utförsel af sill o. torsk, stark sjöf. Und. medelt. vikt. hansest.; 2) hst. på ön Rügen, 4,005 inv.
Bergen, Karl Fredr. Berndt v., publ., förf., f. 1838 Gbg, uppträdde i tal o. skrift mot den gängse kristend.-uppfattn. Utg. tidskr. Framtiden m. m., d. 97 Sthm.
Bergenhus, nor. fästn. v. Bergen.
Bergen -op -Zoom (-chen -åpp -såm), befäst, holl. st. v. Schelde, 13,668 inv.
Berger, 1) Ludv, ty. komp., f. 1777 Berl., d. 39 där. Gedigna klav.-kom. — 2) Joh. Nepom., österr. statm., f. 1816 Prossnitz, 48 medl. af Frankf.-parl., 67/70 minist., d. 70 Wien.
Berger, (Johan) Henning, förf., f. 1872 Sthm, debuterade (01) med Där ute. Öfr. arb. Ridå (03), Syndafloden (07), Drömlandet (09), Bendel & C. (10).
Bergerac (bärsch'rack), Savinien Cyrano de, fr. förf., f. 1619 Paris, soldat, d. 55, skr. sorgesp. »Agrippine» m. m.
Bergfalk, P. E., rättslärd, f. 1798 Öfver-Selö, 38/61 prof. i Upps., d. 90 Sthm. Skr.: Om sv. jordens beskattn. (32), m. m.
berggrönt, tekn., giftig grön målarfärg, som erhålles af pulveris. malakit l. gm fälln. af kopparvitriol; kallas äfv. braunschweiggrönt.
Bergh, 1) Joh. Edv., mål., f. 1828 Sthm, 67 prof. vid Konst-akad., d. 80, grundlade vårt nationella landsk.-måleri. — Dennes son 2) Sven Richard, mål., f. 1858, framst, ss. porträttmål.
Berghaus, Heinr., ty. geogr., f. 1797 Kleve, d. 84 Stettin. Skr.: Länder- u. Völkerkunde (37/40), 5 bd.
Bergianska trädgården, en i närh. af Sthm belägen gård, utgör en skola för utb. af trädg.-mäst., förestås af en af Vet. Akad. utsedd naturhistoriker.
Bergklint, Olof, förf., f. 1733 Västerås, d. 1805 ss. kyrkoh. i Skåne. Skr.: Ode öfver lifvet.
bergkristall, se kvarts.
Bergkvara, köp. i Kalmar l. vid Kalmar sund; gods i Kronob. l. Ruiner.
berglin = asbest, se d. o.
Bergman, 1) Torb. Ol., kem., f. 1735 Västergötl., 58 prof. i Upps., d. 84 Medevi. Förtjänstfull mineral., grundl. af analyt. kemien. Skr.: Opuscula physica et chem., m. m. — 2) Karl Joh., förf., f. 1817 Visby, 59 lektor där. Skr.: Gottland o. Visby (56/58), m. m. — 3) Karl Vilh., hist., f. 1820 Västergötl. d. 57. Skr.: Minnen ur Sveriges nyare hist.
bergolja, se petroleum.
bergsalt, min., i olika bergarter befintligt klornatrium: kornigt, tätt, färglöst, grått, rödt l. gult; finnes i väld. lager i Alperna (Salzkammergut), Karpat. (Vieliczka), Stassfurt, S. Amer., Asien m. fl. i stäppsjöar o. ss. sublimat vid vulkaner.
Bergshammar, säteri i Södermanl.
bergshandtering, de arb., gm hka mineral l. malmer tillgodogöras o. vidare behandlas. B. omfattar grufdrift, hyttdrift o. de vunna metallernas bearbetn. t. handelsvaror.
bergsskolor, läroanstalt, f. teor. o. prakt. undervisn. i ämnen, tillhör. bergshandtering. I Sverige finnas 1 högre (i Sthm) o. 2 lägre (i Falun o. Filipstad).
Bergstedt, Karl Fredr., språkforskare o. publ., f. 1817 Lillkyrka (Örebro l.) 52/55 redaktör f. Aftonblad., 71/74 f. Samtiden, d. 03; utg. öfvers. fr. sanskrit m. m.
Bergstrand, 1) Karl Erik, kem. o. geol., f. 1830 Kila, prof., 69/82 landtbruks-akademiens agrikult.-kem. Skr.: Om näringsämnena (57), Lärob. i geol. (68), De konstgjorda gödningsämnena etc. (78), m. m. — Dennes kusin 2) Per Eman. (pseud. Bias, Kapt. Gulliver m. fl.), f. 1834, ingenjör i landtmät.-kont. Skr.: Fältmätningskonst (63/64), m. m. — Hans kusin 3) Vilh. Alex. (pseud. Ivar
