spektrālanalys, undersökn. af den regnbågsfärgade bild, s. de från en ljuskälla utgående strålarna, sedan de gmgått en prisma, bilda, i afsikt att utröna ljuskällans ämnesbeskaffenhet. Glödande fasta o. flytande ämnen gifva ett kontinuerligt spektrum, glödande ångor o. lysande gaser ett spektr. med streck, hkas bredd, intensitet o. gruppering är karakterist. för hvarje särsk. ämne. Det ämne, s. skall undersökas, införes i en icke lysande varm låga, och dess spektr. undersökes medels spektroskop. S. möjliggör uppvisandet af små mängder af ett ämne, äfvensom af de ämnen, hvaraf himlakropparna bestå.
spektralfärger, se ljus.
spektroskōp, instr. för anställande af spektralanalyt. undersökningar.
spek'trum, lat., den mångfärgade bild, s. uppkommer, när en solstråle faller genom en prisma. Den ordning, hvari färgerna följa på haa, är: rödt, orange, gult, grönt, blått, indigo, violett. Jfr dispersion, ljus.
spekul|ant', lat., en, s. uppgör handelsplaner. -era, forska, granska, uppgöra sådana. -ation, begrundande, forskning, handelsföretag. -atīv, djupsinnig.
spelkort hade kineserna redan i uräldsta tider, i Europa sedan 13:e årh., sedan 1254 flere gånger förgäfves förbjudna. Tryckta sedan 15:e årh.
spenāt, Spinacia L., Chenopodiaceæ. S. oleracea L., odlas som grönsaker.
Spencer, Herb., eng. filos., f. 1820, d. 03, först civilingenjör, ägnade sig sed. åt socialvetensk. o. utvecklade ett filos. system på grundvalen af evolutionsteorien. Skr. Social statics (51), Principles of psychology (3:e uppl. 81), The study of sociology (10:e uppl. 81) m. m.
spendēr|a, it., vara frikostig, påkosta. -sam, frikostig.
Spener, Phil. Jak., pietismens stift., f. 1635, d. 05 ss. prost i Berlin. Yrkade på en innerligare kristendom.
spens, klädesplagg i form af en rock med afskurna skört (uppkallad eft. engelsm. Spencer).
Spenser, Edm., eng. skald, f. 1553, d. 99. Skr. allegor. epos Fairy queen m. m.
sperma, gr., säd, is. hos djur.
spermacēti, se hvalraf.
spermatozōer, gr., sädesdjur, mikroskop, organismer i den manl. säden, s. befrukta de kvinnl. äggcellerna.
Spessart, berg i Baiern o. Hessen-Nassau, 75 km. l.
Spetsbergen, ögrupp i Norra ishaf., 66,600 kv.km., obebodda.
spetsbåge, arkit. konstruktion, bildad af två haa skärande cirkelbågar, s. likväl måste vara mindre än ¼ af cirkeln; af grundbetydelse för den gotiska byggnadsstilen (spetsbågestil).
spetsglans, se antimonglans.
spetälska, Lepra, smittsam sjukd., ursprl. från orienten, mycket allmän under forntiden, utbredde sig under medeltiden i Europa, förekommer nu förnämligast inom Europa i Norge. Framträder s. hårda knölar i huden, hka öfvergå till svulster o. så småningom förstöra organismen. Uppkommer gm leprabacillen. I Sverige finnes ett sjukhus för spetälska i Järfsö, Gäfleborgs län.
Spez'ia, befäst it. st. vid S.-vik., 65,612 inv. Hamn, vin.
Sphærothall'ia, Nees ab Es., lafsläkte. Mannalafven, S. esculenta Nees ab Es., s. Ryssland, M. Asien, Persien, n. Afrika, föres i massor bort af vinden (mannaregn); begagnas af tatarerna till bröd. Delvis väl bibelns manna.
Spielhagen, Friedr., ty. förf., f. 1829, sedan 62 i Berlin. Skr. rom., nov., skådespel.
spiggsläktet, Gasterosteus L., fiskar af taggfeningarnas ordn. Vanl. spiggen, G. aculeatus L., till 9
