Svenska flottans historia: åren 1635-1680/kapitel 31

←  Aflöning

Svenska flottans historia: åren 1635-1680 av Axel Zettersten

Kost  →

31.

BEKLÄDNAD.

Kronan höll de gemene med beklädnad under tjenstgöring. Dock är här icke fråga om någon slags uniform. Sådan hade ej ens officerarne.

Man får en god uppfattning om en väl utrustad officers ekipering om skeppsbord af en bevarad specifik uppgift å hvad kaptenen på Klas Ugglas amiralskepp Svärdet (1) Olof Olofsson Nortman hade med sig ombord och förlorade vid skeppets brand d. 1 juni 1676. Han hade nemligen två “klädningar“, en pajrock, en regnkappa, en ny vargskinnsrock, ett par vargskinnshandskar, två hattar, tolf halsdukar, tretton par ull-, redgarns- och trådstrumpor, ett par silkesstrumpor, en bössa, två värjor, ett par pistoler, en patrontaska, en spännare, en käpp samt en ny sadel med hölster och stigbyglar. Dessutom linne, sängkläder, proviant och servis, hvaribland “ett flaskefoder med tolf flaskor uti.“^[1]

Gemene.En “båtsmansklädning“ bestod af jacka och kortbyxor. Någon gång, särdeles då vintern tillstundade, bestods hvar man en lärftsskjorta, ett par långstrumpor och ett par skor. Någon hufvudbonad bestods icke.

Om beklädnaden således icke kunde blifva någon slags uniform, så skilde han sig dock från allmogens kläder. Det säges år 1654 om en båtsman, som var i begrepp att rymma, att han “förskaffat sig bondekläder.“^[2] Härmed afses troligen någon “allmogedrägt.“

Vid hvarje uppfordring eller hvarje år till vintervakten bestods fem à sex alnar kläde, hvilket beräknades åtgå till en båtsmans klädning.^[3] Klädet utdelades till folket, som hade att sjelfva ombestyra klädernas tillverkning.^[4] Men ofta nog sålde folket i stället sitt kläde och blefvo utan nya kläder. Till att förekomma detta, förordnades år 1655, att klädet skulle utlemnas tillskuret.^[5] År 1658 tillades, att kläderna skulle sys af skräddaren på kompaniet och klädet utlemnas till honom efter hand, som tillverkningen fortskred.^[6] Men år 1672 antog amiralitetskollegium en egen skräddare vid amiralitetet.^[7] Han fick en daler i sömmarlön för en båtsmansklädning, då han skulle hålla häktor och tråd.^[8] Skräddaren och hans tillverkning stod närmast under tillsyn af kassören, som hade klädet på sin uppbörd.

Jackan af blått kläde eller valmar var fodrad med lärft och försedd med sex par häktor i stället för knappar; till jackan åtgick omkring 31⁄2 alnar kläde.^[9]

Byxorna voro korta eller s. k. knäbyxor.^[10] De voro af samma tyg som jackan^[11] och till dem åtgingo omkring 2 alnar.

Skjorta af fyrskäftad lärft, hvaraf åtgick 61⁄2 alnar.^[12]

Strumporna voro långstrumpor, vanligen af ull, men äfven af kläde eller valmar.^[13]

Skor af smorläder; levererades af skomakarembetet i Stockholm.^[14]

Lappskor uppköptes åtskilliga gånger för vintervakten.^[15]

Buldansklädning eller bussarong och byxor af buldan tilldelades vintervakten och folk, som skickades att upptackla nybyggda skepp.^[16] Vintervakten fick hvarannan gång en buldans- och hvarannan gång en klädesklädning.^[17] Till en buldansklädning för båtsmän åtgingo 8 alnar buldan och för skeppsgossar 61⁄2 alnar.^[18]

Frisrockar utdelades till folket, som höll vakt på skeppen i Dalarö hamn på senhösten 1676.^[19]

Pelsar utdelades till vintervakten på Skeppsholmen den ovanligt kalla vintern 1676—1677.^[20]

Folket var i allmänhet icke väl beklädt. Under den varma årstiden och i början af expeditionerna förekom väl sällan klagan, men så mycket oftare, när den kalla årstiden inträdde. Klagomålen torde ej varit obefogade, att döma af de många afskedspassen för båtsmän, som i tjensten förfrusit fötterna.^[21] Huru långt det kunde gå, vittnar amirallöjtnant Klas Ugglas rapport till amiralitetskollegium i januari 1659, då han lyckats isa sig in till Göteborgsskären med skeppen Amarant (2), Rafael (2) och Wismar (2). Han skrifver bland annat, att folket var alldeles “förblottadt“ på kläder, “så gå ock en part löjtnanter, styrmän, constaplar och skeppare med bara rompan, ty de hafva intet på sig.“^[22]

Underrättelserna om beklädnadens kostnad äro ganska knapphändiga. Följande pris äro hemtade ur amiralitetskollegiets handlingar:

			dal.	öre
Båtsmansklädning af kläde	per	st.	12:	30
Skeppsgosseklädning af d:o	„	„	9:	—
Båtsmansklädning af valmar	„	„	1:	10
Skjorta af lärft	„	„	1:	5
Strumpor, ull	per	par	—:	16
Skor, smorläders, för båtsmän	„	„	1:	11
„ „ för skeppsgossar	„	„	1:	—
Kläde, blått	per	aln	1:	13
Valmar	„	„	—:	6
Lärft till foder	„	„	—:	4
„ „ skjortor	„	„	—:	6

Spel.Särskilda kläder bestodos pukslagare och trumpetare och kallades för livréklädning. En sådan utgjordes af en jacka med lösärmar, ett par kortbyxor och ett par långstrumpor.^[23] År 1644 hörde till klädningen äfven en hatt,^[24] men förekommer derefter ej vidare.

Till en livréklädning bestods sju alnar blått kläde, sex alnar gul boj, fem alnar groft lärft, sex dussin knappar, ett lod silke, tråd för en half daler samt sex alnar svarta och sex alnar gula band.^[25] Klädningen med strumpor blef ganska dyrbar, emedan hon betingade ett pris af 57 dal. 9 öre.^[26]

Vaktbetjente.Vaktmästaren och kammardrängarne i amiralitetskollegium jemte gevaldigern fingo till julen hvar sin klädning.^[27] Denna bestod af en jacka, ett par byxor och ett par strumpor.^[28] Jackan och knäbyxorna voro af kläde och boj samt rikt besatta med knappar och band. Till en klädning åtgick sju alnar kläde, sex alnar boj, fem alnar lärft, sju dussin knappar, tolf alnar band och två lod silke.^[29] Hon kostade 291⁄2 daler.^[30]

Derjemte fick vaktmästaren och en hvar af kammardrängarne hvart tredje år en kappa “för att derunder bära brefven, som skulle underskrifvas.“^[31] Hon var besatt med fem dussin knappar och kostade 25 daler 3 öre.^[32]

1. S. K. A. afd. D 11 löneliqvider. Kapten Nortman blef under striden svårt sårad af en handpik, kastade sig i vattnet, upptogs af danskarne och fördes fången till Köpenhamn. Han utvexlades i januari 1677 och dog d. 31 dec. 1679. Uppgiften är undertecknad af hans enka Anna Drefling (Ankarfelt) och inlemnades till amiralitetskollegium för vinnande af ersättning, hvilken dock ej erhölls. Nortman var tydligen en man i goda omständigheter, ty värdet af hvad han haft ombord uppgifves hafva utgjort 890 daler, hvaraf kontant 100 daler, gångkläder för 266 daler, linne och duktyg för 150, sängkläder för 147, vapen för 76, proviant och bränvin för 78 samt servis och kokkärl för 73 daler.
2. A. K. reg. 27⁄1 1654.
3. A. K. prot. 21⁄12 1649, 3⁄1 1655, 31⁄12 1677, 4⁄11 1678 o. 9⁄1 1679.
4. A. K. reg. 27⁄10 1648.
5. A. K. prot. 26⁄4 1655.
6. A. K. reg. 13⁄11 1658.
7. A. K. reg. 13⁄1 1672.
8. S. K. A. afd. D 11.
9. A. K. prot. 13⁄11 1658 o. A. K. reg. 10⁄3 1670.
10. Se A. K. prot. 17⁄1 1679.
11. A. K. prot. 7⁄9 1658.
12. A. K. prot. 31⁄8 1678 o. 8⁄4 1679.
13. A. K. prot. 16⁄1 1650 o. 13⁄11 1658.
14. A. K. prot. 11⁄3 1678.
15. A. K. prot. 16⁄1 1650, 19⁄1 1658 o. 23⁄11 1676.
16. A. K. reg. 4⁄5 1668 o. A. K. prot. 21⁄5 1672.
17. A. K. prot. 29⁄11 1672.
18. A. K. reg. 4⁄5 1668.
19. A. K. prot. 27⁄10 1676.
20. A. K. prot. 28⁄11 1676 o. 2⁄3 1677.
21. A. K. reg.
22. A. K. ank. handl. Ugglas bref 31⁄1 1659.
23. A. K. prot. 22⁄11 1665.
24. A. K. reg. 16⁄5 1644.
25. A. K. reg. 13⁄7 1675.
26. A. K. reg. 6⁄12 1672 o. 17⁄12 1675.
27. A. K. prot. 12⁄12 1659, 3⁄12 1664, 22⁄11 1665, 14⁄12 1667 m. fl.
28. A. K. prot. 22⁄11 1665 m. fl.
29. A. K. reg. 5⁄2 1667, 27⁄11 1673 m. fl.
30. A. K. reg. 5⁄2 1667, 30⁄11 1675 m. fl.
31. A. K. prot. 9⁄9 1667.
32. A. K. reg. 19⁄2 1669 o. ⁄12 1671.