Tibet, kin. land mel. Himalaja o. Kuenlun, omkr. 2 mill. kv.km. o. öfver 2 mill. inv.; jordens största högland; torrt klimat, kalla, snöfattiga vintrar o. varma, regnlösa somrar; rik fauna. Hst.: Lhasa.
tibet, fin väfnad af kamull.
Tibull'us, Albius, rom. eleg. förf., f. omkr. 43 f. K. Rom, d. där omkr. 20 e. K.
tic douloureux (-dulurö), fr., se ansiktssmärta; t. convulsif (-kångvylsif'), kramp i ansiktsmusklerna.
Tichatschek, Jos. Alois, böhm. operasång., f. 1807, sed. 38 vid hofteat. i Dresden, d. 86. Hjältetenor.
Tichnor, Geo., n.-amer. lit.-hist., f. 1791 Boston, d. 71 ss. prof. i Cambridge (Amer.). Skr.: Hist. of span. litt. m. m.
Ticino (titschī-), se Tessin.
Tidaholm, stad i Skarab. l. vid Tidan; omkr. 5,000 inv. (10). Stadspriv. fr. 1/1 10.
Tidan, flod i Västergötl., uppr. på smål. högland., utf. vid Mariestad i Vänern.
Tidemand, Adolf, nor. genremål., f. 1814 Mandal, d. 76 Kristiania.
Tiden, 1) 47/51 af V. F. Palmblad utg. konserv. morgontidn. — 2) Af K. P. Arnoldson o. sed. af Hj. Branting 84/86 utg. aftontidn.
tidlösa, Colchicum autumnale L., Colchicaceæ, vild i s. och mel. Europa; hos oss i trädgårdar. Giftig.
tidräkning, se kalender.
tidrör, t. granatkartescher begagn. antändningsrör, som kunna ställas (temperas) för viss bränningstid.
tidsekvation, den tid, s. skall läggas till l. dragas från ett ställes medeltid f. alt få dess verkliga soltid.
Tieck, 1) Joh. Ludw., ty. förf., f. 1773 Berlin, d. där 53. Hufvudm. f. nyromantiken. Skr. dramer, satirer, roman., förträffl. sagor m. m. — Hans bror 2) Friedr., bildh., f. 1776 Berlin, d. där 51.
Tien-tsin, kin. hamnst. v. Peiho, Pekings hamn, 800,000 inv.
Tietjens, Thérèse, ty. operasångerska, f. 1831 Hamburg, d. 77 London; äfv. bek. för sin välgörenhet.
Tiflis, ry. guvern. i Kaukasus, 44,607 kv.km., 1,051,032 inv. Hst. T. vid Kur, 160,645 inv. Fästn., 2 ärkeb., bad, muséer.
tigern, se kungs-t;
tigerormen, Python, giftfritt ormsläkte i s. Asien och på Sunda-öarna. P. tigris blir ända till 8 m. l.: ofta i menagerier.
Tigerstedt, 1) Karl Konstant., fin. hist., f. 1822, 80 tit.-prof. Skr.: Handl. rör. Finlands hist., m. m. — Hans son 2) Robert, fysiol., f. 1853, 86 prof. vid Karol. instit., fr. 1900 prof. i Hälsingfors. Skr.: Studien über mechan. Nervenreizung, Blodomloppets fysiologi m. m.
tiggarmunkar, urspr. franciskaner o. dominikaner, sedermera äfv. karmeliter o. augustiner m. fl.
Tiglatpileser, se Teglattfalasar.
Tigrānes, namn på flere af Armeniens forna kgr; mest bekant är T. II, den store, f. 121, d. 36 f. K.
Tigris, fl. i främre Asien, uppr. på Taurus, bildar m. Eufrat utloppet Schat-el-Arab i Pers. viken, 1,870 km. l., omr. 358,000 kv.km.
Tilburg, holl. st. i N.-Brabant, med omkr. 45,625 inv.
tiles (tajls), eng., tegelplattor till beläggning af golfytor.
Tilly, Jean Tserclaes de, fälth., f. 1559 på slottet T. i Belgien, 10 bai. fältmarsk., 19 anför. f. ligans här, 30 kejserl. generalissimus, stormade 31 Magdeburg, s. å. slagen vid Breitenfeld, 32 sårad v. Lech, s. å. d. i Ingolstadt.
Tilsit, st. i Ostpreuss. v. Memel, 37,110 inv. Betyd. handel. Fred 7—9/7 1807.
timbre (tängbr), fr., klocka utan kläpp; röstens klangfärg; stämpel.
