Svenska flottans historia: åren 1635-1680/kapitel 32

←  Beklädnad

Svenska flottans historia: åren 1635-1680 av Axel Zettersten

Inqvartering  →

32.

KOST.

Ombord.Om skeppsbord hade alla, utom flaggmännen, s. k. “friförtäring“ eller fri kost af kronan. Denna var af två slag: “kajutkost“ och “gemen kost“. Den förra utdelades till officerare, skeppare, styrmän, konstaplar, spel, civile, predikanter och bardberare; den senare till högbåtsmän, lärstyrmän, konstapelsmått (arklimästare) och gemene. På farkoster, som gingo inomskärs och på Mälaren, bestods i allmänhet ej någon friförtäring till befälet, men år 1674 beslöts, att kajutpersoner af lägre grad än löjtnanter skulle få half friförtäring på sådana farkoster.^[1]

På enkelt skepp och kortare resa hände ibland, att i stället för kost gafs ersättning i penningar.^[2]

Kosten ombord bestod af torrt bröd, saltad fisk, fläsk, gryn, saltadt kött, mjöl, ost, salt, smör, ärter och öl. Qvantiteten bestämdes genom s. k. spisordningar. Den 3 april 1657 beslöt amiralitetskollegium att öka qvantiteten af korngryn. Amiral Klas Bjelkenstjerna yttrade vid detta sammanträde, att “gryn är en ståtelig spis för sjöfolket och kan ej heller skämmas bort såsom fisk och kött“ samt “när båtsman får välling eller gröt med smör eller dricka dertill, så trifves han bättre, än af härsken strömming, sill eller annat sofvel.“^[3] På våren året derpå befaldes proviantmästaren att icke leverera så mycket saltad fisk, som hittills skett, till skeppen, emedan “folket deraf sjuknar och dör bort i skörbjugg“; i stället skulle han “leverera mera kött, fläsk, gryn och smör, som är en helsosammare spis på sjön.“^[4] På hösten samma år anmodades proviantmästaren att i samråd med amiralitetsbokhållaren uppgöra en spisordning för folket på skeppen, “på det något missförstånd eller irring för skaffarne icke må sig tilldraga.“^[5] År 1659 förordnade amiralitetskollegium, att bernfisk, saltadt kött, mjöl och smör skulle utspisas i stället för strömming.^[6] År 1676 och derefter faststäldes spisordningarne af kongl. maj:t.^[7]

I allmänhet voro spisordningarne år efter år temligen lika. Utaf de många spisordningar, som finnas i behåll,^[8] meddelas här nedan de, som gälde för åren 1643, 1660 och 1680, utvisande hvad som bestods i månaden:

		Mått och vigt	En kajutperson			En gemen
			år			år
			1643	1660	1680	1643	1660	1680
Bröd	gement	skålp.	—	—	—	40	40	40
„	kajut	„	40	40	40	—	—	—
Fisk:	bergentorsk	„	—	6	5	—	—	—
	bern- ell. stockfisk	„	—	—	7	—	—	—
	islandsfisk	„	5	—	—	—	—	—
	lax	„	8	8	8	—	2	—
	sill	„	10	10	5	—	2	3
	strömming	„	8	8	—	20	14	4
	torrfisk	„	5	5	—	6	6	—
	ål, saltad	„	4	4	—	4	—	—
Fläsk		„	4	4	5	—	4	1½
Gryn		k:or	1½	2	3½	1	1	4
Kött, saltadt		skålp.	20	20	20	—	—	—
„	torrt	„	—	—	—	10	10	10
Mjöl		k:or	—	—	—	2	2	1
Ost		skålp.	—	2	2	—	2	—
Salt		„	—	—	—	2	2	2
Smör		„	6	4	5	4	2	5
Ärter		k:or	1½	1	1	1	1	2
Öl, gement		„	—	—	—	32	32	32
„	kajut	„	48	48	48	—	—	—

Den enligt liqviderna uträknade kostnaden för en månadsportion utgjorde:

			år 1643	år 1660	år 1680
för	en	kajutperson	7 d. 23 ö.	7 d. 15 ö.	7 d. 24 ö.
„	„	gemen	4 d. 9 ö.	4 d. 12 ö.	4 d. 1 ö.

I riksstaterna anvisades medel till kostnaden för friförtäring efter 6 daler för en kajutperson och 33⁄4 daler för en gemen i månaden.^[9]

Frånser man den ringa omvexlingen i födan, förlora icke de gamla spisordningarne vid jemförelse med nu gällande. År 1676 “insinuerade medici“, att den svåra sjukdomen på flottan till en del orsakats af att folket “icke voro vana vid en sådan ymnog spisning och solid mat.“^[10]

Dessutom utdelades någon gång extra förplägning, bestående af bränvin eller tobak. Till 1675 års flotta hade konungen låtit utlemna 1,800 kannor bränvin och 5,000 skålpund tobak.^[11] År 1678 anskaffades koppar af bleck “att dela bränvinet med mellan båtsmännen på skeppen.“^[12]

Då hela flottan var ute under någon större del af året, gick kostnaden för friförtäringen till betydliga belopp. Enligt proviantmästarens redogörelse för år 1676 uppgick den till 336,352 daler, hvaraf för kajutpersoner 33,435 och för gemene 302,917 daler.^[13]

I land.Både hemkallsfolket och “enskilda“ båtsmän i vintervakten skulle under tjenstgöring på Skeppsholmen hålla sig sjelfva med kost för sin lön. Men penningar saknades ofta i kassan, hvarför folket i stället fick anvisningar på proviantmagasinet. Granska snart blef det regel för vintervaktsbåtsmännen att utfå hela lön i proviant. På detta sätt fick båtsmanslönen, 641⁄2 daler årligen, namn af “båtsmanstraktamente“ och lades till grund för en spisordning, efter hvilken de fingo ut sin proviant. Sammaledes med hemkallsbåtsmännen: så snart de inmönstrat på Skeppsholmen skulle de genast njuta kost.^[14] Således fingo de ej någon kontant lön.

Med anledning af detta allmänna uttagande af proviant beslöt amiralitetskollegium år 1669 att, såsom ofvan är nämdt, uppföra stugor på Djurgården, der båtsmännen kunde bo och bespisas för en billigare kostnad, än när hvarje karl fick kost för sig.^[15] Denna spisning började d. 1 sept. 1670. Efter nämnde månads utgång anmälde regementsskrifvaren Hans Seseman, att af kosten för de etthundra man, som under månaden bespisats, var en tredjedel öfver och i behåll.^[16] Nu utfärdade amiralitetskollegium en instruktion om utspisningen, innehållande bland annat:
 att tillsynen skulle utöfvas af kapten Bengt Larsson;
 att fem man skulle vara i hvarje backlag och bespisas efter den derför faststälda spisordningen;
 att kaptenen skulle tillse, att skämd eller dålig proviant icke utlemnades; och
 att både han och proviantskrifvaren skulle hvarje månad afge redovisning för mathållningen.^[17]

För proviantskrifvaren utfärdades särskild instruktion d. 15 juli 1672. Han skulle verificera sin redovisning med regementsskrifvarens rulla.^[18]

Kapten Bengt Larsson afled d. 28 jan. 1676. Han efterträddes af kommendör Pål Rumpf. Dennes instruktion är af samma innehåll med tillägg att middagsmålet skall intagas kl. 11 f. m. och aftonmålet kl. 6 e. m. samt att han skall vara närvarande, så vid utlevereringen från proviantmagasinet till skrifvaren, som ock då denne aflemnar provianten till kocken.^[19]

Denna spisning fortfor till och med år 1679.

Skeppspojkarne hade två tredjedelar af en båtsmans kost.^[20] De, som åto hos sina föräldrar, fingo en daler i veckan i kostpenningar.^[21]

Äfven några andra än de gemene erhöllo kost från proviantmagasinet såsom förbättring i deras lön. Sådant kallades för ett “båtsmanstraktamente ur magasinet“ och bestod i proviant för 641⁄2 daler om året. Denna förmån meddelades en kanslist,^[22] två amiralitetspredikanter,^[23] holmkaptenen,^[24] fyrverkarkaptenen,^[25] holmlöjtnanten^[26] och två holmskeppare.^[27]

1. R. R. 25⁄5 1674.
2. A. K. reg. 24⁄5 1636.
3. A. K. prot.
4. A. K. prot. 16⁄4 1658.
5. A. K. prot. 7⁄9 1658.
6. A. K. prot. 11⁄4 1659.
7. R. R. 5⁄1 1677 o. 26⁄4 1679.
8. S. K. A. afd. R.
9. Vid en jemförelse med nutidens sjöportion å flottans fartyg finner man olikheterna hufvudsakligen bestå deruti, att korngryn, sill, strömming och öl utbytts mot ost, socker, choklad och kaffe. Om qvantiteterna i 1680 års spisordning förvandlas i nu gällande mått och vigt samt uppdelas i dagportion, så erhålles följande jemförelsetablå:

   	Mått och vigt	Bestås pr dag för en man
   		år 1680	år 1901
   Bröd, torrt	gr.	550	550
   Choklad och kaffe	„	—	15 à 20
   Fisk: sill och strömming	„	100	—
   Fläsk och kött	„	163	200
   Korngryn	„	230	20
   Ost	„	—	105
   Salt	„	25	15
   Smör	„	70	50
   Socker	„	—	40
   Ärter	„	140	120
   Öl	cl.	278	33

   Amiralen grefve Nils Brahe ansåg, att »en båtsman bör hafva allra minst tre stop (tolf halfbuteljer) dricka om dagen på sjön“ (A. K. prot. 16⁄2 1676).

10. R. R. 3⁄4 1677.
11. A. K. prot. 3⁄8 1675.
12. A. K. prot. 8⁄3 1678.
13. S. K. A. afd. I 11.
14. A. K. prot. 7⁄3 1674.
15. A. K. prot. 14⁄5 o. 13⁄7 1669.
16. A. K. prot. 11⁄10 1670.
17. A. K. reg. 11⁄10 1670.
18. A. K. reg.
19. A. K. reg. 15⁄12 1676.
20. A. K. prot. 1⁄12 1655.
21. A. K. prot. 17⁄1 1680.
22. A. K. reg. 8⁄9 1671.
23. A. K. reg. 13⁄3 1674 o. A. K. prot. 20⁄11 1676.
24. A. K. reg. 20⁄3 1669 o. 13⁄3 1674.
25. A. K. reg. 15⁄12 1675.
26. A. K. reg. 4⁄8 1668 o. 13⁄3 1674.
27. A. K. reg. 1⁄9 1668 o. 13⁄3 1674.