Wien gm själfmord. Uppf. stålbronsen o. ringgranaterna m. m.
Uddeholm, bruksegendom i n. Värmld.
Uddevalla, st. i Göteb. o. Boh. l. v. Kattegatt, 12,059 in v. (08). Handel. Nämnes red. und. medelt.
Udine, prov. i n. ö. It., 6,582 kv.-km., 614,440 inv. Hst. U., m. omr. 37,942 inv. Ärkeb., domk.
Udjiji, st. v. ostkust. af Tanganika-sjön.
ueberbrett'l (yb-), ty., ett slags finare varieté med pretention på konstnärlighet.
Ufa, guvern. i ö. Ryssld, 122,018 kv.km., 2,2 mill. inv. Hst. U. v. U.-fl. o. Ural, 49,961 inv. Ärkeb.
Ugan'da, negerrike i inre Afrika und. brit. protektorat, v. Ukereve, 13,300 kv.km., 3/500,000 inv.
ugglor, Strigidæ, till roffåglarnas ordn. hör. familj, omfatta nattugglesläktet, Strix L., hornufsl., Otus G. Cuv., bergufsl., Bubo Forster, dagugglesl., Athene Boie, hökugglesl., Surnia Dumont.
Ugolīno, se Gheradesca.
Uhland, Ludw., ty. skald och lit.-hist., f. 1787 Tübingen, 30/33 prof. där, d. 62. Skr. dikt., dram. m. m. Samlade gaml. ty. folksånger.
Uhlrich, Jean Jacq. Alex., fr. gen., f. 1802 Pfalzburg, utmärkte sig i Krim- och it. krigen samt 70 vid försvar, af Strassburg, d. 81. Förf.
ukās, ry., hvarje från kejs. l. den styrande senaten direkt utgående befallning.
Ukerēve l. Viktoria Nyansa, sjö i ö. Afrika, 68,480 kv.km.; uppt. 1858 af Speke.
Ukert, Friedr. Aug., ty. hist., f. 1780 Eutin, d. 51 ss. öfv.-bibl. i Gotha; utg. m. Heeren europ. staternas hist.
Ukraīne = Lill-Ryssland.
ulāner, tatar., med lans, karbin o. sabel beväpn. kavalleri.
ulceration, lat., sårnad, sårbildning.
Ule, Otto Edu. Vinzenz, ty. naturforsk., f. 1820, d. i Halle 75. Skr. Das Weltall, Wunder der Sternenwelt m. m.
ūlema, turk., teol. o. jurist.
Uleträsk, insjö i mel. Finld, aflopp gm Ule älf.
Uleåborg, län i Finld, 165,641 kv.km., 268,226 inv. Hst. U. (fin. Oulu), v. Bottn. vik. o. Ule älf 18.000 inv.
Ule älf, fl. i Finld, kommer fr. Ule träsk, utf. i Bottn. vik.
Ulfeld, Korfits, dan. gref., statsman, f. 1606, 36 g. m. Krist. IV:s dotter Eleonore, 51 till Sverige, 58 sv. ombud i fred. i Roskilde, d. i landsflykt 64.
Ul'fila, goternas apost., f. 311; öfvers. bibeln, hvaraf delar finnas kvar i Codex argenteus (Uppsala), Codex Carolinus (Wolfenbüttel), Mailänder Kodex (Milano), d. 381 Konstpl.
Ulfåsa, egend. i Östergötl. vid Boren.
Ull, nord. myt., son till Tor o. Sif; vinterns gud.
Ulm, bef. st. i Württemberg v. Donau, 51,680 inv. Domk.
Ulpiānus, Domitius, ber. rom. rättslärd, f. omkr. 170 Tyros. mörd. 238. Af U:s talr. skr. är fullt 1/3 intag. i Pandekterna.
Ulricehamn, ford. Bogesund, st. i Älfsborgs l. vid Åsunden, 1,949 inv. (08). Namnes i börj. af 1500-talet, nya namn. fr. 1741. Sanatorium.
Ulrich v. Liechtenstein, medelhögty, skald, f. omkr. 1200, d. 76. Skr.: Frauendienst.
Ulrika Eleonora, sv. drottn. 1) U. E. d. ä , dott. t. dan. kon. Fredr. III, Karl XI:s gem., f. 11/9 1656, förm. 80, d. 26/7 93. — Hennes dott. 2) U. E. d. y., f. 23/1 1688, förm. 15 m. sederm. Fredr. I, reg. drottn. 19, d. 24/11 41.
Ulriksdal, kungl. lustslott i Sthms l.
Ulspegel, se Eulenspiegel.
Ulster, Irlds nordligaste prov., 22.190 kv.km. 1,581.351 inv.; 9 grefsk.
ulster (öll'-), eng., lång o. vid med slejfer försedd öfverrock.
