2) hst. i Boiotien, förstörd 335 f. K. af Alex. d. st., nu Tiva.
Tebris l. Tabris, st. i n.v. Persien, 200,000 inv. Betydl. handel.
teckning, se målarekonst.
Te de'um (näml. laudamus), lat., O, Gud, vi lofve dig!»; början t. den s. k. Ambrosianska lofsången.
Tegel, Erik Göransson, son t. Göran Persson (se d. o.), f. på 1560-talet, 98 hert. Karls sekret., 14 rikshist.-graf, 17 kammarråd, d. 36. Skr. Gustaf I:s och Erik XIV:s hist. m. m.
Tegetthoff, Wilh. v., österr. sjöhjälte, f. 1827 Steiermark, segrade 66 vid Lissa öfver it. flottan, 68 chef o. kommendör f. österr. krigsmarinen, d. 71 Wien.
Teglattfalasar, hebr. Tiglatpileser, namn på flere assyr. kgr. T. III (745/27) eröfr. 31 Babylon.
Tegnér, 1) Esaias, en af Sveriges mest ber. skalder, f. 1782 Kyrkerud (Värmld), 12 prof. i Lund, led. af sv. akad., 24 bisk. i Växiö, d. där 46. Staty i Lund. Skr.: Svea, Frithiofs saga, Axel, Nattvardsbarnen, lyr. dikt., tal m. m. Saml. skr. (ny uppl. 82/85), 7 bd. Många af T:s arb. öfvers. på Europas flesta språk. — Hans sonson 2) Esaias Henr. Vilh., filol., f. 1843, 79/08 prof. i Lund, ledam. af sv. akad. Skr.: Ninives o. Babylons kilskr., Sv. familjenamn m. m. — Dennes bror 3) Elof Kristof., f. 1844, 83 bibl. i Lund, d. 00. Skr.: Lunds univ. hist. (tills. m. M. Weibull), biogr. i Sv. biogr. lex. m. m. — 4) Alice Charl:a, sonsons hustru till 1), komp., f. Sandström 18 Karlshamn, bosatt å Djursholm, har komp., delvis med text, 5 haft. barn- o. ungd.-sånger samt motetter, kantater in. m. Känd o. sjungen of v. hela landet.
Tegucigalpa, hst. i s.-amer. republ. Honduras, 35,000 inv.
Teherān, sed. 1798 hst. i Persien, 280,000 inv.
teīn, se kaffein.
teint (täng), fr., ansikts-, hudfärg.
Teis, bifl. t. v. till Donau, uppr. på Karpaterna, utf. nära Petervardein, 1,356 km. l., omr. 142,390 kv.km.
teism', gr., tron på tillvaron af en lefvande gud ss. världens skapare.
Tejo, se Tajo.
Tejuco (-schuk), se Diamantina.
tek|nīk, gr., smnfattning. af de f. utöfvandet af en konst l. handtverk bestämmande reglerna; konstfärdighet. -nisk, som har afseende på konst l. yrke.
tekniska läroverk finnas i Sverige: Tekn. högskolan i Sthm samt tekn. skolor i Sthm, Göteborg. Malmö, Norrköp., Örebro, Borås, Eskilstuna, Härnösand.
teknologī, gr., läran om det riktiga tillvägagåendet vid råämnens bearbet. till olika slags föremål. Delas i mekan. t., s. sysselsätter sig m. råämnens behandl. f. hand l. maskin, o. kem. t., i hkn de kem. processerna spela hufvudrollerna. Båda 2 måste följa haa inom industrien.
tektonīk, gr., framställn. af konstmässigt hopfogade arb., is. af trä (konstsnickeri).
tekträdet, Tectonia L. fil., Verbenaceæ. T. grandis L. fil., i Främre o. Bortre Ind. samt på Java, lämnar lätt, men mycket fast o. elastiskt virke; ypperligaste skeppsvirket.
telefōn, gr., apparat för att medelst galvan. ström öfverföra ljudet på långt håll, uppfanns 1861 af prof. Reis, förbättrades och gjordes 1876 prakt, användbar af prof. Bell, liks t. ännu dels oförändrad, dels förbättrad (is. gm Hughes' mikrofon) är den mest använda. Gm ljudet sättes på afsändningsstationen en tunn membran i vibrationer, hvarigm en galvan. ström alstras, s. fortplantas t. en membran i hörselapparaten på mottagningsstationen, hvilken membran återgifver ljudet, ehuru försvagadt. För närvarande har Sthm relativt
