(-dö låschī), hufvudbyggnad; c. diplomatique (-ti'ck), diplomat, kåren; c. législatif (leschis-), lagstiftande församl. Jfr kår.
cor'pus, lat., kropp, fyllighet (om vin), boktr. den vanliga bokstilen; c. delic'ti, jur., inbegr. af de yttre omständigheterna vid ett brott; det verktyg, hvarmed brottet föröfvats; föremålet för brottet; c. jūris civīlis, den af kejs. Justinianus 529/33 e. K. företagna saml. af rom. rättskällor.
cor'pus catholicōrum o. c. evangelicōrum, fr. 1648 namn på samtl. tyska riksständerna. Dessa korporat. upplöstes 1806 samtidigt m. tyska riket.
Correggio (-rädd'jå), it. st. 14,437 inv.
Correggio (~), Antonio da, eg. Allegri, mål., f. 1494 Correggio, d. där 34. Mästare i behandl. af ljusdunklet, underbar liflighet, omotståndl. behag. Madonnor, myt. ämnen.
Corrèze (-räs), bifl. till Vezère (Frankr.), 85 km. l. — Dep. C. 5,866 kv.km., 318,422 inv.
Corrien'tes, st. i Argentina v. Parana, 16,129 inv.
Corrōdi, Aug., skald, f. 1826 Zürich, ritlärare där, d. 85 Zürich, Skr. idyller på Zür.-dialekt., rom.-lustspel.
Cor'sica, fr. ö i Medelh., 8,722 kv.km., 295,589 inv. Bildar eget departem. Hst. Ajaccio. Högsta topp: Rotondo, 2,764 m. C. först und. Kartago, sed. rom., gr., got., longobard., frank., saracen., pisan., genues.: 1766 eget kon.-rike, 1768 franskt.
cor'so, it., rännarbana, und. karnevalen promenad i vagn.
Cor'te, befäst st. på Corsica, midt på ön, 5,425 inv. Slott.
Cortes, riksständerna i Span. o. Portug.
Cortēz, Fernando, Mexicos eröfr., f. 1485 Medellin, skickades 19 af Velasquez, ståth. på Cuba, till Mex., intog staden 8/11, fördrifven 1/7 20, tog den åter 13/8 21, utnämnd till ståth., uppt. Kalifornien 30, åter till Span. 40, d. 47 Castilleja.
Cortōna, it. st. 29,423 inv.
Cortōna, Pietro da, eg. P. Berettini, mål., f. 1596 Cortona, d. 69 Rom.
Coruña (-unnja), befäst sp. kustst. i Galicien 43,971 inv. Hamn.
Corvey, benedikt.-klost. i Westfalen, anlagdt 822. Ansgar var munk där.
Corvīn-Wiersbitzki, Otto von, ty. hist. förf., f. 1812 Gumbinnen, d. 86. Skr.: Weltgeschichte (med Held) m. m.
Cor'ypha L., palmsläkte. Af C. umbraculifera L., taliputpalmen, på Ceylon, Malabar, palmkål, sämre sago.
Cōsel l. Cossell, grefvinna, pol. kon. Aug. II:s älskarinna, f, 1680 Deppenau, stod 9 år i gunst, förverkade denna gm härsklystn. o. svartsjuka, 16 inspärrad på Stolpen, d. där 65.
Cosen'za, it. stad vid Busento, 21,546 inv. Ärkebisk. Slott.
cosī, it., så, sålunda; c. fan tutte så göra alla (kvinnor).
coss, it., ford. namn på algebra.
Cossa, Pietro, it., dram. förf., f. 1834 Rom, d. 81 Livorno. Skr.: Nerone artista, Messalina m. m.
Cossell, se Cosel.
Cosswa, se M. Anckarsvärd.
Cos'ta, Michele, it. mus., f. 1810 Neapel, fr. 30 i London, 71 dir. vid Her Majesty's opera, d. 84. Komp.: Don Carlos m. fl. operor.
Costa Rīca (»d. rika kusten»), republ. i Centr.-Amer., 48,410 kv.km. 351,176 inv., hvaraf 10,000 indianer. Delas i 6 depart. Berg: Kordillererna med många vulkaner. Ofta jordbäfn. Hst. San José. Hamnst. Punta Arenas. Prod: kaffe, hudar, gummi, cederträ. Kongress m. 31 deputerade. Stående här 600 man. Sed. 1842 själfst. republ. Pres. C. G. Viquez 06/10.
Cos'ter, Lourens Janszoon, af holl. falskl. uppgifven s.
