Stockholm, Del 1 (Elers 1800)/Kap 110
| ← Om Stadens storlek, Folkmängden och Husens antal |
|
Om Kongl. Slottet → |
X. CAPITLET.
Om Kröningar, Riksdagar och högtideliga
intåg i Stockholm.
§. 1.
Ehuru väl allt som händt i Stockholm, icke hör till dess Historia; torde dock något här böra antecknas, om Kgl. Kröningar, Riksdagar och högtideliga intåg; såsom mera märkvärdiga, fast än beskrifningen, om förstnämde ämnen, egenteligen hör till Rikets allmänna historia.
Det är allmänt bekant att Krönings-seden, i hedna tiden, bestod i ett graföl, efter den framfarne Konungen, då Arfvingen eller Efterträdaren till Thronen, satt på en pall, framför högsätet, då ett stort horn eller drikskäril inbars, som kallades Brage-Bägaren, hvilken han uppståndande, emottog och höll då ett korrt tal, hvaruti han försäkrade hålla Landets lag, skydda sitt folk, hämna företrädarens död, öka Rikets Landamären, m. m. hvarefter han uttömde Bägaren, steg på Thronen och var Konung.
I det stället uppkom i Catholske tiden, då allt skulle signas, vigas, och helgas, af de andeliga fädren; att Konungarne skulle Krönas med visse Ceremonier, och att denna högtideliga act, skulle förrättas af Kyrkans högt ansedde Prelater; innan Konungen ansågs, för en laglig och fullmyndig Konung. Enligt den på mötet i Telge 1279, gjorde lag, skulle den blifva banlyst och alldrig kunna Krönas till Sveriges Konung, som efter den dagen, understod sig, fånga, fördrifva eller dräpa, en af församlingen Krönd Konung.
Magnus Erlingsson skall hafva varit den förste Konung i Norrige som blifvit Krönd 1151, och före den tiden, lärer ingen Konung i Sverige kunna uppvisas, som med några Krönings-Ceremonier, intagit sin Thron; bland dem skall Erich Knutsson varit den förste som 1210 blifvit Krönd[1].
Upsala har af ållder blifvit ansedd, såsom Svea Konungars Krönings-Stad. Landslagen VII Capit. lyder derom: Nu thå Konunger will, skall han i Upsalom wighias och Krönas eller och annor stadz i Rike Sino, efter vilja och fallom sinom: Tho af Erche-Biskope hällst, för wärdoghet skuld bäggia thera. Efter häfdernes anvisning hafva dock åtskillige Kröningar, skedt i Stockholm, hvarå härefter en korrt förtekning följer.
Märkeligt är hvad Biskop Brask, skrifver till K. Gustaf I. ex. Lincopia die S. Canuti 1523: "Käre Nådige Herre, är mitt fullkomlige råd, att Eder Nåde, ej längre fördröjer Eder Nådes Kröning för någor saker, Eder Nåde sjelf befinner yttermera än jag skrifva. Det finnes i sanning att K. Karl vardt korad helga Lekama tid i Stockholm, hyllad på Mora Sten S. Peders afton, dernäst ock Krönd i Upsala S. Peders dag, af Biskopen i Linköping, och vårfrudag visitationis dernäst, sedan Erke-Biskop Jöns var vigd, Krönte han Drottningen samma dag, under Högmessone och hvar Eder Nåde täckes det skulle ske, annen städes än i Stockholm, der jag intet tillråder, för en obeständelige ände, der hafver alltid efterföljt, sätter jag till Edert egit bröst, råd, som befins af Cronikom och manaminne, som än lefva"[2]. Sedan 5 Konungar som icke Kröntes i Upsala, Valdemar, Birger Magnusson, Magnus Smek, Johan II och Christiern Tyran, för deras elaka regering skull, blifvit ifrån Thronen stötte; så skall Upsala efter Professor Schefferi berättelse, blifvit hållen för en lyckeligare Kröningsstad, än någon annan i Riket[3].
Peringsköld med åberopande af Gislonis Chrönika, säger att Magnus Erichsson Smek, tillika med sin Drottning Blanca blifvit Krönd i Stockholm 1335, på sitt 19 år. En annan berättelse utsätter årtalet 1336, med tilläggning att åtskillige Riddare blifvit slagne af Cherubim och Seraphim. Denna Kröning skall blifvit förrättad af Erke Biskop Petrus Philippi[4].
Christian I. blef antagen till Konung i Sverige d. 24 Junii 1457. Johannes Magnus och Loccenius, säga honom hafva blifvit Krönd i Stockholm; men Rim-Crönikan, att han for i hast till Morasten och Upsala. Derutinnan instämmer Botin, som utsätter hyllningen d. 28 Junii vid Morastenar och Kröningen d. 30 derpå följande i Upsala 1457.
K. Johan II. eler K. Hans kallad, förenämde K. Christians son, förut utkorad till Fadrens Efterträdare, på mötet i Calmar 1483, hyllades på Stockholms Rådhus och Kröntes i Stadens Storkyrka d. 25 Nov. 1497. Han dubbade då 50 Riddare, och missbruket sträckte sig så långt, att ock barn i vaggan, blefvo gjorde till Riddare. Rimkr. beskrifver huru de som önskade få sine män till Riddare för att få kallas Fruar; mycket bidragit, att Johan blef till Konung antagen. Hans Drottning Christina Kröntes i Stockholm 1499. (Rimkr. 2 Del. p. 367).
Christiern Tyran, K. Hans Son, lät hylla sig på Norremalms torg, och firade 3:ne dagar derefter d. 4 Nov. 1520 sin Blod-Kröning i Stockholm. Till Svenska Rådets och hela Adelens förakt, lät han icke allenast bära alla Regalierne af Danska Riks-Råd; utan dubbade ock idel Danske Höfvits-män; men ej en enda Svensk, till Riddare; hvartill han som orsak lät utropa, att som Riket var vunnit med svärd, förtjente ingen Svensk en sådan ära[5].
Detta svärdet var hans fallska och menediga löften.
Karin Månsdotter K. Erich XIV:s gemål, Kröntes till Sveriges Drottning i Stockholms Stor-Kyrka d. 5 Julii 1568. Hännes upphöjelse var ock en orsak till Konungens fall.
Drottning Christina, K. Gustaf Adolphs Dotter, emottog Regeringen d. 7 Dec. 1644 och Kronan d. 20 August. 1650, den hon gaf åt sin Efterträdare 4 år derefter. Om denna högtideliga Kröning har man en omständelig berättelse, uti Gyldenstolpes Politica. Åbo 1657, 12:o, p. 152, som utsätter Krönings dagen d. 20 Octob.; och i Ziervogels Afhandl. om Sv. myntet p. 210.
K. Carl Gustafs Gemål, Dr. Hedevig Eleonora, Kröntes d. 26 Oct. 1654.
Dr. Ulrika Eleonora, K. Carl XI:s Gemål, d. 25 Nov. 1680.
Konung Carl XII. satte Kronan på sig sjelf d. 14 Dec. 1697 och sedan hafva uti innevarande Årahundrade, alla Kongl. Kröningar skedt i Stockholm; undantagandes Dr. Ulrica Eleonoras, som sedan hon blifvit utvald och emottagit hyllningen af Riksens Ständer; förmente att det ej skulle vara lyckosamt, att krönas i Stockholm, efter som dess Herr Broder, som der blifvit krönd, haft så mycken motgång; hvarföre Hon beslöt att Krönings-Acten skulle ske i Upsala, till hvilken ort fördenskull, en ganska stor del af R:s Ständer, voro Hänne följaktige, och gick Kröningen derstädes för sig, d. 7 Mart. 1719[6].
Konung Fredrich I:s Kröning skedde i Stockholm, d. 2 Maji 1720.
K. Adolph Friedrichs och Drottning Lovisa Ulricas, d. 26 Nov. 1751. Vid detta höga tillfälle, gjordes af Jouveleraren Almgren, åt Drottningen en ny Krona, som tillsammansatt vägde 37 lod, och var sirad med 695 Diamanter. Man har den afritad och stucken i Koppar af Håf-Intendenten Rehn.
Den sista Kongl. Kröning i Stockholm firades d. 29 Maji 1772 då K. Gustaf III och Dess Gemål, Dr. Sophia Magdalena kröntes i Stockholms Storkyrka. Solemniteterne och Decorationerne vid K. Adolph Fredrichs begrafning och vid Kongl. Kröningen 1771 och 1772, äro i koppar stuckne af Prof. P. Floding, i 23 plancher.
De ifrån älldste tider tillbaka olika bruk och Ceremonier, samt Regaliernes antal, som varit än flere, än färre, vid Kgl. Kröningar, m. m. synes vara ett ämne, som väl skulle förtjena en särskild afhandling.
§. 2.
Att här beskrifva alla i Stockholm hållne Riksdagar och möten, sedan 1282, då det bekante Helgeandsholms beslut affattades; skulle antingen blifva af större vidlöftighet, än stället här synes medgifva, eller allt för ofullkomligt, om blott de åratal skulle uppräknas, på hvilka möten och herredagar i Stockholm blifvit hållne. Att icke aldeles svika deras fordran, hvilka i detta ämnet äska någon underrättelse (som egenteligen bör sökas i Riks-Historien) vill man här meddela, hvad Peringsköld i enahanda ändamål anteknat; med hvad man ur häfderne derom korteligen utdragit.
Vid Riksdagen i Stockholm 1320, blef Junker Magnus, som var af Ständerne, vid en deras sammankomst i Stockholm 1303, korad till sin Faders, K. Birgers efterträdare; jämte Riks-Drotsen Johan Brunke, med flere, dömde till Döden, för delacktighet, i det rycktbare Brodermordet, i Nykjöping.
År 1335 samlades R:s Ständer att bivista K. Magnus Erichssons Kröning.
På en herredag i Stockholm d. 21 Jan. 1504 valdes Svante Sture, till Riksföreståndare.
År 1517 anklagades Erke-Biskop Gustaf Trolle, att hafva fört avog Sköld emot Riket; dragit Utländsk här på sitt Fosterland, m. m. hvarföre han blef dömd ifrån Ämbetet och att hans Slott Stäke skulle nederrifvas; men han för sin person, njuta sin leigd till godo. Biafskedet Stockh. S:t Catherinæ dag 1517. (Rimkr. p. 435).
Uti K. Gustaf I:s tid hölls åtskillige möten och herredagar, på flere ställen i landet; äfven i Stockholm ett möte 1525, då en varning utfärdades till menige man i Dalarne att hålla sig faste till K. Gustaf. All Kyrko tionden beviljades då för det året, till Krigsfolkets underhåll.
År 1526 i Aug. månad, afhandlades på Riksdagen, om Rikets gälds betalande; om Krigsfolks utgörande; om en allmän Krigsgärd; om en allmännelig vapnesyn, och om förbund med Holländarne; ändock det var de Lybske högeligen emot.
År 1560 hade Konung Gustaf R:s Ständer, sista gången i Stockholm församlade, då han gjorde sitt testamente d. 1 Julii s. år, och Ständerne gåfvo sitt beslut och förskrifning om trohet emot Konungen och Hertig Erich, d. 30 Junii 1560. Konungen tog då ett faderligt afsked af sitt folk. (Tegels Hist. p. 375).
Följande Riksdags beslut, äro i Stockholm utfärdade under K. Erich XIV:s Regerings tid.
År 1563, emot Hertig Johan af Finland; 1565 i Apr. om Kriget emot de Danske, och om Konungens giftermål; 1566 d. 10 Mart. om de Danskes hårda fredsvillkor; samma gång d. 11 Mart. om K:s giftermål och Svenska lagens tryckande samt ändring i vissa delar; 1568 d. 20 Aug. om fred eller stillestånd med utländske fiender, enkannerligen med Danmark och Polen.
Uti K. Johan III:s tid, hölls en Herredag i Stockholm d. 25 Jan. 1569, då beslutet i Upsala 1567, angående K. Erichs förhållande emot Sturarne och flere, casserades och upphäfdes, samt K. Erich och hans Arfvingar, dömdes ifrån all rätt till Svea Rike. År 1571 d. 25 Jan. beviljades en 10:de-del, af Guld, Silfver, penningar och lösören, till Elfsborgs lösen. År 1590 d. 7 Martii då Arfföreningarne 1539 och 1544 stadfästades och K. Johan gjorde sitt testamente.
På Riksdagen i Stockholm 1597 afhandlades, enligt Riksdags-beslutet d. 14 Aug. s. år om en legation till K. Sigismund; om oroligheterne i Finland, om Rikets Råd, som söndrat sig ifrån R:s Ständer, och om Söderköpings och Arboga besluts handhafvande. Riksens Ständer sammanträdde sedan i Stockholm, på Hertig Carls kallelse, och i det utfärdade beslutet d. 24 Julii 1599 antogo Hertig Carl till deras Herre och Regerande Konung, så framt K. Sigismund, innom 6 månader, ej ville insända sin son, att under Hertig Carls uppseende, uppfostras i Evangelii lära. Vidare afhandlades om Hertigens resa till Finland; om de fångne Råds-Personers förhör och ransakning; om afvekne undersåters stemplingar emot Riket, och om Regeringens förvaltande, i fall Hertigen till lifvet något vidkomne.
Uti Riksdags beslutet d. 17 Jun. 1602, uppskjuter Hertigen ytterligare, att emottaga Kronan; vidare förekommer om Kyrko-ordningen och Messebokens förbättrande; om Successionen efter Hertigen; om ett Råd som Hertigen utsedt; om lagbokens öfverseende; om rättare-ting och Konungs-räfst; om mål och vigt; om Svenska Bibelns tryckande, sådan som den då öfversedd var. m. m.
År 1609 d. 15 Aug. beviljade Ständerne ytterligare Krigs-hjelp.
Uti K. Gustaf Adolphs tid hafva R:s Ständer i Stockholm varit samlade 1612 i Nov. och öfverlagdt om ogrundade rycktens förekommande, om freds afhandling med Polen, om Hertig Carl Philips afsändande till Ryssland, samt Kriget med Danmark.
År 1613 d. 22 Julii om contribution till Elfsborgs lösen. m. m.
År 1620 d. 17 Martii om freds-villkoren med Danmark, om gränse-skillnaden emellan Sverige och Ryssland, om stilleståndet med Polen, om contributioner till Kronans gälds betalande.
År 1621 d. 21 Junii om Kriget med Polen och hjelp till dess utförande.
År 1622 d. 7 Maji om Krigs-hjelp, och om tull och accis, som Ständerne då först beviljade, på alla ätelige och förnötelige varor.
1624 d. 7 Apr. om Krigs- och lands-hjelpen; om Krigs-folks utskrifning; om ett General-Consistorii inrättande; om hjelp till den fattige Schole-ungdomen, m. m. Uti Borgerskapets biafsked vid samma Riksdag, beviljades ett sammanskott af 33,888 d:r till ett Compagnie Sjöfolks underhåll ock besoldning; hvartill Stockholm skulle utgöra 4750 d:r; desslikes till arméens och flottans proviantering: 4500 T:r Öl, 3500 T:r Bröd, 150 lispund Smör, 50 Skepp:d Kött och Torrfisk, 204 t:r salt och 125 t:r Ströming, samt Norremalm 1000 t:r Öl, 1000 t:r Bröd, 45 lisp. Smör, 10 skepp:d Kött och torrfisk, samt 25 t:r Ströming.
1625 d. 2 Apr. beviljades en tull af all Säd och Spannemål, som föres till qvarn att malas, ehvad qvarnen tillhörde Kronan, Frälset eller Skatten, då ock qvarntullens storlek för hvar sädessort utsattes.
1627 d. 15 Jan. beslöts angående Krigs-folks utskrifning; om Boskaps och Båtsmanshjelpen.
1627 d. 24 Dec. om Fröken Christinas arfsrätt till Sveriges Krona; om Boskaps-hjelpen och qvarntullen, och om ett utskåtts utnämnande af alla 4 Stånden, med hvilket K. M. kunde några himligheter förhandla, som Riket magt uppåligger. Derutinnan förordnades af Stockholm, Borgmästaren Hans Hindrichsson, Mathias Trost, Borgmästare i Norre förstad och Anders Hindricsson Rådman i Stockholm.
1629 d. 29 Junii, om Krigets fortsättande i Tyskland; om mantals- och boskaps hjelpens utgörande, och om Söderländske Compagniet.
1630 d. 14 Maji om stillestånd med de Poler, om Arméens förstärkning, m. m.
1631 d. 7 Junii om Tyska Kriget till de Evangeliske Ständers bistånd — om nya utskrifningar m. m.
1632 d. 18 Feb. beviljades ytterligare Krigshjelp. Äfven som vid Riksdagen 1632 d. 16 Nov.
Uti Drottning Christinas tid, äro följande Riksdags-beslut i Stockholm daterade.
1633 d. 14 Martii då Furstinnan och Fröken Christina förklarades för Svea Rikes Drottning — stadfästades Upsala mötes beslut 1593 — om de 5 Riks-Ämbeten, och om Krigets fortsättande.
1634 d. 5 Martii afhandlades om en legation till Ryssland, till fredens befästande; om salig K:s liks begrafning, m. m.
1634 d. 29 Julii då Salig K. blef begrafven, och R. Ständer tillsade Dr. tro och huldskap; K. Gustaf Adolphs Regerings ordning faststältes ock Enke-Drottningens lifgeding bekräftades, m. m.
1635 d. 12 Nov. angår 26 års stillestånd med Polen; om skjuts- och gästning, samt Koppar-Compagniet.
1638 d. 22 Feb. om tillståndet, i anseende till utrikes magter; om Arméens underhåll; om Kyrko-tionden — tull och accis, om mått och vigt, med flere hushålls-ärender.
1642 d. 23 Feb. om freds-underhandlingar; om förbund med K. i Frankrike, Generalstaterne och K. i Portugal; om utskrifningar m. m.
1643 d. 20 Nov. om det Tyska Krigsväsendet; om ytterligare utskrifningar &c.
1644 d. 7 Dec. om Regeringens emottagande af Dr. Christina; om freds-underhandlingar och Krigs-hjelp.
1647 d. 22 Martii om fredsverket; om bevillningar; om hög-djurs fredande; om skjuts och gästning; om Kröningen.
1649 d. 20 Martii om fred med Kejsaren; påminnelse om Kröningen; om utskrifningar, och åtskillige hushållsmål.
1650 d. 6 Nov. Celebrerades Kröningen; och afhandlades om mantals och qvarntulls-p:gars utgörande; om Hertig Carl Gustafs arfsrätt till Kronan m. m.
1652 d. 24 Dec. om en Kneckte-skrifning i 3:ne år; om flottans tillrustning; om Contributioners utgörande, m. m.
Under K. Carl Gustafs Regering sammankallades Riksens Ständer till Stockholm 1655. Beslutet af d. 25 Junii s. å. utfäster hjelp till Rikets försvar; omtalar återkallandet af de gods som Kronan afhände blifvit, och deras reducerande, m. m.
Efter K. Carl Gustafs timade död i Götheborg, samlades Riks. Ständer i Stockholm 1660, och uti Riksdags beslutet d. 3 Nov. s. å. erkänna Arf-Fursten Carl för deras Konung; stadfästade den då antagne Regerings-formen; faststälte Enke-Dr. Lifgeding, m. m.
1664 d. 27 Aug. handlar om fred med Rikets grannar; om religions bibehållande i dess renhet; om försvars-verket; om revisions-stadgan och andra författningar; om Kyrko-ordningens öfverseende; om Bankens administration, m. m.
1668 d. 22 Sept. om lagens och Kyrko-ordningens förbättrande; om Banken under R. Ständers förvaltning; om myntväsendet; om Landt-Regementernes completterande m. m.
1672 d. 18 Dec. betackas regeringen för dess hafde omsorger, sedan K. Carl XI sjelf emottagit Rikets styrelse.
1680 d. 22 Nov. Ständerne betyga sin erkänsla för erhållen fred; bevillja till Flottans iståndsättande, och Arméens recruterande; åtaga sig en extraordinarie bevillning; samtycka till reduction, m. m.
1682 d. 16 Nov. Ständerne tillerkänna K. den magten att göra lag, dem oåtsporde. D. 22 Nov. s. å., att K. äger lähn lähna, såsom fullmyndig Konung; och i Riksdags-beslutet d. 3 Jan. 1683, att Kronan ärfves inpå K. Maj:ts och Hännes Maj:t Drottn:s lifsarfvingar; att den upprättade Regerings stadgan, skulle vid K. M:ts frånfälle efterlefvas; att 1660 års Protocoller angående K. Carl Gustafs testamente, skulle såsom brottslige anses och annulleras; att K. äger disponera om Drott:s lifgeding; och vidare ang:de reductions-verket, redogörelse för administrationen under K:s omyndiga år, m. m.
1686 d. 9 Nov. antages den öfversedde Kyrko-ordningen; gillas vidtagne författningar ang:de löningsstaten, Arméens sättande på en säker och ständig fot, om magaziner och fästningars förbättrande, om flottan, om Rikets handel, m. m.
1689 d. 19 Martii erkännes K:s omsorger till befrämjande af Rikets välfärd; casseras några förgripelige protocoller ang:de Konunga-magten; utlåfvas bevillningar till Rikets sättande i försvarsstånd.
1693 d. 20 Nov. om Dr. Ulrica Eleonoras aflidande och begrafning; om förändring i den förut faststälte Regerings-stadga; om succession vid K:s frånfälle. Konungen fordrade denna gången af R. St:r hvarken bevillning, byggnings-hjelp till Slottet, eller begrafnings-gärd.
1697 d. 29 Nov. efter K. Carl XI:s död, sammankommo R. Ständer, att bivista K:s begrafning; anhålla att K. sjelf ville åtaga sig Rikets styrelse, och det påbegynte mediations-verket; erkänna den afledne K:s visa styrelse; och att K. vid anträdet till Regeringen icke fordrat hvarken begrafnings- Krönings- eller Slotts-hjelp, eller någre bevillningar.
Denna Konungen besvärade icke sine trogne Ständer med många Riksdagar.
Ifrån 1719 til och med 1789, hafva under trenne Konungars regering, 18 Riksdagar i Stockholm blifvit hållne, af hvilka 1765 års Riksdag var den längsta och medtog en tid af 22 månader; hvaremot 1786 års Riksens Ständers möte, var det kortaste, som innom en månad och 23 dagar var både börjadt och slutadt.
1719 d. 20 Jan. samlades R:s Ständer, efter K. Carl XII:s timade död. Det oinskränkte Enväldet afskaffades; Drottningen utvaldes till att förestå Regementet; en ny regeringsform antogs, d. 21 Feb. 1719; Drottn. Ulrica Eleonora gaf sin försäkran, blef Krönd i Upsala och Riksdagen slöts d. 30 Maji samma år.
1720 d. 14 Jan. Drottn. Ulrica Eleonora öfverantvardade Riks-styrelsen, med R:s Ständers samråd, till sin Gemål, Arf-Prinsen af Hessen, K. Fredrich I. d. 24. Martii. Regerings-formen af d. 2 Maji 1720 bekräftades; Konungen Kröntes; en freds-hjelp beviljades, och Riksdagen slöts, d. 7 Julii s. å.
1723 d. 16 Jan. Den slutne freden confirmerades, en Riksdags-ordning stadfästades d. 17 Oct. Bevillningen faststältes; Privilegier utfärdades för R. och Adelen, samt Prästerskapet. Riksdagen slöts d. 17 Octob. 1723.
1727 d. 15 Jan. accederades till Hannoverske alliancen; påmintes om Lagbokens och Kyrko ordningens utarbetande; beviljades lön och betalnings-afgift; m. m. Riksdagen slöts d. 5 Aug. 1727.
1731 d. 16 Jan. granskades fem balkar af nya lagen; samtycktes Konungens resa till sina Arfländer. Riksdagens slut d. 19 Jun. 1731.
1734 d. 14 Maji förbund med Danmark; antogs nya lagen; Banken öppnades till lån m. m. Ständerne åtskilldes d. 14 Dec. s. å.
1738 d. 13 Maji Riksdagens början, dess slut d. 18 Apr. 1739. Förbund med Frankrike; förändringar med Rådet; hushålls-författningar; skulders betalande till Ottomanniske Porten, m. m.
1740 d. 14 Dec. till d. 22 Aug. 1741. Krig med Ryssland; fri Religions-öfning för de Reformerte; Manufacturernes förkofran.
1742 d. 20 Aug. till d. 12 Sept. 1743. Dr. Ulrica Eleonoras begrafning. Dal-Almogens uppror; Konunga val; Fred med Ryssland.
1746 d. 15 Sept. till d. 14 Dec. 1747. Trohets-ed till Thron-följaren, Hans Kongl. Höghet Adolph Fredrich; glädje öfver Prins Gustafs födelse; förbund med Preussen; om flottans iftåndsättande; om öfverflödets hämmande; om Fabrikerne, m. m.
1751 d. 16 Sept. till d. 4 Jun. 1752. Kon. Fredrichs begrafning; Kongl. Kröningen; Begrafnings- och Krönings-hjelp; K:s resa till Finland; utbyte emellan Fursteliga andelen af Hollstein, emot Oldenburg och Delmenhorst m. m.
1755 d. 13 Oct. till d. 21 Oct. 1756. Grundlagarnes verkställighet; förrädiska anläggningar; R:s Ständers Commission; tractat med Danmark.
1760 d. 15 Oct. till d. 21 Jun. 1762. Deltagande i Tyska Kriget; freden med Preussen; Kron-Prinsens inträde i Rådet; en ny Octroy med Ost-Indiska Compagniet.
1765 d. 15 Jan. till d. 15 Oct. 1766. Vexel-Contoiren; Kungsgårdarnes borrtarrenderande; Uppror i Elfsborgs län; Brölopps-gärd; öfverflöds-förordning.
1769 års Riksdag, börjad i Norrköping d. 19 Apr. slutad i Stockholm d. 30 Jan. 1770. Om Regeringens nedläggande af K. Adolph Friedrich; om Banco-lån, om Prinsarnes utrikes resa.
År 1771 d. 13 Jun. till d. 9 Sept 1772. K. Adolph Friedrichs begrafning: Konunga-försäkran; Kröning, Regements-förändring, ny Regeringsform, Wasa-Orden.
1778 d. 19 Oct. till d. 26 Jan. 1779. Kron-Prinsens Gustaf Adolphs födelse, Riddarhus-ordning, fri Religions-öfning, mynt-realisation, m. m.
1786 d. 1 Maji till d. 23 Jun. s. å. Explication af några ställen i Regerings-lagarne, lagfrågor, Oeconomiska författningar.
1789 d. 26 Jan. till d. 28 Apr. s. å. Säkerhets-acten, ofrälse Ståndens Privilegier, Krigsgärd, Bevillning till Riksgälden, Riksgälds-Contoir m. m.
I älldre tider eller för 1680, vore Riksdagarne icke betungande för Staten, då inga arfvoden bestods, eller andra betydeliga utgifter af allmänna medlen utbetaltes. År 1644 fick herredags-bönderne till uppehälle 306 d:r S:mt. År 1655 bekom 190 herredagsbönder, efter som Riksdags-beslutet syntes något dröja, 1140 d:r S:mt. År 1644 förärade K. M:t, Talemannen för Bönderne 30 ducater, samt lät till Bönderne som voro 314 utdela 1608 d:r S:mt. År 1678 erhölt Bondeståndets Taleman 100 d:r courant S:mt, samt 129 bönder 4 d:r hvardera, och de ifrån Finland en tillökning a 2 d:r hvardera. År 1680 anordnades för 205 Riksdags-Bönder 2 d:r S:mt för hvardera, samt för 40 Finska bönder, dessutom 2 d:r för hvardera.
Sedan 1719 hafva åter Stats-Cassans utgifter, vid hvarje Riksdag ökats och blifvit mera betydeliga. Åren 1719, 1720 och 1723, stego Riksdags-kostnaderne till 20,347, och till och med 1765 års Riksdag, vore till detta behof, ifrån 1719, in alles utbetalte 1,517,696 d:r S:mt.
Vid Riksdagen 1727 fick Landtmarskalken 40,000 d:r S:mt, som med flere Riksdags-behof utgjorde en summa af 53,333: 12: 16.
1731. Landtmarskalken 24,000 d:r och med andra Riksdags-utgifter, tillsammans 29,058 d:r.
1734 Landtmarskalken 24,000 d:r S:mt och med öfrige Riksdags omkostnader, 38,749: 7: 16.
För 1738, 1741, 1743, 1746 och 1751 utgifterne tillsammans beräknade, 316,490 d:r.
1756. Landtmarskalken 72,000 d:r; Talemannen i Präste-ståndet 30,000 d:r; Dito i Borgare-ståndet 30,000 d:r. Dito i Bonde ståndet 18,000 d:r S:mt, med andra utgifter; summa, d:r S:mt 200,321: 4: 12.
1762. Landtmarskalken, 120,000 d:r. Talemannen i Präste- och Borgare-stånden, hvardera 60,000 d:r; i Bondeståndet 30,000 d:r, med hvad i öfrigt blifvit anordnadt; tillsammans 425,578: 2: 16.
1765. Landtmarskalken 90,000 d:r. Talemännen i Präste- och Borgare-stånden, hvardera 45,000, Dito i Bondeståndet 22,500, och Secreteraren i samma stånd 22,500 d:r S:mt, med det mera; inalles: 433,820: 5: 16. Hvilka summor utgjöra förenämde 1,517,696: 30: 12: d:r S:mt.
Ifrån 1772 hafva desse utgifter för Staten blifvit ansenligen minskade och indragne.
De få ord, som utmärka gjöromålen vid hvarje Riksdag, visa nogsamt, huru nyttig och angelägen, en fullständig Riksdags-historia skulle blifva; tjenande till mycket ljus i våra häfder.
§. 3.
Kongl. Personers högtideliga intåg i Stockholm, hafver Peringsköld i sina samlingar, till dagar och åratal anteknat, som här med några tilläggningar, intages.
Konung Albrecht i Martii 1365. Dr. Margareta 1398. Härom innehåller Petri Olai Minoritæ Roskildensis, Annales rerum Danicarum: "1398 Margareta Regina per deditionem accepit castrum et civitatem Holmensem, fuitqve honorifice et magna processionis pompa introducta"[7].
K. Christopher af Beyern d. 10 Sept. 1440.
K. Hans och Drottn. Christina d. 26 Feb. 1449.
K. Christiern Tyran d. 7 Sept. 1520.
K. Gustaf I. d. 23 Jun. 1523.
K. Erich XIV. som Prins 1544, som Konung 1560, äfven 1561 d. 12 Jul. efter Kröningen i Upsala, då intåget skedde från Bolstomta äng, der Konungen ifrån Galererne landsteg och ankom genom yttersta Norre port, der en arcus Triumphalis var upprest[8]. 1563 d. 24 Junii och 1566 d. 29 Jan. såsom Segerherre öfver Rikets fiender.
K. Johan III. d. 30 Sept. 1568. Drottn. Catharina Jagellonica d. 7 Oct. 1568.
K. Sigismund med Drottn. Anna d. 30 Sept. 1593. Magistraten och 28 af Borgerskapet, skulle klädas uti långa Svenska kläder, med Svarta långa Sorgekappor, att stå för Konungen; emedan Hans M:t var, i sådane sorge-kläder, till lands förmodandes, alldenstund hans Herr Fader, K. Johans lik, låg än åfvan jord. (Stadens Tänkebok 1593 f. 94). Konungens intåg tillika med Drottningen, skedde ifrån Upsala, efter Kröningen d. 8 Martii 1594.
Den 24 Julii samma år drog han med allt sitt följe, ifrån Stockholm til Polen. (ibid. 1594 f. 174 v.). Privilegierne som Stockholms Stad af honom erhöllo, voro daterade, Elsnabben der K. länge låg borfast. (ibid. f. 176).
Drottn. Maria Eleonora d. 19 Aug. 1647.
Drottn. Christina, d. 17 Aug. 1650 eller 3:ne dagar för hännes Kröning; intåget skedde ifrån Fältmarskalken Gr. de la Gardies gods, Jacobsdal, (nu Ulrichsdal) vid hvilket tillfälle, en prägtig äreport, vid tullporten var byggd, igenom Riksens Råds föranstaltande. (Ziervogel l. c. p. 212).
Konung Carl Gustaf, som Generalissimus d. 18 Oct. 1650.
Drottn. Christina ifrån Rom d. 1 Oct. 1660.
K. Carl XI och Enke-Drottningen Hedevig Eleonora d. 6 Feb. 1671.
K. Carl XI ifrån Upsala d. 10 Oct. 1675.
Drottn. Ulrica Eleonora, K. Carl XI Gemål d. 24 Nov. 1680, ifrån Enke-Drottningens lustslott Jacobsdal (Ulrichsdal). En Äre-port uppbyggdes i Aug månad förut, som kallades Krönings-porten; derå lästes följande:
Aug. Optim. Maxim.
Septentrione. Paccato.
Urbe. Adventu. Eorum. Recreata.
Votis. Publicis.
Summa. Omnium. Ordinum.
Alacritate. Susceptis.
S. Pqv. Stockh. Sacravere.
En utförlig beskrifning, om detta högtideliga intåg, läses ibland handlingarne till K. Carl XI:s historia, förut åberopade (6 saml. p. 60).
Konung Fredrich I. och Hans Gemål Drottn. Ulrica Eleonora d. 13 Oct. 1722.
K. Fredrich I. vid återkomsten ifrån Hessen, d. 13 Nov. 1731.
K. Adolph Fredrich som Kron-Prins, d. 14 Oct. 1743.
Drottn. Lovisa Ulrica som Kron-Prinssessa d. 4 Oct. 1744.
Drottn. Sophia Magdalena som Kron-Prinssessa d. 4 Oct. 1766. Intåget skedde från Carlberg; deröfver är ett Kopparstick, hvarvid Ceremoniellet vid detta högtideliga tillfälle är bifogat.
K. Adolph Friedrich och Drottn. Lovisa Ulrica ifrån Riksdagen i Norrköping d. 26 Junii 1769.
Konung Gustaf III återkommen ifrån Paris d. 31 Maji 1771, efter K. Adolph Friedrichs timade död; då en äreport var upprest på Hornsgatan.
Hertiginnan Hedevig Elisabeth Charlotta ifrån Nyckelviken sjöledes d. 7 Julii 1774, sedan hon några dagar förut landstigit vid Erstavik.
Drottning Frederica Dorothea Wilhelmina ifrån Drottningholm, bilägers dagen d. 31 Oct. 1797. Om den vid detta tillfälle uppreste äreport, är något nämt i beskrifningen om Norre malm och röda bodtorget.
Här kan ock sluteligen anteknas, de högtideliga men sorgeliga acter, då Konung Gustaf Adolphs lik, ankom till Stockholm d. 22 Junii 1634, hvarom angående Södermalm blifver förmält; äfven som K. Carl Gustafs lik ifrån Götheborg d. 13 Maji 1660, sedan det aftonen förut anländt, till Bränkyrka Socken, som vägen till Stockholm då låg, innan södra vägen, öfver Hornsundet ännu var upptagen. Konung Carl XII:s d. Febr. 1719 ifrån Carlberg, och Enke-Drottning Lovisa Ulricas lik sjöledes från Svartsjö d. 25 Julii 1782.
Anmärkning.
Vid det här förut p. 263 nämde hus på Kinsta-gatan anmärkes, hvad Wilskmans Eccl. värk 1 Del. p. 602 derom innehåller: att Magist. i Stockh. skall resolverat, ang:de de 2:ne oförsonliga äckta makar, att de på Stortorget skulle vid en upptänd brasa sammanbindas; med undsägelse, att den som droge den andra i elden, skulle mista lifvet. Desse makar skola derefter, sedermera hafva lefvat i enighet. Denna fornsaga hafver ock här den tillökning, att då huset 1738 reparerades, skall Magist. befalt att den öfver porten på huset 125 uppsatte stentafla, till åminnelse och varning, skulle conserveras och från sitt ställe icke borrttagas.
- ↑ Botin S. R. H. p. 294, 211.
- ↑ Link. Bibl. Hand. 2 Del. p. 195.
- ↑ Berättelse om alla K. Kröningar i Sverige. Stockh. 1771, 8:o.
- ↑ Rhyzelii Bisk. Cr. p. 39.
- ↑ Botin l. c. p. 511.
- ↑ Hist. märkv. Stockh. 1767. 8:o, 2 Del. p. 259.
- ↑ Scriptores R. Danicarum, Jocobi Langebek. Hafniæ 1772, folio, T. 1, p. 193.
- ↑ Bergii Nord. Handl. s. c. p. 266.