Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/23

Den här sidan har korrekturlästs
37 [ALL–ALM] 38
Aller–Almeria

dansk o. nord. historia. — 2) Grant, eng. naturf., f. 1848 i Canada, d. 99 i Surrey; ifrig darwinist.

All'er, bifl. t. v. till Weser, 162 km. Mynning vid Verden.

allez, (allē) fr., gån! bort!

Alliance israélite universelle (alliangs’ israelīt yniversäll’), internat. förening till främj. af judarnes intressen, stiftad 1860 Paris.

allians (-angs'), fr., förening; förbd mell. stater för polit ändamål Defensiv a., förbd till försvar, offensiv a., förbd till angrepp.

Alliēr (-ē), fr. depart. o. flod.

alliēra sig med, ingå förbund med.

alligationsräkning, mat., blandningsräkning.

alligātor, se krokodil.

alliteration, lat., bokstafsrim, upprepande af likljud. konson. i börj. af ord och stafvelser. Äldsta fornnord. rimform (Ex. Sitter i gen gättad fding).

allo° = allegro.

allōbroger, kelt. bergfolk i Gallien, underkuf. af Q. Fab. Max. 121 f. K.

allōd, fri ärftl. egendom, -ialjord, odaljord.

allongeperuk (allångsch'-), p. med långt nedhängande lockar.

allons (-lång') fr., låtom oss gå! framåt! välan!

allo|patī, gr., den vanl. läkekonsten (enl. Hahnemann) i motsats till homöopati. -tropī, gr., egendoml. hos vissa kroppar att uppträda med olika egensk., t. ex. kol ss. vanl. kol, grafit o. diamant.

allra heligaste, innersta rummet i det jud. templet, s. blott öfversteprästen en gång om året beträdde på den stora försoningsdagen.

all right (ål rajt), eng., välan, rätt så, godt.

Allshärjarting, allm. ting i Sverige under forntiden.

Allston (ålstn), Washington, amerik. mål. o. skald, f. 1779 vid Georgetown, d. 43 Cambridge (Amer.)

allu|dera, lat., syfta på. -sion, hänsyftning.

allūvium, yngsta geolog. period., hafs- o. sötvattensbildn. und. hist. tid, t. ex. torfmossar, korallöar.

alm, Ulmus L., Ulmaceæ, flera arter. Lämnar bränsle o. virke, bast.

Alma, fl. på Krim. Slag 20219 1854.

Almadēn, sp. st. 7,413 inv. Kvicksilfver.

Almagest', astron. arb. af Ptolemaios (2:a årh.) i Alexandria.

Almāgro, Diego d’, funnen s. barn vid st. A. i Span. 1475, deltog i Perus eröfr. m. Pizarro, s. dock, sedan A. eröfr. Chile 36, efter utbruten fiendskap lät fängsla o. strypa A. 38.

alma māter, lat., »hulda moder», hedersnamn för universitet.

Almanach de Gotha (almanā dö gå̄ta) fr., en 1763 grundad, i Gotha utg. kalender.

al'manack, astron. kalender öfver årets dagar, veckor o. månader vanl. i förening med upplysn. af prakt. o. underhåll. innehåll. 1:a sv. a. 1540 Uppsala.

Alman'sa, sp. st., 10,112 inv. Sl. 1707.

al mar'co, it., efter vikt; köpa mynt a. m. = efter deras metallvärde.

Almare-Stäke, säteri i Uppsala l., ford. befäst slott o. ärkebisk:s säte, raseradt 1517.

Alma-Tad'ema, Sir Laurens, mål., London, f. 1836 Dronrijp, Friesland, Framställn. ur klassiska lifvet. Hustru: Laura, genremål.

Almēida, port. stad, 1,900 inv.

Almēida, don Franc. de, port. fälth., 1505 1:e vicekon. i Ostind., eröfr. Malakka, stupade 10 i Afrika. Hans son Lourenço upptäckte Malediverna o. Madagaskar, d. 1507 i sjösl. mot egyptierna.

Almēida-Garett', João Baptista, port. skald o. polit., f. 1799, d. 45 Lissabon. Saml. arb. 54/71, 23 bd.

Almén, Aug. Teod., vetenskapsman, f. 1833, general-dir. i medicinalstyr. 83/98, d. 03. Skr.: Hur bör ett dricksvattens godhet bedömas? m. m.

Almerīa, sp. st. v. Medelh. 47,326 inv., mineralkällor.