Paul I, kejs. af Ryssld, son t. Peter III och Kat:a II, f. 1754, reg. 96, vankelmodig o. usel, strypt 01.
Paul et Virginie (påll e virschinī), tit. på en mycket känd roman af B. de Saint-Pierre.
Pauli, Emerentia, se Mårten Krakou.
Pauli, Reinh., ty. hist., f. 1823 Berlin, d. 82 ss. prof. i Göttingen. Skr. i Englds hist.
Paulīnus, 1) Laurentius P. Gothus, lärd, teol., f. 1565, d. 46 ss. ärkeb. Talr. skr., psalmer, lat. och sv. vers m. m. — 2) Se Liljenstedt.
paulūn, fr., säng m. spetsig takhimmel, imperialsäng.
Paulus, förut Saulus, »hedningarnes apost.», fr. Tarsos i Kilikien, enl. legenden plötsl. omvänd; tre stora missionsres. 45/58, reste t. Rom 61, halshuggen 67 l. 68. Förf. t. 14 bref i N. T.
Paulus, påfvar: 1) P. I, reg. 757/67. — 2) P. II, reg. 1464/71. — 3) P. III, förut Aless. Farnese, f. 1468, påf. 1534, stadfäste jesuitorden, införde 42 inkvisitionen, d. 49. — 4) P. IV, förut Giov. P. Carafa, f. 1476, påf. 55, ifr. f. inkvisition, protest. mot Augsburg. religionsfred., d. 59. — 5) P. V, förut Cam. Borghese, påf. 1605/21.
Paulus Diāconus, langobardernas hist.-skrifvare, f. omkr. 730 Forum Julii (Frejus), d. 97.
pauperism', lat., vidt utbredt armod.
pāus, gr., afbrott i en verksamh.; tonk., uppehåll af en l. fl. stämmor; tecken därför.
Pausānias, 1) P., spart. fälth., segr. 479 f. K. v. Plataiai öf. perserna, sed. i förråd. förbund med dem, 467 ihjälhungr. i Sparta. — 2) P., gr. hist. och geogr., i 2:a årh. e. K.
Pausias (pau-'), gr. mål. i 4:e årh. f. K.
pauvre (på'vr), fr., fattig, torftig; p:s honteux (-ångtö), fatt. ståndspersoner.
Pavīa, ital. prov., 3,336 kv.km., 502,813 inv. Hst. P. v. Ticino, med omkr. 35,477 inv. Bisk., domk., univ., bot. trädg., museer. Sl. 24/2 1525.
paviljong', fr., egentl. flagga; tält, lusthus.
paviment', lat., stenläggning, is. mosaikartad.
Pax'o, en af Joniska öarna, 3,814 inv. Huf.-ort Gaion.
pax vobis'cum, lat., frid vare eder!
Payer, Jul., österr. officer o. nordpolsfarare, f. 1842 Teplitz, 67/74 2 nordpolsresor; är äfv. målare o. förf.
payne (pän), John Howard, n.-amer. skald, f. 1792 N. York, d. 52 ss. amer. konsul i Tunis. Skr. Home, sweet home m. m.
Pb, kem. tecken för bly (plumbum).
Pd, kem. tecken för palladium.
Peabody (pīboddi), Geo., n.-amer. filantrop, f. 1795 (Mass.), 43 bankir i London, d. där 69. Storart, donationer för arbetarnes höjande o. undervisn. m. m. i England o. Amerika.
Peak (pīk), eng., bergtopp. -bergen, i n. England, omkr. 600 m. h. -hålan, ber. bergshåla v. Castleton, 685 m.
Pear's soap (pärs såp), eng., Pears tvål, en världsberömd tvålsort.
Peary (piri), Rob. E., f. 56 Pennsylvania, amer. nordpolsfarare, upptäckte nordpolen på sin 9:e polarfärd den 6 apr. 09.
Pechlin, Karl Fredr., sv. militär, f. 1720, 60 öfverste, 70 gen.-major, fängsl. 72, frigifven 73, sed. han besvurit nya reg.-form., 92 häktad f. delaktigh. i smnsvärjn. mot Gust. III, d. på Varbergs fästn. 96. Opålitl. o. ränkfull riksdags- o. statsm.
pechsten, den mörka, glaslika, t. stenkolsformat, hör. grundmassan t. kvarts- o. p.-porfyr. I Ungarn, Sachsen, Frankr. Inneh. sanidin.
peck, eng. spannmålsmått = ¼ bushel = 2 gallons = 9,09 liter.
pedagōg, gr., uppfostrare. -ī, med uppfostringsanstalt förenad skola, i Sverige fordom lägre allm. skola. -īk, uppfostr.-lära.
pedāl, medelt.-lat.; orgelklaviatur,
