←  Erotisk fantasi
«Sjung!» (Svar på ett bref).
av Elias Sehlstedt
Fiskmåsarnas afsked  →
Ur Illustrerad Tidning Band 10. 15 Oktober 1859, N:o 40(2), Se digitalisering på Alvin!


Sjung!, illustrerad av Carl Larsson under 1890-talet till Carl Snoilskys urval av Elias Sehlstedts Sånger och Visor tryckt 1892/1893

«Sjung!»

(Svar på ett bref.)




"Jag mins den ljufva tiden."

Ack ja! om blott jag kunde
Och rätt förstod mig på.
Jag gerna eder unde
En visa då och då.
När skoj och buller störa,
Flyr sångmön ett tu tre.
Hvad tusan vill man göra,
Min aldrasötaste!

Om dagen hör jag staten,
Om natten sömnen till.
Att nödigt sluka maten,
Jag knappt får sitta still.
Och böljorna och stormen
Ge föga tid till skämt:
Lifflänningar och Norrmän,
De slitas om mig jemt.

Bäst min Pegas hörs stampa
Och uppåt flöja vill,
Från Ryssland kommer hampa,
Från Norge kommer sill.
Och sången, »gudastrålen»,
Flyr bort med lyrans gull
För skånska alkoholen
Och stenkols-os från Hull.

En herrlig plats just denna
Att sätta skalder på!
Här finns för bläck och penna
Ej minsta fnask att få.
Jo! skepp och ryska flugor,
Kaptener ut och in,
Och sand och röda stugor
Och torsk och killing-skinn!

Hur vill jag, arme, sjunga!
Du ser ju sjelf reson.
Mig fängsla bojor tunga:
Skall jag ta permission?
Nyss kom en last från Rio,
Och fan är lös igen. —
Sandham, år femtinio:
Adjö, min glada vän!

E. S—dt.