långt från kusten sträcka sig de vulkaniska K.-bergen.
kamfer, den fasta, flyktiga olja, s. vinnes ur k.-trädet, Camphora officinalis N. ab Es. Renad k. är hvit, halfgenomskinl., har aromatisk lukt, är lättlösl. i sprit, eter o. oljor, men nästan olösl. i vatten. K. användes till beredn. af fernissor, celluloid, i medicinen o. s. v.
kamferträdet, se Camphora.
kamfīn, renad terpentinolja.
kamgarn, garn af lång och föga krusig, kammad ull (kamull) till glatta ylletyger.
kamhönssläktet, Gallus L., af hönsfåglarnas ordn. Tamhönset, G. gallinaceus, härstammar fr. Indien och förekommer tamt i flere varieteter.
Kamimura, Hikonojō, jap. vice-amiral, f. 1850, besköt und. ryskjapan. krig. 1904/05 Port Artur o. stred med framgång mot Vladivostokflottan.
kamīn, gr., spisel, eldstad.
kamisarder, bönder i Cevennerna, hka 1702 und. Cavalier gjorde uppror med anledning af de blodiga förföljelser, s. protestanterna ledo eft. upphäfvandet af Nantes.-ediktet.
kamisol, fr., kort tröja.
kamlott, se kamelott.
kammar|duk, tunn batist från Cambrai. -laddningsgevär, bakladdn.-gevär, i hka laddning, införes från bakre delen af pipan. -musik, musik för ngra få soloinstr., till uppförande i mindre rum. -ton, fordom orkesterstämningen i mots. till den en ton högre kortonen (se d. o.).
kamomill', Matricaria L., Synanthereæ. Af M. chamomilla L., i hela Europa, blommorna till k.-te.
kamora, se camorra.
Kampānien, g. geogr., rom. landsk. i v. Italien vid Tyrrhen. hafv. Fruktbart. Nu it. »compartimento», 16,295 kv.km., 3,223,585 inv.
kampanīl, it., klocktorn.
kampanj, fr., fälttåg.
Kampen, holl. st. vid Ijssel, 19,664 inv.
kampēra, fr., ligga i läger, vistas.
kampēschträ l. blåträ, färgträ af Hæmatoxylon campechianum L. Jfr campècheträd.
kamptūlikon, massa af kautschuk, kork etc. till betäckn. af väggar o. golf.
Kamtschat'ka, sibir. halfö i Stilla hafv., 270,000 kv.km. 98,325 inv. Bergig o. vulkanisk. Topp: Kljutschev, 4,808 m. h. Hst.: Petropavlovsk.
Kanaan, g. geogr., namn på en del af Palestina v. om Jordan.
kanāl, konstgiordt vattendrag för skeppsfart, bevattning o. aflopp för vatten.
Kanalen l. Engelska kanalen, vatten, s. förenar Atlanten m. Nordsj. o. skiljer Engld fr. Frankr. Dess smalaste del kallas Sundet vid Dover (Pas de Calais).
kanalis|ation, ett områdes l. vattendrags kanalisering. -era, förse med kanaler.
kanalje, fr., eg. pöbel; skurk.
Kanalöarna, se Normandiska öarna.
kanapé, fr., hvilsoffa; äfv. ett slags bakelse.
kanariefågel, Serinus canarius Cab., finkfågel af tättingarnas ordn., gulgrön, på Kanarieöarna, Madeira ö. Gröna uddens öar. Sed. 15:e årh. tam i Europa, m. mnga varietet., oftast gul.
kanariesekt, ett sött, likörartadt vin fr. Kanarieöarna.
Kanarieöarna, sp. ögrupp i Atlanten vid Afrikas v. kust, 7,624 kv.km., 280,400 inv. Öar: Ferro, Palma, Teneriffa, Gran Canaria, Gomera, Fuerteventura, Lanzarote m. fl. Vulkaniska. Sundt klimat. Prod.: förr vin (kanariesekt), nu konschonell, lök, potatis. St.: Las Palmas o. Santa Gruz. 1478 till Spanien.
Kanāris, Konst., gr. sjöhjälte, f. 1785 Ipsara, brände 22 den turk. flottan vid Kios, ofta marinmin., 64/65 o. 77 min.-pres., d. 77.
