Stockholm, Del 4 (Elers 1801)/Kap 100
Första Afdelningen.
Om de i Stockholm varande K. M. och Rikets Collegier, med derunder lydande Verk.
Inledning.
Här bör förut nämnas om Instiftelsen af Högsta Domstolen och Allmänna Ärendernes Beredning.
Om fordna Rådkammaren, skulle här en beskrifning icke allenast fordra en större vidlöftighet; utan ock kunna anses för öfverflödig, då man derom redan äger, en icke längesedan utkommen Historia, både om Riks-Råds-Ämbetet i Sverige, dess af ållder ägande anseende, magt och rättigheter, samt om de värdige Herrar och Män, som detsamma beklädt och förvaltadt.
Om detta första Ämbete i Riket, finnes i de sisthållne Riksdagars handlingar: att K. Gustaf III, sedan den proponerade Förenings- och Säkerhets-acten af d. 21 Febr. och 3 Apr. 1789, blifvit bifallen och beseglad; till föllje deraf, strax efter Riksdagens slut, alldeles afskaffade detta Ämbete; att Högste Domstolen var i Förenings- och Säkerhets-Acten i så måtto nämd, att K. M. uti alla Justitie-mål, skulle äga tvänne röster, och att Högste Domstolen äfven skulle bestå af ofrälse Ledamöter; att vid Riksdagen i Gefle 1792, de trenne Ofrälse Stånden, uti underdånig tacksägelse-addresse till K. Maj:t, för verkställigheten af Säkerhets-acten samt Riks-Råds-Ämbetets afskaffande, tillika anhållit, att samma adresse som tolkar hvad mera, än två och en half million människor af K. M:ts undersåter med varmaste förbindelse känna, måtte få inflyta i Riksdags-beslutet; samt att ett särskilt bi-afsked derom, då blifvit utfärdadt, hvarutinnan K. M. förklarat: ”att Han med Rådkammaren och Riks-Råds-Ämbetets upphäfvande, velat upprycka alla uppdragne skillnader, emellan Konung och Folket, samt förekomma alla de oredor, hvilka detta ämbete, i sednare tider beklädt af de värdigaste medborgare, i fordna förorsakat; då det ansåg sig som ett Medelstånd, hvartill det i forntiden så ofta sökte sig att upphöja.”
I stället för Rådkammaren utnämdes och tillsattes tolf ledamöter, 6 af Ridderskapet och Adeln och 6 af Ofrälsemän, att uti K. Maj:ts Högste Domstol eller Justitie-Revision, på det sättet intaga sina säten, att Herr Grefven och Riks-Drotsen, samt de öfrige af Frälset, sitta vid ett särskilt bord till höger, om K. M:ts stol, samt de af Ofrälset, midt emot till vänster om Konunga-stolen; hvarjämte tillika förordnades, att vidkommande omröstningar, borde ofrälse ledamöterne, efter ordningen sig emellan, först afgifva sina röster, och sist ledamöterne af frälset, efter lika ordning sig emellan; — att de då i Högste Domstolen satte Rikets Herrar, borde åtnjuta dervid sine förut innehafvande löner; de öfrige ledamöters arfvoden reglerades på det sättet, att de som hade sin vanliga ämbets-station i Stockholm, skulle undfå differencen af deras innehafvande lön på Stat, så att de kommo att åtnjuta in alles 1000 R:dr; men de ledamöter som måste ändra sina hemvist och flytta till Stockholm, undfå utom sin innehafvande lön, 1000 R:dr årligt arfvode; att de som innehade sådane ämbeten, att de såsom ledamöter i Domstolen, icke kunde dem tillika förrätta, skulle få vicarier, med förut innehafvande löner; att till Ledamöternes egne ämbets-titlar, skulle äfven tilläggas: Ledamot i K. Maj:ts Högste Domstol eller Justitie-Revision; att med föredragningen i Högste Domstolen, skulle förhållas efter förra vanligheten, med Justitie-ärendernes föredragande och afgjörande. Uti Protocollet, hållit på Haga d. 22 Maji 1789, upptages: 1:o alla de mål och ärender som af Högste Domstolen få pröfvas och afdömas, samt utan föregången underdånig anmälan hos K. M:t, efter pluralitetens beslut, i laga ordning expedieras, under K. M:ts Secret, och med den mening i rubriquen: med Kongl. Maj:ts Högste Domstol beslutit; såsom de till K. M:ts nådiga öfverseende, ifrån Hof- och Öfverrätterne dragne saker; så ock de öfver samma Domstolars domar och utslag anförde besvär; fiscaliske actioner; besvär öfver Ägodelnings-rätternes domar; rusthålls-tvister; besvär öfver Collegiernes utslag och domar, i de mål som de enligt författningarne, äga doms-rätt; ransakningar och utslag i brottmål; Justitie-Cantzlerens anmärkningar; ansökningar om Riddare-syner; Husesyns-tvister; ansökningar om fataliers återställande, m. m. 2:o De mål och ärender, hvaröfver K. M:t vill höra Högste Domstolen, innan de i vanlig ordning, i underdånighet anmäles hos K. M:t, såsom ansökningar om nåd, eftergift och lindring af straff, böter och ersättningar; angående förklaringar om lagens rätta mening; om skärpning i straff; förbättring i arbets-methoderne vid domstolarne; ansökningar om lejde, m. m. 3:o De mål och ärender som omedelbarligen hos K. M:t på sätt vanligt varit, af Revisions-Secreterarne i underd. föredragas; såsom ansökningar om tjenstledighet vid Justitie-staten; förändringar af Ledamöter i General Krigs-rätterne; ansökningar att varda myndig; om giftermål, hvilka lagen icke annars tillåta; om ägtenskaps-skillnader af gunst och nåde; om Adelige Jungfrurs tillstånd att få träda i Ofrälse gifte; om Ordförandes förordnande vid Syne-rätter och Läne-gränse-tvister; om Pardons-placaters tillgodo njutande, för dem som rymt ur Militairen; om ur Riket förrymde Personers återfordrande; förfrågningar i anledning af 1777 års K. Bref, huruvida angifvelser om crimina laesae Majestatis böra till ransakning upptagas eller icke; klagomål eller ansökningar, rörande uppehållne mål hos Öfver-domstolar och Collegier, samt andre under K. M. omedelbart liggande Ämbets-ställen.
Sedan bruket af K. M:ts Secret., efter K. Gustaf III. död aflades; hafva de Expeditioner, som i Justitie-mål, äfven som alla andra, från Stats-Expeditionerne utfärdade blifvit, med K. M:ts namn blifvit underteknade.
Kongl. M:ts kallelse-bref, dat. Haga d. 15 Maji 1789, för Ledamöterne uti Rikets allmänne ärenders Beredning, innehåller; att enär Konungen eller Hans Kgl. Höghet Kron-Prinsen icke voro närvarande, skulle Riks-Drottsen Herr Gr. Wachtmeister vara ordförande; att de då tillförordnade Ledamöter, tvänne af Herrar R:s Råd, Hof-Cantzleren, de trenne Stads-Secreterarne, samt Stats-Sec. Ulr. Franc, Biskopen och Öfver-Hof-Predikanten O. Wallqvist, skulle åtnöjas med innehafvande löner och förmåner tills vidare; de åter af ofrälse Stånden, erhålla differencen af innehafvande löner, så att de in alles kommo att åtnjuta 1000 R:dr, på sätt som förut om Högste Domstolens Ledamöter förmält är. Riks-Drotzen skulle hafva sitt säte i ordförande stolen, när Konungen eller Kron-Prinsen icke vore närvarande, vid hvilka tillfällen, han skulle sitta främst till höger, derefter till höger och vänster om Ordförande Stolen, de Herrar som varit Rikets Råd eller med dem äga lika företrädesrätt, samt Seraphimer-Riddare, dernäst Hof-Cantzleren och Stats-Secreterarne samt öfrige Ledamöter af Adeln; så till vänster Biskopen och ofrälse Ledamöterne. Uti denna Beredning skulle upptagas och pröfvas alla de mål och ärender, som ifrån Krigs-Expeditionen i Oeconomiske ämnen, samt Kammar- Handels- och Finance-Expeditionerne blifvit i Råd Kammaren vanligen föredragne, och jämväl sådane Präste- och Ecclesiastique-mål, uti hvilka en Prästman allena, ägde säte och stämma samt föredragningsrätt, som icke i Domstols-vägen, inkommo, till Kongl. M:ts Högste Domstol.
I beredningen fingo inga ärender föredragas, med mindre fem Ledamöter voro närvarande, och deribland någon ofrälse. Då Expeditions-Secreteraren föredrog i Stats-Secreterarens ställe, af förfall hindrad, borde han vara försedd med Stats-Secreterarens skrifteliga tanke, i hvarje mål. Under K. M:ts frånvaro, blefvo ärenderne hvilka i Beredningen förevarit, sedan Protocollerne behörigen blifvit justerade, utfärdade enligt fläste rösterne, med den af K. M:t tillförordnade Regeringens underskrift.
De förändringar, så i anseende till föredragningarne, som Ledamöters ombyte; synes till undvikande af för mycken vidlöftighet, här kunna förbigås.