Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/853

Den här sidan har inte korrekturlästs

Z.

Z, z, 25:e bokst. i alfab., mat., jämte x och y tecken för en obekant storhet.

Zaandam (san-), holl. st. v. Nordsj.-kanal., 23,517 inv. Varf. Peter d. st. uppehöll sig där 1697.

Zacatēcas, mexic. st., 33,856 inv.

Zagora, se Helikon.

Zaïre, se Kongo.

Zakarīa, hebr, profet, 538 f. K., bland de återtågande till Palestina.

Zakyn'tos, se Zante.

Zama, g. geogr., numid. st., sl. 202 f. K.

zambo, afkoml. af neger o. indian.

Zamojski, Jan, pol. statsm. och fälth., f. 1541, som kronfälth. sed. 50 segerrik mot turkar, ryssar o. svenskar, d. 05.

Zamōra, sp. st. vid Duero, 16,287 inv.

Zampieri, se Domenichino.

Zander, Jonas Gust. Vilh., läk., f. 1835 Sthm, mediko-mekan. gymnastikens uppfinn., öppnade 65 i Sthm en anstalt för mekanisk sjukgymnastik; ej mindre än smnlagdt 147 Z.-institut i olika delar af världen.

Zanguebar (sange-), se Sansibar.

Zante (ford. Zakyntos), jon. ö, 438 kv.km., 45,500 inv. Hst. Z. vid ö. kusten, 17,478 inv. Hamn, bisk.

Zapolya (sāpolja), 1) Stef., ungar. fälth. und. Mattias Corvinus, eft. Österrikes eröfr. ståth. där, d. 1499. — Hans son 2) Jon., blef 1526 kon. af Ungarn, men måste 38 nöja sig med Siebenbürgen, d. 40.

Zara, hst. i Dalmat, v. Adriat. haf., 32,551 inv. Hamn. Kat. ärkeb., grek. bisk.

Zari'zyn, ry. st. vid Volga, 55,186 inv.

Zarskoje Selo', st. vid Petersburg, 22,486 inv. Kejs. slott o. sommarpalats, park.

Zēa (ford. Keos), gr. Kykladö, 103 kv.km., 5,019 inv. Hst. Z,, 3,700 inv.

Zebaōt, hebr., himmelens härskaror, d. v. s. stjärnorna. Herren Z., härskarornas Gud.

Zedekīa, siste kon. i Juda, bländad o. bortförd till Babylon 586 f. K.

Zedrits, Karl Edv., förf., estet., f. 1805, d. 59 ss. prof. i Upps. Samlade skrifter utg, 62.

Zefan'ja, hebr. profet, omkr. 612 f. K.

Zēfyr, gr., västanvinden.

Zeipel, Karl Sam. Fredr. von, rom.-förf., f. 1793, d. 49 ss. bruksägare. Skr.: Två herrar o. en narr (42), Noveller (s. å.), Vasaättlingarne (46), Seton (47), De sammansvurne (49) m. m.

Zeitz, st. i prov. Sachsen v. Weisse Elster, 30,541 inv.

zekīn, ford. it. dukat; äfv. äldre turk. o. egypt. guldmynt.

Zeller, Edu., ty. filos. o. teol., f. 1814, 72/94 prof. i Berlin, d. 08 Stuttgart. Skarpsinnig kritiker.

zelōt, gr., ifrare.

zenāna, pers., den af kvinnorna bebodda delen af ett ind. hus. -missionen, missionsverksamhet bland infödda kvinnor i Indien.

zend, äldsta skottet af den iranska grenen af den indoeurop. språkstammen ; det språk, på hkt Zendavesta är skrifvet.

zendavesta, rätteligen Avesta, »text med utläggning», omfattar de gamla persernas hel. böcker; böner, litanior, hymner o. lagar.

zēnit, arab., högsta pktn på det skenbara himlahvalfvet. Jfr nadir.

Zeno, öst.-rom. kejs. 474/91, f. 26 i Isaurien, stred mot östgoterna, d. 91.

Zenōbia, drottn. af Syrien i Palmyra, reg. 267, 272 fången af kejs. Aurelianus o. förd till Rom, d. Tibur.

Zenōn, 1) gr. filos. af eleat. skolan, f. 490 f. K., grymt afrättad; 2) stoiker, 340/260 f. K., lärde i Athen.