stenografī, gr., snabbskrift, uppfanns ursprl. för att uppteckna offentl. tal, redan hos romarne känd ss. takygrafi, består af de enklaste skriftecken. System: England: Taylor 1786, Pitman 1837 m. fl.; Frankrike: Thévenot 1778, Fayet 1832, Duployé 67 m. fl.; Tyskland: Horstig 1706, Gabelsberger 1818, Arends m. fl.; Sverige: Melin 1892.
stenskvättan, se skvättan.
stenstil, se lapidarstil.
Sten'tor, grek utanför Troja, beryktad för sin starka stämma; däraf stentorsstämma.
stentryck l. litografi, konsten att medelst litogr. krita l. bläck på sten gravera en teckning, som sedan kan aftryckas. De bästa stenarna komma från Solnhofen.
stenåldern, första kulturhist. period, då folket, okunnigt om metallernas bruk, förfärdigade vapen och redskap af sten, ben, horn och dylikt.
Stēphanus, 1:a kristna martyr, stenad i Jerusalem. Dag 26/12.
Stephens (stīvens), Geo., arkeolog, filol., f. 1813 Liverpool, 34 till Sverige, 55/93 tit. prof. i Köpenh., d. 95. Utg. Svenska folksagor o. äfventyr (med G. O. Hyltén-Cavallius), The oldnorthern runic monuments of Scandinavia and England m. m.
Stephenson (stīvnsön), 1) Geo., järnbanornas grundl., f, 1781 vid Newcastle, d. 48. Byggde 1814 det 1:a lokomotivet för kolverket Killingworth och byggde 25 den 1:a banan för personbefordran mel. Stockton o. Darlington. — Hans son 2) Rob., f. 1803, d. 59. Förtjänt om järnbanor och brobyggnad.
Stepniak, Sergij, ry. förf., f. 1852, d. 95 London, revolutionsman på 70-talet, sed. bosatt utomlands.
stereo|metrī, gr., rymdgeometri, is. läran om solida kroppars mätning. -skōp, opt. instrum., hvari gm kombination af två lika bilder framkallas ett intryck s. af fristående föremål. -typ, boktr., tryckform m. fasta stilar; bild., ständigt lika. -typī, gr., tryckning med fasta l. orörliga stilar. -typera, gm öfvergjutning m. stilmetall taga aftryck af tryckform, hkt aftryck sedan användes att trycka med.
sterīl, lat., ofruktbar, ofruktsam, bakteriefri. -isēra, göra ofruktbar l. ofruktsam, gm kokning l. på annat sätt göra bakteriefri. -itēt, ofruktbarhet, ofruktsamhet.
sterlett', se stör.
sterling, eng. räknemynt, pund s. (förkortn. £), à 20 shilling à 12 pence, kallas ss. guldmynt sovereign (= 18 kr.).
Sterne (störn), Lawrence, eng. förf., f. 1713, d. 68 London. Grund. den humoristiska rom. (Tristram Shandy m. fl.).
Stesi'koros, gr. lyriker, omkr. 630 till 560 f. K.
stetoskōp, gr., bröstspejare. Jfr auskultera.
Stettin, preuss. st. i Pommern vid Oder o. Stettinerhafen, 227,000 inv. Hamn. Ford. fästn. af 1:a rangen. Fred 13/12 1570. Svenskt 1648/1710.
steward (stjû-), eng., fogde; tjänare på fartyg.
Stevenson (stīvnsön), Rob. Louis, eng. förf., f. 1850 Edinburgh, d. 94 vid Apia på Upolu, skref äfventyrsromaner.
Steyr, österr. st. vid Enns, 17,592 inv.
Stieler, Ad., ty. kartogr., f. 1775 Gotha, d. där 36. Handatlas, skolatlas, m. m.
Stiernhielm, Geo. (före adlandet Jöran Lilje), skald, månglärd, f. 1598 Dalarna, 30/42 assessor i Dorpat, 66 dir. för antikvitetskoll., d. 72 Sthm ss. riksantikvarie. S. anses ss. sv. skaldekonstens fader. Skr. didakt. dikten Hercules, ordb. Gambia svea o. götha måles fatebur, Balletter o. Upptåg, sonetter, epigram m. m.
Stiernhöök, Joh. Olofsson, sv. lagfarenhetens fader, f. 1596 Dalarna, 40 prof. i Åbo, 47 revisionssekret.,