Katedral, bisk., bibliot., museum, börs. Betydl. hand. o. industri.
Orléans (-ang), Jungfrun af, se Jeanne d'Arc.
Orléans (-ang), namn på flere grenar af fr. kon.-huset. Den nuv. ätten O. härstammar från Ludv. XIV:s bror Filip (1640/01). Hans son 1) Fil. II, f. 1674, 15/23 regent i Frankr., beryktad f. sedeslöshet, d. 23. — Dennes sonsonsson 2) Ludv. Fil. Jos., f. 1747, kallade sig und. revolut. »Égalité», giljot. 1793. — Dennes sonson 3) Ferd., son af Ludv. Fil. (se d. o.), f. 1810, d. 42 gm fall fr. en vagn. — Dennes söner 4) Ludv. Fil., gref. af Paris (se Ludv. Fil.). — 5) Rob. Fil., hert. af Chartres, f. 40. Öfr. söner äro Nemours, Joinville, Aumale o. Montpensier. O:s egendomar indrogos und. Nap. III, men återskänktes 1872; däremot förbjödos 83 O. anställn. i armén.
Orleanska jungfrun, se Jeanne d'Arc.
Orlov', ry. fam. 1) Grigorij, Katar. II:s gunstl., upphofsman till Pet. III:s mord, d. 1783 Moskva. — Dennes bror 2) Alexei, Pet III:s mördare, 68 storamiral, förintade turk. flottan vid Tschesme 70, d. 08 Moskva. — Dennes brorson 3) Alexei, f. 1788, min.-president under Nik. I, d. 61 Petersburg.
ormar, Ohpidia, ordn. bland kräldjuren med långsträckt, fotlös kropp, betäckt m. fjäll o. sköldar; underkäksgrenarna löst förenade; ögonlock o. bröstben saknas; buken med skenor. I Sverige två familjer: snokar, Colubridæ, utan gifttänder, huggormar, Viperidæ, med gifttänder.
ormbunkar l. bräknar, Filices, Cryptogamæ, mestadels ört-, men äfven träd-artade växter. Stambladen ha på baksidan sporgömmen. Öfver 3,000 arter, utbredda öfver hela jorden.
ormslån, se kopparormen.
Ormusd, högsta väsendet hos parserna, motarbetar Ahriman ss. det ondas Gud.
ormvråken, Buteo vulgaris Bechst., af roffåglarnas ordn., allm. i s. o. mel. Sverige, 52 cm. l,. Öfvervägande nyttig. Flyttfågel.
ornament', lat., prydnad. -īk, läran om den rätta användn. af o.
ornāt, lat., prydnad, ämbetsdräkt.
ornēra, lat., pryda, smycka.
ornitologī, gr., läran om fåglarna.
Ornön, ö i Ö.-sjön nära Dalarön. Bildar jämte några smärre öar Ornö kapellförsamling.
oro, svänghjul, s. i fickur ersätter pendeln.
Oron'tes, fl. i Syrien, uppr. på Antilibanon, utf. i Medelh.
Oroust (Orust), ö i Kattegatt tillhörande Bohuslän, 336 kv.-km., omkr. 21,000 inv. Bildar O. östra o. O. västra härad.
Orphei drängar (O. D.), en sångförening i Uppsala, stift. 1853.
orren, Tetrao tetrix L., af hönsfåglarnas ordn., 48/54 cm. l., i Europas o. Asiens skogar. Stannfågel. Utm. villebråd.
orselj', fr., degartad, purpurröd massa af malda lafvar. Användes till färgning.
Orsīni, Fel., it. gref., f. 1819 Meldona, delakt. i it. revolut. före o. eft. 48, försökte döda Nap. III 14/1 58 medelst ett slags bomb (O.-bomb), giljot. 13/3 s. å.
Orsova (år'schåva), namn på 2 fästn. vid Donau, 1) Nya O. i Serbien, 3,000 inv., midt emot 2) Gamla O., i Ungarn, 4,610 inv. Rom. fornlämningar.
ort, vikt, 1/100 skålp. l. 4,25 gr.
Ortleralperna, alpgrupp i s. Tyrolen o. Lombardiet. Högsta topp Ortler, 3,906 m.
orto|dox', gr., renlärig. -doxī, jfr heterodox.
ortoëpi, gr., läran om ords rätta uttal.
ortogonāl, gr., rätvinklig.
ortografī, gr., rättskrifning.
ortolānsparfven, Emberiza hortulana L., af tättingarnas ordn., allm. öfver hela landet, 16 cm. l. Flyttfågel.
