på växter. Af gummilacka-s., Coccus lacca Kerr., i O.-Ind. på fikonträd, erhålles gummilacka. Äkta koschenill-s., C. cacti L., lefver på nopalkaktusen, lämnar koschenill o. andra röda färger. Manna-s., C. manniparus Ehrbg., orsakar gm sina styng mannas framsipprande ur mannabuskens (Tamarix maunifera) grenar. Kermes- l. karmosin-s., Leucanium ilicis L., lefver i s. Europa på en ek-art (Quercus coccifera) o. lämnar röd färg.
sköldpadd, plattor af ryggskölden på hafssköldpaddan. Användes s. horn.
sköldpaddor, Chelonia, ordn. bland kräldjuren: land-, sötvattens-, hafs-s. Den största, jätte-s., är öf. 2 m. l. och väger 500 kg. Välsmak. kött, sköldpadd.
sköna konster, byggnads-, bildhuggar- och målarkonst.
skörbjugg, Scorbutus, gm felaktig blodblandn. uppkommen sjukd., s. is. yttrar sig i svallning och blödn. af tandköttet, blodfläckar und. huden. En följd af bristfällig föda och fukt. Behandling: citronsaft, friska vegetabil. födoämnen.
Slaffloden, namn på Mackenzie-fl. mel. Athapaska o, Stora Slafsjön.
Slafkusten, se Guinea.
slafveri, en mskas tillstånd, hvari hon betraktas s. en annan mskas egendom, förekom på de äldsta kulturstadierna hos alla folk ss. en följd af krigsfångenskap; hos grekerna var flertalet af folket slafvar. Kristendomen sökte länge förgäfves att upphäfva detsma. Under det s. fortfor i orienten, infördes det i Amerika eft. dess upptäckt gm rof, köp o. transport af negrer, men afskaffades i 19:e årh. (först slafhandeln, sedan s. själf), 1833 i de brit. besittningarna, 1863 i unionen; i Brasilien är dess afskaffande definitivt sed. 1888, i orienten inskränkt genom eng. inflyt. Antislafverikongressens i Bryssel 1889 bestämmelser trädde i kraft d. 2/4 02.
slaganfall, Apoplexia sanguinea, s. yttrar sig i mer l. mindre plötsligt inträffande förlamningsföreteelser, uppkommer vanl. i följd af emboli i en hjärnartär l. af trombos i en hjärnven, äfven gm bristning i hjärtväggen o. plötsl. lungödem. Slaganfall förorsakade gm blödning kallas blodslag.
Slagelse, dan. st. på Själland, 8,958 inv.
slagg, affall vid smältningsprocesser. Denna förr värdelösa produkt använd, nu till framställn. af fosforsyra, till byggnadsmaterial m. m.
Slagheck (Slaghök), Didrik, en westfalisk prästs oäkta son, kom 1510 i Kristian II:s ynnest, var verksam hjälpare vid Sthms blodbad 20, ärkeb. i Lund 21, lefvande bränd 22.
slaglod, se lödning.
slang, eng., ovårdadt språk, gatspråk.
slaver, folkgrupp af den indoeurop. stammen, is. i östra Europa.
slaviska språket, gren af den indoeurop. språkstammen: 1) ryska, 2) vend., böhm. l. tschek., pol. l. leckiska, 3) sloven., serb., nybulgar., 4) fornslav. språket.
slavofīl, ifrare för slaverna.
Slavōnien, kon.-rike, bildar m. Kroatien ett österr. kronland.
sleeper (slī-), se sliper.
Sleipne, nord. myt., Odins 8-fotade häst.
slembildning, katarralisk affektion af luftstrupen och magen.
slentriān, ty., gammal vana.
Slesvig, 1) till 1866 dan. hertigd., n. delen af nuv. preuss. prov. Slesvig-Holstein; 2) hst. i S.-Holstein, vid Slien, 20,000 inv.
Slesvig-Holstein (Schleswig-H.), preuss. prov. mel. N.- o. Ö.-sjön, 19,004 kv.km., 1,504,339 inv., hvaraf 150,000 dan. Hst. Slesvig. Hist.: ford. 2 skilda hertigd., som senare kommo und. dan. välde och förenades. 1848 tillsattes en provisorisk regering, strid mel.
