Tānagra, ford. st. i Boiotien. Slag 457 f. K.
Tanasjön, sjö i n. Abessiniens högland, gmflytes af Bar el Asrak.
Tana älf, gränsfl. mel. Norge och Finl., utf. i T.-fjorden på Norges nordkust.
Tancrède (tangkräd; Tankred), normandisk korsfarare, f. 1078, d. 12 Antiokia.
tan'dem (eg. lat.), eng., tvåhjulig vagn med två efter haa spända hästar; velociped med efter haa anbrakta säten.
tandhvalar, Odontoceti, underordn. bland hvaldjur. T. ha tänder, men ej barder, o. vanl. blott en näsöppn.; mindre än bardhvalarna. Till t. höra kaskeloter o. delfiner.
tand|sjukdomar begynna vanligen med en utifrån fortgående, på flerfaldiga sätt framkallad röta, s. sprider sig till tandpulpan, hvarvid tandvärk uppkommer; därifrån kan den öfvergå till alveolerna och skaffar sig utbrott antingen under tandköttet (tandsvulst, gomabscess) l. utåt (tandfistel). Benandl: tandens affilning l. plombering, desinficierande medel l. tandens utdragande och abscessens öppnande. -sprickning, d. v. s. mjölktändernas framkomm. hos barn, är ofta förenad m. rubbningar i matsmältn., krampanfall, feber, diarré, riklig spottafsöndring o. d. -värk, uppkommer mest genom tandnervens blottande i ihåliga tänder l. gm reumatism (reumat. t.) o. ansiktssmärta (nervös t.). Benandl.: nervens döfning gm kloroform, nejlikolja, kreosot o. d., tandens utdragande, plombering m. m.; af reumat. t. äfven med svett- och fotbad, salicylsyra m. m.
Tanganīka, sjö i ö. ekvatorial-Afrika, 35,758 kv.km., 1858 uppt. af Burton och Speke.
tangent', lat., mat., rät linje, som berör en kroklinje blott i en punkt; i trigonometrien tång a = sin a ——; tonk., greppskifvorna på piano l. orgel. cos a
Tanger, bef. hamnst. i Marokko v. Gibraltars sund, 20,000 inv.
tangēra, lat., beröra; mat., beröra i en pkt.
Tangnuberget, se Altai.
tank, eng. vattenbehållare; skeppsb., vattentätt rum i ett fartyg.
Tankred, se Tancrède.
Tannhäuser, ty. minnesång, i 13:e årh. Skr. lärodikten Hofzucht, dans- och kärlekssånger. I fören. m. sagan om Venusberget musikaliskt behandl. af R. Wagner.
tannīn, se garfsyra.
Tantā, egypt. st. på Nildeltat, 57,289 inv.
tantāl, kem., Ta = 182, metall. element, 1802 uppt. af Ekeberg, endast bekant som ett svart pulver, ännu ej framställdt i kompakt form. Sälls. -ljus, ett 1904 uppt. hvitt o. starkt elekt. glödljus, i hkt glödkroppen utgöres af tunna trådar af tantalmetall.
Tan'talos, gr. myt., kon. i Frygien, far t. Pelops o. Niobe, f. pratsjuka dömd att i Tartaros, omgifven af vatten och kostliga frukter, evigt hungra och törsta: tan'taluskval.
tantiêm (tangtjäm), fr., andel i vinsten på ett företag.
Tapa'joz (-schas), bifl. t. h. till Amasonfl., 1,680 km. l.
tapiōka, grynad stärkelse till soppor o. d., den bästa af kassava (se d. o.).
tapīren, Tapirus L., af hofdjurens ordning. Vanl. t., T. americanus L., 2 m. lång, i Amer., ödelägger plantagerna, har ätbart kött. En annan art finnes i ö. Asien.
tapisserī, fr., med garn l. pärlor utstyrdt arb. på gles duk.
Tap'sos, g. geogr., kuststad i n. Afrika, s.o. om Kartago. Slag 46 f. K.
tap'to, holl., aftonsignal hos
