Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/7

Den här sidan har korrekturlästs
5[ABS–ACH] 6
Abscess–Acharius

und. Valdemar I i Danm., f. 1128, d. 1201.

abscess', lat., kir., varbildn. i inre delar af kroppen.

absence (-sangs'), fr., frånvaro; a. d'esprit (-döspri') tankspriddhet.

absentēra, lat., aflägsna (mest med sig).

absīd 1. ab'sis, gr., byg., halfrund, nischartad fördjupn. i en byggnad.

absint', lat., malörtslikör.

abskiss'a, lat., mat., afst. fr. en pkt på en kurva till den vertikala ordinat-axeln.

absolut, lat., filos., fullkomlig, motsats till relativ, -ism, statsform, und. hkn den styrande ensam afgör allt med oinskr. makt; fullständigt afhållande fr. starka drycker.

absol|ution, lat., aflösn. -vera, lösa, fullborda; aflägga (examen).

absorbera, lat., uppsuga.

absorption, lat., kem., fysiol., fys., kem., fast l. flytande kropps upptagande af gaser utan att ingå kem. förening. — Ljusstrålar absorberas mer l. mindre af alla kroppar, o. erhålla dessa därigm. sin karaktäristiska färg. Värmestrålar absorberas af alla kroppar, ehuru ej af alla i samma grad. Denna olikhet beror på ytans beskaffenhet.

abstin|ens', lat., afhållande fr. tilllåtna njutningar, -ent, återhållsam.

abs|trahēra, lat., bortse fr. ngt. -trakt, förallmänligad (mots. konkret), svårfattlig. -traktion, afsöndrande af (en egensk. från saken själf), oaktsamhet, tankspriddhet.

absurd', lat., förnuftsvidrig.

Abt, Frz, komp., f. 1819 Eilenburg, d. 85, 52/81 hofkapellm. i Braunschweig.

abu, arab., fader, ägare.

Abu Bekr, förste kalif, 632/34.

Abukīr, egypt. by vid Alexandria; sjösl. 18 1798 o. 213 1801.

Abundan'tia (-tsia), rom. myt, öfverflödets gudinna.

Abuschēr, pers. hamn-st. vid Pers. viken, 15,000 inv.

Abydos, g. geogr., 1) st. i Mindre Asien vid Hellesponten, 2) st. i Öf. Egypten. Ruiner.

A. C, förk. för Anno Christi.

Academie française (-mī frangsäs), fr., franska akademien.

Acan'thus, björnkloört. Motiv för korint, kapitāl. Prydnadsväxt i trädgårdar.

a cappell'a, it., tonk., för sångstämmor ensamt.

Acapul'co, mex. st. vid Stilla hafvet, 5,000 inv.

acc-, se ack-.

acceleran'do, it, tonk., med tilltagande hastighet.

acceler|ation, lat., tilltagande hastigh. i en rörelse ss. vid kroppars fall. - Fixstjärnornas a. = skilln. mellan medelsol- o. stjärndagen. -era, påskynda.

accent', lat., tonvikt, betoning, -uera, betona.

ac|cepiss'e, lat., mottagningsbevis. -cept, godkännande, -ceptera, godkänna, antaga.

ac|cession, lat., jur., förbind, af en sak m. en annan, hvarigm äganderätt till densma förvärfvas. -cessit, mindre pris gifvet af en akademi.

accid|ens', lat., tillfällig egenskap, -entell, tillfällig, -entier, biinkomster.

accīpitres, lat., orn., roffåglar.

accīs, införselskatt på lifsmedel, is. i städer.

accolade (-lād), fr., tonk., klammer, s. förenar linjesystem.

acetāt, kem., ättiksyradt salt.

acetomēter, apparat för att mäta ättikas styrka.

acetōn, kem., C3 H6 O = 58, uppstår vid torr destillation af ättiksyrade salter; eg. v. 0,792; lösl. i vatten o. eter. Löser hartser o. fetter.

acetylēn, kem., gasform, förening af kol o. väte, användes till belysn.

ach-, se ak-.

Achard, Frz Karl, grundl. af hvitbetsockerfabrikat.; f. 1753 Berl., d. 21 Breslau.

Acharius, Erik, bot., läk., f. 1757 Gäfle, d. 19 Vadstena, systematiserade lafvarna.