upptagande l. understöd afsedd truppafd.; ett slags kortspel.
pikrīnsyra, kem., C6 H2 (NO2) 3 HO = 229, ljusgula nålar, lösl. i vatten, alkohol o. eter, framställes gm salpetersyras inverkan på fenol; anv. i färgerier, till sprängämnen m. m.
pik'ter, det forna keltiska folket i Skottland.
piktūr, lat., handstil.
pīkul, vikt: i Kina = 60,11 kg., i Kokinkina = 62,48 kg., i Japan = 59,29 kg., i Siam = 58,51 kg., i Singapor = 64,71 kg.
pikör, fr., beriden jägare vid parfors-jakt.
pil, Salix, L., Salicineæ, träd och buskar, talr. arter, likas bark innehåller garfsyra o. salicin; grenarna till flätning, bladen kreatursfoder; somliga arter prydnadsväxter.
pilas'ter, fr., se pelare.
Pilātus, bergsknut s. om Luzern v. Vierwaldstättersjön. Högsta toppen Tomlishorn, 2,123 m. h.
Pilātus, Pontius, rom. ståth. i Judeen 26/36 e. K., fällde dödsdomen öfver Jesus. Enl. P.-legenden skall han i förtviflan däröfver begått själfmord.
Pilcomāyo, bifl. t. h. till Paraguay, 1,100 km.
pilgift, vegetab. l. animal. gift, hvari pilspetsarna indoppas för att göra såren dödliga, is. curare (se d. o.).
pilgrīm, lat., en s. vallfärdar, is. till den hel. grafven.
Pilgrim's prōgress, se Kristens resa.
pillau, orientalisk rätt af kokt, m. smält smör öfvergjut. ris.
piller, lat., små degiga kulor, hvar o. en innehåll. en viss mängd läkemedel.
Pillniz, by vid Dresden, 830 inv. Slott. Konvention 27/8 1791.
pilokarpīn, farm., alkaloid af Pilocarpus, ett svettdrifvande medel.
Pilōty, 1) Karl v., ty. hist.-mål., f. 1826 München, d. 86 ss. akademidirekt. där. — Hans bror 2) Ferd., hist.-mål. i München, f. där 1828, d. 95.
pilrot, Maranta L., Marantaceæ, se arrowroot.
Pil'sen, st. i Böhmen, 68,292 inv., berömda bryggerier (pilsneröl).
Pimentell'i, Antonio, en af sv. drottning. Kristinas gunstlingar, bidrog t. hennes tronafsägelse o. öfvergång t. katol. läran.
pimpinell'a L., Umbelliferæ. Vanl. p., P. Saxifraga, allm., o. P. magna Pollich, i Europa o. Främre Asien, officinella. P. anisum, se anis.
pimsten, porös, blåsig, tråd. massa, s. utkastats ur vulkaner; anv. ss. slipnings- o. glättningsmedel.
pimstenstuff, se trass.
pinakotēk, gr., målningsgalleri.
pincenez (pängs-), fr. = binockel (se d. o.).
pincett (pängsätt'), fr., liten tång med långa, smala armar.
Pin'daros, gr. skald, f. 522 f. K. i Tebe, d. 442 Argos. Framst, lyr.; skr. segerhymner m. m.
Pin'dos, berg i Grekld mel. Epeiros o. Tessalien, ända t. 2,200 m. h.
Pin'ero, Arth. Wing, eng. dram. förf., f. 1855 London, skr. bl. a. The money spinner, Second mrs Tanqueray m. fl. dramer, af lika några blifvit uppförda i Sverige.
Pinerōlo (fr. Pignerol), st. i öfre Italien v. foten af Alperna, 18,250 inv. Bisk.
Pingré (pängrē), Alex. Guy, fr. astron., f. 1717 Paris, d. 96 där. Skr. om kometerna.
pingst, gr., ford. jud. tacksägelse- o. skördefest 50 dagar efter påsk, i kristna kyrkan d. 3:e af de stora helgerna, t. minne af den Hel. andes utgjut. öfv. apostlarne.
pingvīn, Aplenodytes patagonica Forst., hör till gumpfotade fåglarnas ordn., 1 m., i stora skaror vid antarktiska öar.
pīnje, Pinus pinea L., Coniferæ, i Italien o. Grekld; frukterna stora s. mandlar, ätbara.
pinsback, en af koppar o. zink bestående legering, liknande guld.
Pinsk, st. i v. Ryssland vid Pina, 27,938 inv.
