etnark', gr., folkfurste.
etnisk, gr., hednisk.
etnografi o. etnologi, gr., folkbeskrifning, vetensk. om mskosläktet med afs. på dess utbredn. samt fysiska o. psykiska egendomligheter.
etnologī, gr., se etnografi.
Etolien, se Aitolia.
Eton (ītön), st. i eng. grefsk. Buckingham vid Themsen, 3,293 inv. E. college (-koll'edsch), Englands förnämsta lärda skola.
étrennes (-tränn'), fr., nyårsgåfva.
Etrūrien (gr. Tyrrhenia), g. geogr. landsk, i Italien mel. Tibern, Apennin., Tyrrhen. haf. Inv. tusker l. etrusker.
Etsch, se Adige.
Etschmiadzin, kloster i ry. Armenien nära Erivan.
etsning, åstadkommande af fördjupning i metall l. glas gm syror (vanl. skedvatten). De ställen, s. ej skola angripas, betäckas med någon fernissa.
etuī, fr., fodral, bestick.
etyd, fr., tonk., öfningsstycke.
etyl, kem., en smnsatt radikal, s. antages förekomma i alkohol, eter etc.
etylēn, C2 H4 = 28, kem, gas, s. uppstår vid torr destillation af organiska ämnen.
etymologī, gr., läran om ordens härledning från deras rötter o. stammar.
Etzel, se Attila.
Eubēa (Negroponte, Evripo), största gr. ö i Arkipelagen, 3,775 kv.km., 106,777 inv. Bergig. Hst. Kalkis.
Eucalyptus Lhér., gummiträd, Myrtaceæ, Australien o. kringliggande öar. Af E. globulus Labill., febergummiträdet, acklimatiseradt i s. Europa m. fl., hårdt virke; blad o. eterisk olja febermedel. Af E. resinifera Smith, kino (färgämne) o. australisk manna. E. amygdalina ända till 150 m. h. — Arterna hafva bladen ställda med kanterna mot stammen, bilda stora skogar; någras bark innehåller färgämne.
Eucken, Rudolf, f. 1846, prof. i filosofi i Jena, har i talrika skrifter »häfdat och utvecklat en ideell världsåskådning». Nobelpristagare 08.
Euclīdes, se Eukleides.
eudemonism, gr., lycksalighetslära.
eudiomēter, gr., instr. till bestämm. af luftens syrehalt.
Eudox'ia, se Atenais.
Eufēmia, nor. kon. Håkan V:s gemål sed. 1299, d. 12, lät öfversätta några franska riddaredikter, de s. k. Eufemiavisorna.
eufonī, gr., välljud.
Eufrat, fl. i främre Asien, uppr. i det armen, höglandet, två källfl.: Furat o. Murad, v. och ö. E., förenar sig med Tigris till Schat-el-arab, utf. i Persiska viken. 2,775 km. l. Omr.: 335,000 kv.km.
Eufrosyne, gr., 1) den glädtiga, en af kariterna. — 2) pseud. för Nyberg, J. K.
Eugen (-schen), Nap. Nikol., sv. arf-furste, hert. af Närike, Oskar II:s yngste son, f. 1865, framstående målare, is. af stämningsbilder.
Eugène (öschän), 1) prins af Savoyen, falth. o. statsm., en af världens största härförare, f. 1663 Paris, sed. 83 i österr. tjänst, 92 fältmarsk., slog 97 turk. v. Zenta, 1701 fransm. i Italien, 04 o. 06 fransm. o. bai. vid Höchstädt o. Turin, eröfr. 17 Belgrad, d. 36. — 2) E. Beauharnais, se Leuchtenberg.
Eugenia (-schēnia), eg. Charl. E. Aug. Am. Albert., sv.-nor. prinsessa, Oskar I:s dotter, f. 1830, d. 89. Skr.: Svenska prinsessor.
Eugénie (öschenī), Marie de Montijo, fr. kejsarinna, f. 1826 Granada, gift 53 m, Napoleon III, födde 56 prins Napoleon, 59, 65, 70 regentinna, flydde i sept. 70 efter Napoleons fall till England, änka 73, bor mestadels i Farnborough i Engld.
