erfordra kraft för att försättas i l. ur rörelse.
Tröst, Sven, pseud. för K. Snoilsky.
Tsad, sjö i mel. Sudan, af växlande storlek.
tsar, af lat. cæsar bildad titel på Rysslands härskare, först anv. 1125; sedan 1547 nyttjad af alla ry. kejs.
Tschaikovskij, Pet. Iljitsch., ry. komp., f. 1840, d. 93. Skr. symfonier o. operor (Eugen Onegin, Jolanta) m. m.
Tschantschau, kin. st. vid Siang-Kiang, 1,000,000 inv. 1904 öppn. för främ. handel.
Tschudi, 1) Egidius, schweiz. hist., f. 1505, d. 72. — 2) Joh. Jak. v., schweiz. res., f. 1818, 38/43, 57/59 i S.-Amerika, 66/83 sändebud i Wien, d. 89. 3) Clara, nor. förf.:a, f. 1859 af schweiz. ursprung, har skr. hist. rom.
tsin, kin. vikt = 3,757 gram.
Tsing, se Taitsing.
tschakå, se schakå.
tschang, kin. längdmått = 3,58 m.
tschecker l. czecher, slav. befolkning i Böhmen o. Mähren.
tscheckiska språket o. litteraturen. T. spr., en gren af slav. språkstammen, talas is. i Böhmen o. Mähren, har 42 bokstäfver. Litter.: Äldsta minnesmärken fragment af eper från 9:e årh. o. af episka o. lyr. dikt. fr. 13:e. Gm Hus höjdes prosan. Bland förf. i senare årh. må nämnas Dobrovski, Schafarik, Kollar, Gelakovsky, Neruda.
Tsche-mul-po, Koreas viktigaste hamn, 17,000 inv. Sjöslag 1904.
tscherkesser, befolkn. i Tscherkessien l. Cirkassien (vid Kaukasus).
Tschernaj'a, fl. på Krim. Slag 25/5 1855.
Tschernajef, Mik. Grigorjev., ry. gen., f. 1828, 64 i Turkistan, 76 öfv.-befälh. i Serbien, sed. 82 gen.-guv. i Turkistan, d. 98.
Tschernigov, guvern. i s. Ryssland, 52,402 kv.km., 1,970,000 inv. Hst. T. vid Desna, 22,500 inv.
Tschernitschef, Alex. Ivanov., ry. furste o. fälth., f. 1779, 12/14 mot fransm., 28 krigsmin., 48 och 52 min.-pres., d. 52 Castellamare.
tschetvert, ry. spannmålsmått = 2.099 hl.
tschibūk, turk. tobakspipa.
tschubo, jap. ytmått = 3,32 km.
tschūder, folk af finsk härkomst i Ryssland.
tschukt'scher, mongol. folk i n.ö. Sibirien.
Tuamōtuöarna, fransk ögrupp i Stilla haf. ö. om Sällskapsöarna, 930 kv.km., 6,800 inv. Mest korallöar.
tuarēger, mohammed. berber i mel. Sahara, omkr. 300,000.
tub, lat., se kikare.
tūba, lat., blåsinstrument.
tuberk'ler, latt., hirskornstora nybildningar i animal. väfnader, oftast i lungorna, hvarigenom lungsot uppkommer. Förorsakas af t.-baciller l. t.-klyfsvampar.
tuberkulīn, ett af den ty. läkaren R. Koch uppfunnet medel mot tuberkulos, användes numera endast för att upptäcka tuberkulos hos nötkreatur.
tuberkulōs, se lungsot.
Tübingen, st. i Württemberg vid Neckar, 16,786 inv. Univ., bibl., observ., slott.
Tudor (tjûdör), eng. familj fr. Wales, s. med Henr. VII gm släktsk. på mödernet med huset Lancaster 1485 kom på tronen; utdog 1603 med Elisabet.
tuff, lucker, stenart is. gm vatten åstadkomna aflagringar af vulkaniska eruptionsprodukter.
Tuilerierna (tyilrī-), se Paris.
Tuis'ko, germanernas stamgud.
tukānen, Ramphastus toco L., till gökfåglarna hör. släkte i Brasilien, 58 cm. l., lämnar prydnadsfjädrar.
Tuky'dides, lat, Thucydides, ath. fälth. o. hist., f, omkr. 455 f. K. Athen, mördad 403. Peloponnes. krig. hist. m. m.
Tula, guvern. i Stor-Ryssland,
