däraf, l. klonisk, när stelhet o. förslappn. växla; följa dessa mycket hastigt på haa, uppstår konvulsion. K. framkallas af abnorm nervinverkan på musklerna.
krampstillande medel, se Antispasmodica.
kramsfågel, namn på matnyttiga småfåglar.
krānium, lat., se hufvudskål.
Krapotkin (rättare Kropotkin), Peter Alexejew, ry. furste, f. 1842 Moskva, slöt sig 72 till internationalen, häktades, flydde, sed. 86 i London. Skr.: Paroles d'un revolté (85), Memoirs of a revolutionist (99) m. m. samt upps. i vetensk. o. ekon. ämnen.
krapp, roten af Rubia tinctorum, fr. Levanten, men äfven odlad i s. Europa. K. lämnar äkta röda (bruna o. svarta) färger. Jfr. alisarin.
krapplack, röd färg af krapp o. alun.
kraschān, fr., kommendörstecken.
Kras'noje Selo', by vid Petersburg. Kejserl. slott.
krasse l. indiansk k., Tropæolam majus L., vanlig i våra trädgårdar. Den omogna frukten användes s. kapris.
Kraszovski (krasjev'-), Joz. Ign., pol. förf., f. 1812 Varschav, sed 84 fånge i Magdeburg (för landsförräderi), d. 87 Genève. Skr. talrika rom., dram. m. m.
krāter, gr., öppningen på en vulkan.
Krates, 1) Grundl. af den attiska komedien, omkr. 470 f. K. Athen. — 2) K. fr. Mallos, gr. grammat., grund, en egen skola i Pergamon, d. omkr, 144.
Kratīnos, gr. lustspelsförf., d. omkr. 424 f. K.
Kraus, Jos. Mart., komp., f. 1756 vid Main, till Sverige 78, 1:e kapellmästare 88, d. 92. Komp. operor (Dido o. Aeneas m. fl.), kantater, symfonier m. m.
Krause, Karl Christ. Friedr., ty. filos., f. 1781 Eisenberg, d. 32 München, smnsmälte Schellings panteism m. kristendomen till en »All-in-Gott-Lehre». Svårfattlig.
kravall', med.-lat., gatupplopp.
kravatt', fr., halsduk.
krēatur, lat., skapad varelse, djur, »kräk».
kredensa, it., eg. lita på; smaka på mat l. dryck, innan den kringbjudes.
krēdit, lat., del af ett konto, där mottagna poster uppföras. Jfr debet.
kredīt, fr., förtroende, anstånd med betalning. -anstalt, inrättning för in- o. utlåning af penningar. -förening, förening till anskaffande af kredit på billiga villkor åt dess medlemmar.
kredit|ēra, lat., godtgöra. -or, fordringsägare.
kreditīv, lat., fullmakt för ett sändebud; fullmakt att lyfta penningar, anvisning.
kreēra, lat., skapa, utnämna.
Krefeld, st. i Rhenprov. nära Rhen, 109,084 inv. Sammet, siden.
Kreling, Aug. v., ty. mål. o. bildh., f. 1819 Osnabrück, d. 76. Illustrer. Goethes Faust m. m.
krematōrium, lat., likförbränningsugn.
Krementschug, ry. st. vid Dnjepr, omkr. 58,648 inv.
Kreml, ry., borg, is. K. i Moskva.
Kremnitz, ung. st. i Karpaterna. 9,349 inv. Myntverk.
kremonesare, violin fr. Cremona.
Krems, st. i Nedre Österr. vid Donau, 12,657 inv.
Kremsīer, st. i Mähren vid March, 13,991 inv.
krenelēra, fr., förse med tinnar, skottgluggar.
kreōl, sp., i sp. Amerika infödd person af ren europ. härkomst.
Kre'on, Oidipus' svåger, konung i Tebe.
kreosot (-såt), gr., färglös olja, erhålles ur bok- l. stenkolstjära; desinfektions- o. konserveringsmedel, användes äfven mot kräkningar, diarré o. lungsot.
krepp se kräpp.
Kre'silas, gr. bildh., lefde i 5:e årh. f. K. i Athen.
krestomatī, gr, läsebok, innehållande valda stycken ur de bästa författares skrifter.
Krēsus, se Kroisos.
Kreta (Kriti l. Kandia), turk. ö i Medelh., 8,617 kv.km., 310,056
