i Frankr. underafdeln. af arrondissement.
Kan'ton, kinesisk st. vid Stilla hafvet, omkr. 2,000,000 inv. Handel.
kantonēra, förlägga trupper i kvarter.
kan'tor, lat., föresångare i kyrka.
kanyl, fr., läk., sprutrör; rör att insticka i sår.
kaolīn, min., kiselsyrad lerjord, användes vid porslins- o. papperstillverkn.
ka|os, gr., den formlösa massa, hvaraf världen skapades; oreda, förvirring. -ōtisk, oredig, förvirrad.
kap, fr., framskjutande, bergig landspets.
kapābel, fr., duglig till ngt.
kapacitēt, fr., rymlighet, duglighet, förmåga.
kapare, fr., enskilda personer tillhörigt fartyg, s. i krigstid mot lösen af k.-bref har tillåtelse att uppbringa fiendens fartyg; äfven sjöröfvare.
kapell', it., liten kyrka; orkester; kem., liten skål, hvari bägare, kolfvar o. d. upphettas.
kapellān, se kaplan.
Kaper'naum, g. geogr., st. i Galiléen, vid sjön Genesaret.
kapetinger, 3:e dynastien af fr. kgr, började 987 m. Hugo Capet, s. var son af Hugo d. st., hert. af Francien o. Burgund o. d. 996 Hans ättlingar behöllo kronan till 1328, då sidolinjen Valois kom på tronen. Denna följdes 1589 af en annan yngre gren, Bourbon.
Kapfelman, se Arrhén v. K.
kapillaritēt hårrörskraft, egendoml. kraft hos fina rör, nedsänkta i en vätska, att attrahera denna till dess väggar, så att den stiger upp i röret öfver den yttre vätskans nivå. Företeelsen beror på adhesion mel. kärlväggarna o. vätskan.
kapillarkärl l. hårrörskärl, mikroskop. små blodkärl, s. bilda öfvergången mel. puls- o. blodådrorna.
kapitāl, lat., räntebärande penningsumma; i statsekon. betydelse: summan af de produktionsmedel, s. måste stå till arbetets förfogande för att möjliggöra produktion.
kapital|ist, ägare af ett större kapital. -isera, lägga till kapitalet.
kapit'el, lat., afdeln. af en bok; församling af andlige i ett kloster l. stift; ordensförsaml.
Kapitolium, se Capitolium.
kapitul|ation, fr., fördrag om en fästnings uppgifvande l. nedläggande af vapen; värfvad soldats förpliktelse att tjäna viss tid. -ēra, kr., uppgifva en fästning; taga värfning.
kapitäl, it., en pelares öfre del.
kaplān l, kapellan, lat., hjälppräst, slottspredikant.
Kaplandet, brit. prov. i d. 1909 bild. sydafr. unionen South Africa, mel. Ind. o. Atlant. hafv. samt Oranjefloden, 717,388 kv.km., 2 ½ mill. inv. Berg; Zwarte-, Nieuweveld-, Roggeveld-, Taffel-berget. Fl.: Oranje-, Stora Fisk-fl. Klimat: torrt o. sundt. Prod.: trä, säd, hirs, ris, vin, frukt, aloë, gummi, fjäder, boskap, diamanter, koppar. Inv.: hottentotter, buskmän, kaffrer, betschuaner, hvita. Näringar: landtbruk, boskapsskötsel, bergsbruk. Städer: Kapstaden (förbundsparlamentets säte), East London, Grahamstown, Redford, Port Elizabeth, Beaufort, Bathurst m. fl. — Först koloniseradt af holländare, 1806 afträdt till Engld, 36 utvandr. af boers.
Kapodis'trias, Joh., gref., gr. statsm., f. 1776 Korfu, sed. 1800 i reg. för de Jon. öarna, sed. 09 i ry. tjänst, sed. 22 verkande för Greklds frihet, 27 Greklds president, 31 mörd. af bröderna Mauromikalis i Nauplia.
kaponiär, fr., bombfri byggnad till försvar af fästn.-graf.
kapott', fr., kapprock.
Kappadōkien, g. geogr., landskap i M. Asien.
kapplake, holl., procent af frakten, s. tillfaller skepparen.
