nationalekonom, f. 1864, sed. 03 prof. vid Göteborgs högskola. Har i pressen och broschyrform behandlat sociala spörsmål.
Steffens, Henr., filos., naturf., f. 1773 Stavanger, d. 45 ss. prof. i Berlin.
Stegeborg, nu ruin, ford. befäst slott i Östergötland. Sl. 1598.
steglitsan, Acanthis carduelis L., af tättingarnas ordn., 13 cm. l., Europa, nordv. Afrika. Stann-, burfågel.
stegräknare, se pedometer.
Steiermark, österr. kronland, hertigd., 22,454 kv.km., 1,356,494 inv. Hst. Graz.
Stein, 1) Heinr. Friedr. Karl, frih. von o. zu, preuss. statsm., f. 1757, 04 min., reorganiserade sed. 07 staten, 07 landsförv. af Napoleon, 13 åter, tillbakasatt af reaktionen, d. 31. — 2) Lorenz v., statsekon., f. 1815 Ekernförde, sed. 55 prof. i Wien, d. 90. Skr. ang. socialism, kommunism m. m.
Steinmetz, Karl Friedr. v., preuss. gen., f. 1796, 70 öfverbefälh. för 1:a armékåren, 71 fältmarsk., d. 77.
Steino, en af gorgonerna (se d. o.).
steklar, Hymenoptera, insektordn. med bitande mundelar, 4 hinnaktiga, nakna vingar, fullst. förvandling.
stelkramp, en länge ihållande, ofrivillig smndragn. af musklerna.
stella, lat., stjärna.
Stenbock (Steenbock), urgammal sv. ätt. 1) Gust. Olofsson, frih., fälth., f. i slutet af 1400-talet, 1561 frih., 69 riksmarsk., d. 71. — Dennes dotter 2) Katarina, Gustaf Vasas 3:e gemål, se Katarina. — Dennas bror 3) Olof Gustafsson, frih., riksr., f. omkr. 1540, någon tid fångvaktare för Erik XIV, s. han misshandlade, hvarför hert. Karl lät skjuta honom. — 4) Gust. Otto, gref., fälth., f. 1614, utmärkte sig und. 30-år. kriget, 58 gen.-guv. öfver Skåne, Halland, Bleking, 64 riksamiral, d. 85. — Dennes son 5) Magnus, gref., fälth., f. 1664, guv. of. Skåne 07, räddade landet fr. danskarne gm segern vid Hälsingborg 10, segrade vid Gadebusch 12, fången vid Tönning 13, d. 17 som fånge i Köpenhamn.
stenbocken, 1) Capra ibex L., däggdjur af getsläktet, 1,5 m. l., förekommer nu blott på bergen mel. Piemont o. Savoyen, hufvudsakligast i Cognedalen; skyddas af italienska konungen. — 2) S. l. Capricornus, 10:e tecknet i djurkretsen.
stenbräcka, se Saxifraga.
Stendal, preuss. stad i provinsen Sachsen, 25,000 inv.
Stendhal, se Beyle.
stengeten, Capella Blas & Keys., Pecora. C. rupicapra Blas & Keys., till 1 m. l., på Alperna, Pyrenéerna, flockvis i närh. af snögränsen. Köttet välsmakande.
Stenhammar, 1) Joh., skald, f. 1769, d. 99. Besjöng Grefve Balzar Horn o. Segern vid Svensksund. — Dennes halfbror 2) Krist., präst, naturf., f. 1783, d. 66 ss. prost i Linköp, stift. Skr. ang. svenska lafvarna m. m. — Dennes svärdotter 3) Fredrika, sångerska, f. Andrée 1836, 55/80 vid kgl. operan, d. 80. — 4) Karl Vilh. Eug., komp., f. 71 Sthm, f. n. dirigent vid orkesterföreningen i Göteb., har komp. flera musikdramer, orkestersaker, klaverstycken, solosånger m. m.
Stenkil, kon. i Sverige 1060/66. Stamfar för Stenkilska ätten, 1060/1125.
stenkol, fossila kol is. från s.-formationen, förekomma i vidsträckta lager, s. k. s.-flötser. Svarta l. gråsvarta, tunga, mer l. mindre glänsande. I N.-Amer., England, Belgien, Frankr., Tyskld, Sverige i trakter kring Höganäs. -s nedifr. räknadt den 3:e afdeln. af paläozoiska perioden. Kryptogamernas, de första spindeldjurens och insekternas tid. -s se fenol.
