gin (dschinn), eng. enbärsbrännvin.
gina, sjö., talja, där det ena blocket har minst 3 skifvor.
ginger (sv. uttal jinjer), eng., ingefära. — -beer (-bīr), ingefärsöl.
ginst, se Genista.
Ginungagap, nord. myt., det gapande svalget mel. Niflhem och Muspelhem.
Gioberti (djåber'ti), Vincenzo, it. lärd o. statsman, f. 1801 Turin, 43/47 polit. flykting, 48 utrik.-min. o. konselj-pres. i Piemont, 49 ambassad, i Paris, d. där 52. Skr. mot jesuiterna m. m.
giocoso (djåkåså), it. tonk., skämtsamt, lekande.
Giordāno (djår-), Luca, Fa presto kallad, it. mål., f. 1632 Neapel, d. där 1705.
Giordano Bruno, se Bruno.
Giorgione (djårdjåne), egentl. Giorgio Barbarelli, it. målare, grundl. af den venetianska skolan, f. 1477 Castelfranco, d. 11 Venezia.
Giotto (djått'å), it. arkitekt, mål. o. bildh., f. 1276 (l. 66) nära Florens, d. 1336. Den äldre florentinska målarskolans förnämste mästare.
Giovann'i (djå-), Fra, se Fiesole.
gips, min., Ca S04+2 H20°, består af svafvelsyrad kalk o. kristallvatten; kristalliser. i monoklinometr. systemet; mer l. mindre färgad, förekommer än bladig (gipsspat, marienglas, selenit), än tradig (tråd-g.), än kornig, tät o. halfgenomskinlig (alabaster). Aflämnar vid 100° sitt kristallvatten o. stelnar sedan, utrörd med vatten, ganska fort. Användes till skulpturarbeten (alabastern), kitt, stuckaturarb., murbruk, gödningsämne m. m.
gipsförband, kir., ett is. vid benbrott num. mycket anv. hastigt hårdnande förband.
gira, sjö., låta fartyg afvika fr. sin kurs.
giraffen, Camelopardalis girafa, Pecora, zo., det högsta (ända till 5,7 m.) af alla landdjur, igenkännes på sin långa hals o. sina höga framben; lefver flockvis i mel. o. s. Afrika; hämtar sin föda is. från mimosaträden.
girandole (schirrangdåll'), fr. flerarmad ljusstake.
Girard (schirār), Phil. Henri de, fr. ingenjör, f. 1775 Lourmarin, d. 45 Paris. Stora förtjänster om linspinningen.
Girardin (schirardäng'), 1) Emile de, fr. publ., f. 1802. Grund. 36 den konservativa tidn. »La presse», efter revolut. 48 republik., 52 imperialist, grundlade 67 tidn. »Liberté«, öfvertog 74 ledning, af »La France», d. 81. — Hans hustru 2) Delphine, dotter till författarin. Sophie Gay, f. 1805 Aachen, d. 55 Paris. Skr. Lady Tartufe m. fl. i Sverige uppförda komedier.
Girge, se Dschirdsche.
Girgenti (djirdjen'ti), st. på Sicilien, 25,024 inv. Tempelruiner. Jfr Agrigentum.
girland', fr., af blommor l. löfbunden ranka.
giro (djī-), it., skriftl. öfverlåtelse, endossement, af en växel fr. en ägare på en annan: öfverlåt. skrifves på växelns baksida. -bank, se bank.
Gironde (schirångd'), 1) namn på floden Garonne från dess fören. med Dordogne till dess utlopp i Atlanten; 2) depart. i s.v. Frankrike, 10,726 kv.km., 821.131 inv. Hst. Bordeaux.
girondist'er (schi-), under 1:a fr. republ. ett moderat parti, benämndt efter hufvudledarnes (Vergniaud, Gensonné, Brissot, Roland m. fl.) hemort, Gironde; ifrade 1792 för krig, störtades 2/6 93.
Gis'kra, Karl, österr. statsm., f. 1820 Mährisch Trübau, 46 prof. i statsvetensk. i Wien, 48 medl. af Frankfurtparlam., 59 advok. i Brünn, 66 borgmäst. där, 67/70 inr.-min., d. 79.
giss, tonk., kors .(#) för f.
gisslare, se flagellanter.
giss moll, tonk., molltonart med giss till grundton o. kors (#) för f, c, g, d, a.
