Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/830

Den här sidan har inte korrekturlästs

447,000 inv. Hst. Vasa l. Nikolaistad (se d. o.).

vasall', lat., se länsväsen.

vasaorden, sv. ord., stift. 1772; 4 kl.

Vasāri, Geo., it. mål., arkit. o. konsthist., f. 1511, d. 74 Florens. Michelangelos lärj. Skr. ber. konstnärsbiografier.

Vasastjerna, Oskar, fin. general., f. 1819. Skr.: Ättartaflor öfver . . . Finlands . . . adel (79/83).

Vas'co da Gāma, port. sjöfar., f. 1469 Sines, kringseglade 97 Afrikas sydspets, framträngde 98 till Sansibar o. Kalikut, afsegl. 02 med 21 skepp från Lissabon, grund. på ostkust. af Afrika port. kolon., 24 till Indien, d. s. å. Kotschin.

vascongādos, se basker.

vaselīn, blandn. af paraffin o. oljart. kolväten, liknar ister; användes till salvor, parfymer, smörjmedel.

Washington (wåsch'ingtön), 1) stat i n.-v. Amer., v. Stilla haf., 182,779 kv.km., 518,103 inv. Hst. Olympia; 2) förb.-hst. i För. stat. i Columbia-distr. v. Potomac, 308,000 inv. Hvita huset (presidentens palats), departem.-byggnad., W.-monum. Anlagd 1791, sed. 1800 säte för reg. o, kongressen.

Washington (~), Geo., grundl. af N.-Amerikas oafhängigh., f. 1732 i Virgin., nybyggare på Mount Vernon, 74 deput., 75 öfvergen. f. kolonialtrupp., slog engelsm. 77, 81; 89/97 Förenta stats 1:e presid., d. 99.

vat, holl. våtvarumått = 1 hl.

water-closet (wåtörklåset), eng., afträde, s. hålles rent m. spolande vatten.

Waterford (wåterförd), grefsk. i s. Irld, 1,868 kv.km., 87,030 inv. Hst. W. v. W.-vik., 26,747 inv. Hamn.

Waterloo (-lo), belg. by s. om Brüssel, 4,156 inv. Slag 18/6 1815. Jfr Belle-Alliance.

Waterloo (~), Ant., nederl. landsk.-mål. o. raderare, f. i börj. af 1600-tal., d. i Utrecht omkr. 1670.

water white (wåtörhwajt), eng., »vattenhvit», ett slags vattenklar fotogenolja.

Vatikānen, påfl. palats i Rom.

vatikanska kyrkomötet 1869/70, bek. f. dogm. om påfvens ofelbarh.

Watt (wått), James, eng. mek., f. 1736 Skottld, d. 19 v. Birmingham. Förbättrade ångmask., uppf. kondensatorn, »parallellogrammen m. m.

Vatteau (-tå), Ant., fr. genremål., f. 1684, d. 24 v. Paris.

vatten, H2O = 18, vätets oxid, förekom. allm. i naturen, is. i flytande o. gasform. tillst., men aldrig rent, utan sdnt framst. gm destillation med iakttag, af vissa försiktighetsmått o. är en fullkoml. gmskinl., lukt- o. smaklös neutral vätska. Vid 0° C. antar v. fast, kristallin. tillst. (is), o. dess kokpkt är beroende af trycket; v. 760 mm. barometertryck är den 100° C. Eg. v. = 1. Allt i naturen förekommande v. innehåller främm. beståndsdel., renast däribl. regn.-v.; hafs-v. inneh. kalk, natron, kali, magnesia, klor, kol och svafvelsyra m. m. För sin välsmak har dricks-v. att tacka halten af mineral, ämnen (is. kolsyra), hka ej få uppgå till mer än 0,5 gram på litern. Fattas kolsyra, får v. fadd smak. Utom t. lösningsmed. för alla slags ämnen och till dricks-v. anv. v. till otaliga tekn. ändamål.

vattenbad, se bad.

vattenfri svafvelsyra, se svafvelsyreanhydrid.

vatten|glas, i vatten lösl. kiselsyr. kali l. natron, s. framst, gm smn-smältande af kvarts, kolsyr. kali l. natron o. kol samt smältans utdrag. med vatten. I handel förekom, v. är en gulakt, t. brun sirapstjock vätska o. anv. till bestrykn. af väggar, konstgjord sten o. cement, glas- o. porslinskitt, skyddsmedel mot eldfara m. m. -konster, konstgjordt vattenfall, springbrunnar, vattenuppfordringsmaskiner.