Svenska flottans historia: åren 1635-1680/kapitel 29

←  Pedersöre varf

Svenska flottans historia: åren 1635-1680 av Axel Zettersten

Aflöning  →

29.

RIGA VARF.

År 1680.

Efter flottans stora förluster 1676 och 1677 blef det nödvändigt att genom nybyggnad fylla de svåra luckorna. Man började derför se sig om efter platser, der nybyggnaden kunde lämpligare företagas än i Stockholm. Helt naturligt kom man då att fästa sin uppmärksamhet på staden Riga i Livland, nära Dünas utlopp i Rigaviken. Här hade amiralitetet förut haft en skeppsgård,^[1] här hade flera skepp blifvit byggda af enskilda och sålda till kronan och här fans god tillgång ej allenast på hampa och tacklage, utan äfven på master och ekvirke. Det senare i synnerhet i Litaven vid öfre Düna, på hvilken virket kunde utan stora kostnader föras ned till Riga.

Den 3 nov. 1677 antog konungen Francis Sheldon till skeppsbyggmästare med en årlig lön af 1,500 daler och gaf honom i uppdrag att anställa ett skeppsbyggeri i Riga.^[2] Sheldon begaf sig dit i slutet af år 1678,^[3] men af brist på medel beslöt konungen att tillsvidare uppskjuta med denna skeppsbyggnad.^[4]

Efter freden upptogs frågan åter. Den 5 dec. 1679 skref konungen till generalguvernören Krister Horn i Riga, att det beslutade skeppsbyggeriet skulle sättas i verket på den s. k. Fäger Saxholmen. Horn skulle ackordera med egarinnan, en enka, om afträdande af holmen mot billigt vederlag. Tvåhundra knektar af Rigas garnison skulle kommenderas att inrätta holmen till ett skeppsvarf.^[5] Öfverinseendet öfver skeppsbyggeriet anförtroddes åt amiral Hans Wachtmeister.^[6]

Emellertid reste Wachtmeister till Riga i juni för att inspektera den nya anläggningen. Han fann Fäger Saxholmen mindre lämplig, hvarför köpet annullerades. I stället öfverenskom han med öfversten baron Henrik Cronstjerna (d. y.) om öfvertagande af dennes skeppsvarf i Riga, hvarå Cronstjerna erhållit privilegium d. 14 sept. 1672^[5] och hvarå han byggt flera skepp. Cronstjerna skulle derjemte öfverlemna till kronan det nya skepp, som stod på stapel och som byggmästar Sheldon skulle bygga färdigt. Så snart detta skett, skulle ett nytt sättas på stapel och ytterligare ett på den nya anlagda stapeln “på andra sidan“. Cronstjerna skulle äfven resa omkring och förhandla med litaver, polackar och livländare om afverkningsrätt af ekar på deras gods för så många år som möjligt, gifva dem penningar på hand och affatta skriftliga kontrakt. Sedan skulle han skicka knektar och båtsmän successive i skogarne att fälla virket.^[7] Detta aftal godkändes af konungen, som uppdrog åt kammarkollegium att öfverenskomma med Cronstjerna om priset för hans varf.^[8]

För nämnde ekhygges verkställande uppfordrades på hösten 1680 etthundra man af Gotlands kompani, hvilka öfverfördes af kapten Petter Ståhle till Riga och vidare till Litaven efter Cronstjernas anvisning. Virket för Rigas varf skulle sågas efter byggmästar Sheldons bestick och virket för Karlskrona varf efter byggmästar Robert Terners af amiralitetskollegium faststälda bestick.^[9]

Det af öfverste Cronstjerna öfverlemnade varfvet skulle utvidgas, så att man kunde samtidigt bygga två, möjligen tre, skepp. Derför befaldes generalguvernör Horn att ställa tvåhundra knektar “kontinuerligt“ till Wachtmeisters disposition för varfvets fullbordande.^[10] Detta skedde närmast under tillsyn af generalqvartermästarlöjtnanten Gustaf Palmstruch.^[11] De knektar, som kunde brukas till timmermän, sågare eller smeder skulle anvisas arbete af byggmästar Sheldon.^[12]

Till byggningsskrifvare antogs Filip Smitt. Enligt för honom utfärdad instruktion skulle han mottaga och qvittera alla slags materialier och persedlar till uppbörd och redovisning. Han skulle föra en dagsverksrulla och tre gånger om dagen, morgon, middag och afton, se efter att alla handtverkare och knektar voro närvarande. Arbetstiden var fjorton timmar dagligen eller från kl. 4—12 f. m. och 1—7 e. m. Dock skulle arbetet efter d. 1 september börja kl. 6 f. m. och sluta 6 e. m. samt efter d. 15 sept. börja kl. 7 på morgon och sluta 5 på afton. Hvar åttonde dag skulle Smitt aflemna sin aflöningsrulla till öfverste Cronstjerna, som verkstälde utbetalningen. I Wachtmeisters frånvaro hade Cronstjerna direktionen öfver det hela.^[13]

Till proviantmästare vid Riga varf antogs Niklas Gierman.^[14]

1. A. Z. flottans hist. sid. 285.
2. A. K. reg. 29⁄5 1678 o. A. K. prot. 27⁄11 1679.
3. A. K. ank. handl. Sheldons bref 27⁄12 1678.
4. R. R. 17⁄5 1679.
5. R. R.
6. R. R. 6⁄12 1679.
7. A. K. reg. Wachtmeisters reg. 10⁄7 1680.
8. R. R. 5⁄8 1680.
9. A. K. prot. 24⁄9 1680.
10. R. R. 5⁄8 1680.
11. A. K. reg. Wachtmeisters reg. 4⁄10 1680.
12. A. K. reg. Wachtmeisters reg. 10⁄7 1680.
13. A. K. reg. Wachtmeisters reg. 12⁄7 1680.
14. A. K. prot. 22⁄10 1680.