Stockholm, Del 4 (Elers 1801)/Kap 101

←  Inledning

Stockholm, Fjerde delen av Johan Elers K. Svea Hof-Rätt.

K. Krigs Hof-Rätten.  →

I.
Kongl. Svea Hof-Rätt.

Om Kongl. Svea Hof-Rätt, Dess inrättning, Jurisdiction och Ämbetes gjöromål, m. m., har man här , med några få tilläggningar, följdt den berättelse, som derom, till H. K. Höghet, Svea Rikes Arf-Furste, Adolph Friedrich blifvit aflämnad, då Han med sin höga närvarelse, benådade Hof-Rätten, d. 2 Maji 1745.

Ifrån urgamla till närvarande tider, har Justitien uti Sverige, på det sättet blifvit förvaltad, att brottmål och de emellan undersåterne upkomne tvistigheter, om gods och egendom, blifvit upptagne och afgjorde, på landet af Härads-Rätt, såsom förste Domstol; der Häradshöfdinge med Nämden, som bestått och ännu består, af 12 Bönder, i Häradet, upptager, ransakar och afdömer, de förefallande brott och tvistemål. Andre Domstol är Lagmans-Rätt, hvarest Lagmannen, hvilken i älldre tider och intil år 1680 var Rikets Råd^[1], med 12 Nämdemän ifrån Härads-Rätterne i sin Lagsaga, upptager och afgör de ifrån Härads-Rätterne vädjade civile saker. Uti Städerne är Rådstufvu-Rätt, bestående af Borgmästare och Rådmän, och uti de större Städer, äfven Kämners-Rätt, hvilken sednare Domstol, äger ransaka och döma i alla tvister, samt i Stockholm, alla både gröfre och mindre criminelle mål; men Kämners-Rätterne uti de mindre Städerne, tillkommer allenast, der saken går å lif eller ära, att efter förrättad ransakning, insända den samma till Rådstufvu-Rättens afdömmande. I de Städer der Kämners-Rätt ej är, afgör Rådstufvu-Rätten alle förefallande brott- och tvistemål; men der Kämners-Rätt är, upptager och afdömer Rådstufvu-Rätten, alle derifrån dit, refererade brottmål och vädjade civile saker.

Dessutan hör till Rådstufvu-Rätten immediate, Vexel och Sjörätts saker, Bördes- nabo-rätts, utflyttningstvister och sådane, som angå Gäldbunden ofrälsemans egendoms afstående, till sine Borgenärer, jämte desse sednares företräde och bättre rätt dertill, jämväl Boskillnads-mål och de som angå arf, testamente och förmynderskap. Till Rådstufvu-Rätten så väl som Härads-Rätten hörer jämväl, å köpt och pansatt egendom, bevilja uppbud och fasta, samt intekning uti gäldbunden mans egendom, till Borgenärers säkerhet.

I de älldre tider och intill år 1614, tillkom det också Konungen sjelf, efter den då varande lagen, hålla Räfst eller Landsting, samt Rättareting. Det förra skulle årligen uti hvarje Lagsaga förrättas, på de dertill uti lagen utsatte visse årstider och ställen, och det när Konungen Sjelf ej kunde vara tillstädes, af Biskopen och 2:ne af Capitlet, samt Lagmannen och 2:ne R:s Råd eller andre Friborne män, som Biskopen och Lagmannen dertill togo, med de 12 män som uti hvart Landskap valde voro, att hafva inseende deröfver, det undersåterne måge få njuta de rättigheter, samt den trygg och säkerhet, som K. genom sin ed dem lofvat. Denne Domstol fast K. ej sjelf var tillstädes, hade magt att döma Konungs dom, öfver alle de mål, som der till rätta kommo och ifrån Lagsagun vädjade och skutne blifvit; hvilka i synnerhet voro brottmål, under K:s dom. Det sednare eller Rättare-ting blef icke på någre visse och i lagen föreskrefne tider hållit; utan då allenast, när K. eller de Hans dom hade, funno det nödigt och det förut i orten kundgjorde; då den som ville till annan kjära, borde låta sin vederpart instämma.

Till detta Ting, der förnämligast civile mål upptoges och förrättades af dem, hvilka hade K:s dom, skulle Häradshöfdingen, Nämd nämna, tolf män af Häradet; hälften Hof-män och hälften Bönder; och emot det, som å Rättareting, så väl som å Räfst- och Lands-ting dömt blef, måtte ej någon vädja, K. dock förbehöllit, att då, äfven som i sednare tider, likmätigt 2. §. uti 1720 års Regerings-form, bryta skrock och of Sockner^[2]; men emedan Konungarne sjelfve för andre mångfaldige Riksvårdande ärender, sällan hade råderum, att hålla desse Ting eller Öfver-Rätter, och de höge Ämbetsmän, hvilkom sådant ålåg, uti Konungens ställe, jämväl som oftast derifrån hindrade blefvo; ty har H. K. M. Konung Gustaf Adolph i stället för berörde Räfst- och Rättare-Ting, med R:s Ständers samtycke år 1614 inrättat Hofrätten i Stockholm, såsom K:s högste Domstol och Nämd, med den rätt och myndighet att dömma K:s dom; så att emot Dess utslag, må ingen vädja, utan allenast söka K. M:ts beneficium revisionis, innom 8 dagar, med 200 d:r S:mt, som uti Rätten måste insättas; och uti brottmål, rörande lif, heder och ära, skulle Hof-Rättens utslag gå till verkställighet; varandes högstbemälte K:s fullmagt för Riks-Drottsen Gr. Magnus Brahe, såsom President och K:s Domhafvande, och de öfrige som till Ledamöter utsedde voro, gifven och utfärdad d. 14 Febr. 1614; till föllje hvaraf Hof-Rätten d. 19 Maji s. å. efter då aflagde Ämbetes och Domare-eder, börjat sin första Session, uppå Stockholms Slott; der ock Hof-Rätten sedermera sutit, intill den olyckeliga Slottsbranden år 1697. Efter Rättegångs-Ordinantien 1614^[3], och Rättegångs-processen af år 1615, skulle Hof-Rätten vara beklädd af 14 personer, med R:s Drottsen som var President, samt 4 andre R:s Råd, 5 af adel och 4 andre lärde och lagfarne män. Betjeningen bestod af Secreterare och Advocat-Fiscal, Notarier, Actuarius och Cancellister.

Med förberörde 3 Classer, hvaruti Hof-Rättens Ledamöter förr varit fördelte, har med tiden den ändring skedt, att utom Presidenten, ej någon af Rådet sutit i Hof-Rätten^[4], och år 1698 d. 15 Febr. har K. Carl XII. upphäfvit, den skillnad som dit intill varit emellan Adels och den så kallade lärde Classen, så att alle Assessorerne skulle njuta lika heder, förmån och säte efter ålldren i tjensten. K. Carl XII. har ock i anseende dertill, att myckenheten af arbete och saker i Hof-Rätten, emot det som varit i förre tider, så märkeligen tilltagit, funnit nödigt, att föröka Ledamöterne, till det nu varande och i R:s-formen 1720, §. 23, faststälte antal af 17 stycken, utom Presidenten och vice Presidenten, och förordnat, att Hof-Rätten till arbetets så mycket skyndesammare drift och fortsättande, skulle sitta på 2:ne särskilte rum, samt låtit de till förstärkning antagne Assessorer, till löns åtnjutande på Staten uppföras. Likaledes har ock Hof-Rättens Betjening blifvit förökt; så att den nu består af en Secreterare, Adv. Fiscal, Protonotarius, trenne Notarier, Actuarius och vice Fiscal, samt 6 Cancellister; men för sysslornes myckenhet, som de Ordinarie Fiscalerne och Notarierne, omöjeligen hinna förrätta, äro jämväl längesedan åtskillige Extraordn. Betjente antagne, hvilka utan lön, allenast i hopp om befordran, dagel. göra tjenst, och det i många år, innan de hinna till någon ständig tjensts och löns åtnjutande, hulpne blifva. År 1720 hafva R:s Ständer behagat göra den ändring, att K. M:t samt R:s Hof-Rätter och Collegier, Cantzlie-Collegium dock undantagit, skulle hafva Presidenter utom Rådet, jämväl att 8 af de älldste Assessorer i denna Hof-Rätten, skulle njuta namn och heder af Hof-Rätts-Råd, såsom ock tillagdt de 4 älldste, tillökning på deras förra lön. Hvad aflöningen angår; så har Hof-Rätten sin särskilte lönings-fond, af sådane medel, som Allmogen af urgamla tider, under titel af Lagmans- och Häradshöfdinge-ränta bevilljat, till Domares lön och underhåll, och äro genom Kongl. Förordningar samt 1720 års R:s-form, lämnade till Hof-Rätternes och den derunder lydande Justitie-Statens aflöning; så att Rikets Cassa, i synnerhet hvad Svea och Götha Hof-Rätt angår, dermed icke graveras.

Efter rättegångs-ordinantien 1614 och rättegångs-processen 1615, hörde till Hof-Rätternes upptagande och afgörande, alle ifrån Lagmans- och Rådstufvu-Rätterne vädjade saker; besvär öfver desse Under-Rätter, de denegata Justitia; crimina laesae Majestatis; alla ärender som af Konungens Nämd plägade ransakas och dömmas på Räfste- eller Lands-ting, samt å Rättare-ting; brott och missgärningar af Adeliga personer, som rörde deras lif, ära och privilegier; tvister emellan Adelige personer, eller emellan dem och andre om arfskifte eller jordagods; de af Under-Rätterne afdömde och refererade hals- och lifs-saker; K. dock förbehållit att göra nåd, der mitigantia funnes; och de ärender som K. pröfvade skäligt, till Hof-Rätten förvisa. Dessutan borde ock Hof-Rätterne infordra, Under-Rätternes domböcker och dem öfverse, såsom ock hafva upsigt öfver dem, som Executions-Verket var anförtrodt, och tillhålla dem att göra sin skyldighet. I de följande tider hafva efter handen ännu flere saker kommit under denna Hof-Rättens enskylte afgörande, och deribland i synnerhet, de tvister som af Reductionen och indragningen af en myckenhet gods under Kronan ifrån privatis, upkommo emellan privatos, om ersättning för sådane, dem genom arf, köp eller annat laga fång tillfallne; men sedan genom Reductionen frångångne gods. Arbetet har ock i de senare tider, derigenom märkeligen blifvit ökt, att i det stället, i de älldre tiderne, Hof-Rättens domar och utslag i civile mål, innehöllo allenast rubriqven på saken och domslutet; och utslagen uti brottmål, allenast med några ord sjelfva brottet och det straff, som Delinqventen skulle undergå; har deremot händt, då K. Carl XI. genom bref till Hof-Rätten befalt, att uti domar och utslag skulle införas, parternas skäl, samt rationes dubitandi och decidendi; att domar och utslag sedermera blifvit mycket vidlyftigare.

Och ehuruväl denna Hof-Rättens Jurisdiction i förstone och innan de öfrige Hof-Rätterne i Götha Rike, Finland och Lifland inrättade blefvo, sträckt sig öfver hela Riket; så har dock arbetet och sakerne den tiden, icke varit af mera vidlyftighet, än att de pröfvades kunna afgjöras uti 2:ne sessioner om året, hvardera på 8 veckor, då allenast 4 Residentes deremellan voro tillstädes: men myckenheten af brott; vidlöftigheten i deras utförande; jämte missgärningsmännens list och arghet, att dölja sanningen; hafva förorsakat, att icke allenast sessionerne måst till dubbelt förlängas; utan ock antalet af Ledamöter och Betjente ökas.

Hof-Rättens första Sessioner ifrån d. 1 Maji till d. 29 Junii, och ifrån d. 8 Sept. till d. 10 November, blefvo sedermera förlängde, ifrån d. 20 Jan. till d. 15 Junii, och ifrån d. 15 Sept. till Jul-högtiden.

De mål och ärender som efter lagar och författningar till Hof-Rättens pröfning och afgörande höra, äro: 1:o alla dit lagvadde saker; 2:o besvär öfver domvillo och fel i rättegången vid Underrätterne; 3:o klagomål öfver Konungens Befallningshafvandes utslag, i utmätningsmål och hvad dertill hörer; 4:o lifs-saker, som af Underrätterne ransakade och dömde äro, och böra till Hof-Rättens skärskådande insändas, förr än domen uti fullbordan ställes; så ock mindre brottmål, då någon öfver Underrätternes dom klagar; och tillkommer det Hof-Rätten, att uti sådane refererade mål leuterera, efter förra prejudicater; 5:o grof försmädelse emot Gud och Hans Helige Namn, när Underrätt först derom ransakat; 6:o stemplingar och förgripelser emot Konungen sjelf och Des K. Hus, eller Rikets frihet; landsförräderi, förbrytelser emot R:s Råd, som röra deras ämbete: och ransakar Hof-Rätten om allt detta sjelf, då det ske kan; 7:o K:s Befallningshafvandes och Underdomares ämbets-brott; 8:o tvister om arf efter Frälsemän, testamenten, förmynderskap för deras barn och arfvingar som Frälse äro, concurs- och boskillnadsmål; 9:o de brott der Frälseman förverkar, lif, ära, adelig frihet, gods eller arfvelig rättighet; så ock enviges och andra slagsmål, eller förgripelser med skymfeliga ord och gärningar emellan Frälsemän eller deras vederlikar. Härtill kommer också efter särskilte förordningar, Religions-mål, angående sådane satsers utspridande som strida emot den rena Evangeliska läran.

Utom desse saker, som Hof-Rätterne hvar uti sin Jurisdiction, äga att upptaga och afgöra; höra ock efter särskilte stadgar och förordningar till denna Hof-Rätten, hvars Jurisdiction nu tager sin början, åfvan om Torneå och stannar emot Wermeland, Väster- och Östergöthland, med ön Gottland, samt innebegriper uti sig K. Slotts-Cantzliet i Stockholm, 8 och ett halft Landshöfdingedöme, 7 Lagsagur och 24 Häradshöfdingedömen^[5], 6 Consistorier, 36 Rådstuf-Rätter, 15 Kämners-Rätter och Förmyndare-Kammaren i Stockholm; i synnerhet fölljande:

1:o Alla K. M:ts och Fisci egna saker, när K:s Ombudsmän å ämbetes vägnar, derutinnan tala eller svara.

2:o Alla ersättnings och evictions-tvister, som härröra af de genom K. Reductions- och Liqvidations-Commissionernes domar och utslag, indragne gods och räntor, samt de förändringar som sedermera dervid kunnat sig tilldraga, med deras flytande arfjämknings- och ersättnings-tvister. 3:o Alla både tviste- och brottmål, som angå R:s Ständers Bank; antingen Banken är kärande eller svarande.

4:o Riddarhusets tvistigheter.

5:o De som angå Amiralitets Krigsmanshus-Cassan.

6:o De som angå Lif-Regementets Besparings- och Förråds-Cassorne.

7:o Besvär öfver Commissorial-Rätternes utslag i värfnings-mål. Utom Remisser ifrån K. M. i hvarjehanda mål och ärender, till Hof-Rättens yttrande och underd. betänkandens afgifvande. Hvartill kommer mål, som röra R. Ständers Riksgälds-Contoir; besvär öfver Directionen vid General Assistance-Contoirets utslag i mål, rörande Contoirets Ledamöters eller Betjenings försummelse eller vårdslöshet i tjensten; tvister angående Adelsvärdske Fidei Commisset, m. m. Denna Hof-Rätts göromål, varda ock igenom en större folkmängd i Hufvudstaden i den måhn ökte, att de i det närmaste svara, emot dem, som ifrån de öfrige, under Jurisdictionen lydande Rätter, här anhängige göres.

Hvad vidare angår arbetets fortsättande i Hof-Rätten; så blifva de genom vad ifrån Underrätterne inkomne; så väl som de instämde och immediate upptagne saker, vid hvarje Sessions slut, genom lottning tilldelte Håfrätts-Råden och Assessorerne, att utarbeta och deröfver uppsätta skrifteliga berättelser, samt sedan de till Parterne varit extraderade och genom deras underskrift erkände, uti Rätten föredraga, sitt votum uppsätta och saken till endteligt slut befordra, hvilket allt sker på Hof-Rättens mindre rum, der sådane saker böra egenteligen företagas, förutan i början af Sessionerne, då brottmål måtte först afgöras, på bägge rummen. På större rummet blifva så snart Hof-Rätten kl. 8 satt sig, af Secreteraren föredragne inkomne besvär; så öfver K. Slotts-Cantzliets och Landshöfdingarnes utslag i executions-mål; som öfver dom-villa och fel i rättegången, hvilka uti civile mål klagas vara af Underrätterne begångne, jämte andra till Hof-Rättens upptagande, hörande ansökningar; som då varda med vederbörande communicerade, om så nödigt pröfvas; men elljest till afgörande företagne. Dernäst föredraga Fiscalerne inkomne besvär och ansökningar uti brottmål: och vidare antingen refererade eller genom besvär inkomne criminelle saker; eller och föredrager Secreteraren skriftvexlingarne i civile mål. Dessutan höres parter munteligen, enär det pröfvas nödigt, hvilket ock sker på mindre rummet. Äfven uppropas på större rummet parter till action, då deras skrifter som blifvit ingifne, af Actuarien emottages, lägges tillhopa och sedan vid Sessionens slut, efter förrättad sortering, lämnas till Referenterne. Jämväl afsäges alla domar på större rummet, vid öpne dörrar, efter anslag som sker dagen förut; men Hof-Rättens utslag i de mål, som genom besvär blifvit anhängige, afsägas icke offenteligen; utan varda till parterne utgifne, efter föregångit anslag, dagen förut; och uti refererade missgärnings mål, blifva utslagen sände, till K:s Befallningshafvande i de orter der gärningen är gjord; att ställas i execution.

Öfver alla förenämde saker hålles ricktiga annotations-böcker och Diarier; och aflämnas acterne hvar på sitt ställe, att förvaras; äfven som domar, utslag och protocoller för hvart år särskilt, inbindas och registreras.

Härvid bör ytterligare tilläggas, i anseende till sednare författningar; att Hof-Rätten nu har under sin Jurisdiction: Öfverståthållare-Ämbetet i Stockholm; tvänne Ståthållare-Ämbeten, det ena öfver Svartsjö och Färentuna Län, det andra öfver Gripsholms Slott och Mariefreds Stad; 10 Landshöfdingar, 7 Lagmans-Rätter, 29 Häradshöfdinge-Domsagor, 36 Rådstugu-Rätter, med Justitie-Collegium och Förmyndare-Kammaren i Stockholm, 16 Kämners-Rätter, jämte Sjötulls- och Accis-Rätterne i Städerne; Dom-Capitlet samt Rectors-Ämbetet, jämte Consistorium Majus och Minus i Upsala, samt 5 andra Consistorier^[6].

Vidare, att enligt den af K. Gustaf III. faststälte Stat, d. 24 Jan. 1778, består Hof-Rätten nu, af 1 President, 1 vice President, 6 Hof-Rätts-Råd och 15 Assessorer.

Att då K. M. år 1787, upplifvade Riks-Drotts-Ämbetet, förenades dermed, Presidents-Ämbetet, i K. Svea Hof-Rätt;

Att Håf-Rätten är fördelt i trenne divisioner, hvilka arbeta, på hvar sitt serskilta rum, som de hvarje vecka ombyta, att arbetet emellan divisionerne, må blifva lika fördelt. På stora rummet, hvilket jämväl kallas Supplications-rummet, föredrager Secreteraren, dit hörande besvär och ansökningsmål. På detta rum, sammanträda divisionerne, då Plenum hålles. Å andra eller Criminal-rummet, föredrages af vice Advocat-Fiscalen och Fiscalerne, inkomne, Under-Rätternes ransakningar i brott-mål, samt besvär öfver deras utslag i Criminelle mål, m. m. Å tredje rummet hvilket kallas Referent-rummet, blifva de genom vad, till Hof-Rätten inkomne mål; så väl som de instämde och omedelbart upptagne saker, hvilka medelst lottning Hof-Rättens ledamöter tillfallit, af dem föredragne, pröfvade och afgjorde.

Hof-Rättens vanliga Sessioner Vår- och Höstetiden, taga sin början, den förra, emot slutet af Januarii månad och fortsättes till Midsommaren, då Hof-Rätten åtskiljes; den sednare börjas emot Sept. månads slut, och upphör näst för Julhögtiden; dock så, att emellan Sessionerne, arbetet fortsättes på en Division, som under Sommaren ombytes, hvar 4:de vicka, och afgör inkommande brottmål och executions-saker, samt andre ärender, som fordra skyndesamhet.

Hof-Rätten har i älldre tider, som förbemält är, njutit sin lön, af den fond eller Lagmans och Häradshöfdinge-räntan, som af ållder, varit till Justitie-statens alöning, beviljad, hvilken löningsfond, blifvit 1752 tillökt, med så kallad sterbhusafgift; men nu mera, sedan samma ränta, genom K. M:ts år 1778, vidtagne förändring, bör i Stats-Contoiret ingå, få Hof-Rättens Ledamöter, Lagmän och Häradshöfdingar, tillika med Hof-Rättens Betjening, derifrån sine löner uppbära.

Vid Hof-Rättens inrättande, blef Riks-Drotzet Gr. Magnus Persson Brahe; dess förste President, som åfvan förmält är. Honom hafva i detta Ämbetet efterträdt:
  R. Rådet Gab. Oxenstierna, 1633.
  R. R. Per Abraham:s Brahe, genom lottkastning S. R. Drotz, och tillika förordnad President i H. R. 1641^[7].
  R. R. och Riks-Cantzleren Gr. Magnus Gabr. De la Gardie, var K. Carl XI:s förmyndare. När Konungen sedermera sjelf emottog Regeringen, hedrade Han Gr. De la Gardie med R. Drotz värdighet, samt Presidentskapet i H. Rätten, och uppdrog honom Gen. Directionen, öfver Justitie-verket, i hela Riket^[8].
  K. Råd. Gr. Gust. Adolph De la Gardie förordnades 1681, att i Fadrens frånvaro och vid dess annalkande ållder Administrera Justitien i Svea Hof-Rätt. Året derefter vardt han President uti denna höga Nämd^[9].
  K. Råd. Gr. Lars Wallenstedt, Pr. 1693.
  K. Råd. Gr. Gabr. Falckenberg, Pr. 1703. Under hans afmålning i Hof-Rättens stora sal, står 1704.
  K. Råd. Gr. Reinhold Johan von Fersen, Presid. 1715, afled 1717.
  K. Råd. Gr. Carl Erikss. Gyllenstierna, Presid. d. 30 Dec. 1718, afled 1723.
  R. Råd. Baron Gabr. Stierncrona, Pr. d. 2 Sept. 1723.
  Baron Per Scheffer, Pr. d. 7 Nov. 1723.
  Gr. Johan von Fersen, d. 21 Maji 1731.
  Baron Otto Reinh. Strömfelt, d. 31 Maji 1736.
  Gr. Carl Frölich, d. 28 Nov. 1743, afsked d. 1 Febr. 1750.
  Gr. Carl Gustaf Lövenhielm, d. 7 Feb. 1750.
  Herr Henr. Hammarberg, d. 17 Dec. 1751, afsked d. 11 Jul. 1753.
  Baron Joh. Gerdessköld, d. 16 Oct. 1753.
  Herr Adam Fredenstierna, d. 13 Sept. 1768.
  Baron Johan Rosir, d. 4 Jun. 1772.
  Riks-Drotzet Gr. Carl A. Wachtmeister, 1787, då Presidentskapet i Hof-Rätten, med Riks-Drotz-Ämbetet förenades.

Hof-Rätten, som till 1697 års Slottsbrand, hade sitt säte på Kongl. Slottet, inrymdes sedan för hyra uti enskilte hus, till dess, efter K. Hofvets inflyttande i nya Slottet, Hof-Rätten ifrån Daevelske huset, vid Norremalms torg, intog sina nu ägande rum, i gamla Kungshuset.

1. Domare-sysslor förläntes i älldre tider såsom lön, åt R. Råd och andre Ämbetsmän, och förrättades antingen af dem sjelfve, eller af dem, de dertill förordnade. De medel som i älldste tider bruktes till sanningens utletande, voro envig och Järnbyrd. Det förra hämmades genom Birger Jarls Fridslagar, det sednare förböd han alldeles. Testes negativi eller Edgärdsmän som i stället infördes, förböd K. Carl XI. 1695, hvarom Sv. Hof-R. Universale utfärdades d. 29 Nov. samma år.
2. Sokn, Soknir betyder dom eller utsökning, skrock osant, falskt eller orätt, of, förmycket; således: skrocksockner orättvisa domar, och of Sockner hårda eller för stränga domar.
3. Öfver Rätteg. Ordn. begärde K. Enke-Drott:s, Hertig Johans och R. Ständers betänkande, vid Riksdagen i Örebro 1614, som efter flere påminnelser dervid, dem K. dels vederlade, dels förklarade, blef omsider antagen och till rättelse och efterlefnad utfärdad.
4. R. Drottsen var President i Svea Hof-Rätt, enligt 1634 års Reg. form; men sedermera blef honom endast Öfver-Presidium i alla Hof-Rätterne förbehållit.
5. Hvilka i anseende till Jurisdictionernes delning i senare tider, nu äro 29 Häradshöfdingedömen.
6. Svea Hof-Rätts berättelse till K. Maj:t d. 5. Nov. 1794, hvaraf desse tilläggningar äro här intagne.
7. Gezelii Biogr. Lexicon.
8. Ibid.
9. Ibidem.