Nikol. I upphäfde 1839 med våld unionen i Ryssld.
uniōn, lat, fören. mel. stater l. kyrkor. Unionen, uttryck för N.-Amer. Förenta stater. Personal-u., då end. monarken, real-u., då äfv. representationen o. reger. äro gemensamma.
unionist'er, anhängare af 1817 års evangel. union; und. n.-amer. kriget 1862/65 nordstaternas anhängare gentemot de konfedererade.
unisōno, it., tonk., samstämmigt.
unitārier, lat., gemens. namn på de kristna sekter, s. förneka treenigheten; funnos enstaka i medelt., sed. 1791 hela församling., inf. i N.-Amer. gm Priestley.
United States of America (junaj'ted stets åv' ämerr'-), se Nord-Amerikas Förenta stater.
unitāt, lat., enhet, öfverensstämmelse.
unītis vīribus, lat., med förenade krafter.
universāl, lat., allmän, allt omfattande.
universitēt, lat., högsta offentliga läroanstalt, hvarest alla vetensk. systemat. studeras; den äldsta sannol. i Bologna, stift. 1158. U. stift. i Uppsala 1477, Lund 1668, Åbo 1640 (flyttades 1827 t. Hälsingfors), Kristiania 1811, Köpenhamn 1479.
univer'sum, lat., det hela, världsalltet.
uns, lat., = 1/12 rom. as; i Engld = 1/12 troypund; i Tyskld förr = 1/12 pfund.
Unter-Elsass, reg.-omr. i n. Els., 4,744 kv.km., 659,432 inv. Hst. Strassburg.
Unter-Franken, baierskt reg.-omr., 8,402 kv.km., 680,769 inv. Hst. Würzburg.
Unterwalden, kanton i mellersta Schweiz, delas i 2 oafhäng. halfkanton.: U. ob dem Wald, 765 kv.km., 28,300 inv.; hst. Sarnen, och U. nid dem Wald, 291 kv.km., 13,070 inv.. hufv.-ort Stans.
Unter-Weissenburg, ung. Siebenbürg. komit., 3,577 kv.km., 212,353 inv. Största st. Karlsburg.
ūpas, malaj., ett häftigt verkande pilgift, s. fås af den torkade mjölksaften af upasgiftträdet Antiaris toxicāna.
upper ten thousand (öpp'ör tenn thau'-), eng., de öfre 10,000, den förnäma världen.
Upmark, Gust. Henr. Vilh., f. 1844, 80 intend. v. nationalmus., d. 00. Förf.
Uppland, Svealands äldsta landskap mel. Ö.-sjön, Mälaren och Västmanland, 12,852 kv.km. (utom Sthm). Vattendr.: Fyris- o. Enköpingsån, sjön Temnaren. Det inre en stor slätt, eljest bergigt. Näringsgr.: åker- o. bergsbruk, fiske, sjöfart. Deladt på Sthms, Upps. o. Västmanlds l. Städer, se länen.
Uppsala, ford. Ö.-Aros, residensstad i U. l. vid Fyrisån, 25,311 inv. (08). Ärkebisk., ber. domk., Heliga trefaldighetskyrkan, slott, univ., univ.-byggnad, Gustavianum, Carolina rediviva m. bibl., observat., bot. trädgård, parker. Urgammal. Konungasäte till midt. af 13:e årh. Möte 1593. Jfr Gamla Uppsala.
Uppsala län, omfattar v. delen af Uppland, 5,313 kv.km., 126,334 inv. (08). Residensstad Uppsala. Öfr. st. Enköping.
Uppsala stift omfattar Sthms stad samt landsk. Uppland, Gästrikld o. Hälsingld.
Uppström, And., filol., f. 1806, d. 65 ss. e. o. prof. i Upps. Utgaf Mattei evang. på got. och Codex argenteus.
ur, inrättn. f. tidens mätande gm liktidig rörelse, voro hos de gamle sol-, sand- o. vatten-u., på hka senare tiden mättes gm den utrunna mängden sand l. vatten. I 12:e årh. uppkommo u. m. hjulverk o. 1658 pendel.-u. (Huygens), hka sed. försetts m. kompensationspend. af olika metall. f. att utjämna temperaturens inflytande.
