Allmännast G. lutea L. och G. minima L., s. höra t. vårens förstlingar o. äfv. benämnas kråklök.
vårtbitare, se gräshoppor.
Vårt land, sed. 1885 i Sthm utg. dagl. tidn. Har 08 uppgått i Nya Dagl. Alleh.
vårtor, utvidgn. af hudpapillerna o. förtjockningar af öfverhuden öfv. desma. Behandl.: frätmed., ss. skedvatten, lapis o. d.
Vä, ford. st., nu by nära Kristianstad.
Väddö, ö i Ålands haf, skild fr. fastland. gm V. kanal.
väderlek, smnfattning. af de, is. gm luftens tryck o. temperatur förorsak. atmosfär. förändringarna på en ort. På känned. af dessa förändringar o. de lagar, dessa äro underkastade, bero nutida v.-förutsägelserna, s. med en säkerh. af 70/80 % förutsäga v. under de närmaste 24 timmarna. Jfr meteorologi.
väderleks- l. synoptisk karta, dagl. öfversiktskarta öf. en större del af jordytan, utvisar isobarerna samt vindens riktning och styrka.
Väduren, se Aries.
vägglaf, Parmelia parietina L., Lichenes. Allm. på träd och gamla väggar; inneh. ett gult färgämne.
vägvåda, se Cicorium.
Wäinämöinen, finsk. myt., Kalevalas förnämsta hjälte, en gammal vis, trollkunnig siare.
välfärdsutskottet (Comité de salut publique), den af konventet 6/4 1793 t. okt. 95 insatta verkställ. makten i fr. republiken.
välsk, ursprl. walesisk, utländsk, is. romansk. Välska nötter = valnötter. Välskland = Italien.
välska bönan, se Vicia.
vändvåg l. torsionsvåg, instr. f. uppmät. af små krafter, består af en på en tråd upphängd, horisont. sväfvande stång, mot hkns ändpunkter krafterna få verka.
Vänern, Sveriges största sjö mel. Värml., Västergötl. och Dal, 5,566 kv.km., utl. i Kattegatt gm Göta älf.
Vänersborg, residensst. i Älfsb. l., v. Vänern o. Göta älf, 7,316, inv. (08). Privil. 1642.
väringar, se varjager.
värja, stötvap. med lång, rak klinga.
världens sju underverk, se sju underverk.
världs|handel idkades först af fenicierna, kom sed. t. grek. kolon, i M. Asien, i 4:e/3:e årh. f. K. t. Alexandria o. Kartago o. i 6:e/7:e årh. e. K. t. kalifernas riken. Eft. korstågen återuppblomstrade v. i Pisa, Genua, Venezia, i Norden i 13:e/15:e årh. i hansestäderna o. utvidg. gm spanjorernas o. portug:s upptäckt i slutet af 15:e o. börj. af 16:e årh. V. låg i slutet af senare och förra hälften af 17:e årh. is. i händerna på holländ., m. öfvergick t. Engld, s. krossade portug:nas o. hansestäd.s v., samt Frankr. o. i senare tid äfv. t. N.-Amer. Nu deltaga i v. de flesta sjöfartsidkande nationer. -systemet, smnfattn. af alla himlakroppar ss. ett helt; stund, äfven i bemärkelsen solsystem. -utställning, se industriutställning.
Värmdö, ö i Östersjön.
värme, fysikal. orsaken till de tillstånd hos kroppar, då vi kalla dem heta, varma, kalla. För att bringa samma viktsmängder af olika ämnen t. sma temperat. erfordras olika v.-mängder, o. den v.-mängd, s. erfordras f. att höja temper. hos viktsenheten af en kropp en grad, kallas dennas specifika v. Upphettas en fast kropp t. en viss grad, öfvergår den t. flytande tillstånd o. förbrukar t. denna förändr. en bestämd v.-mängd, hkn dock ej höjer dess en gång antagna temperatur, o. detta v. kallas latent l. bundet. Eft. analoga förh. m. ljusstrålarna utstråla alla kroppar v., hkt reflekteras af speglande ytor o. dels absorberas, dels brytes vid gång fr. ett medium t. ett annat. V:s fortplantn. går fr. molekyl t. molekyl; metaller äro goda ledare,
