Sveriges Gamla Lagar/Band XIII/D
| ← C |
|
E → |
D.
Dad, f.? (Isl. dað, f., T. that) dåd, gärning. med radum eller dadum, Chr.* Jfr. Odædhi, Misdædinge. ...
Deghia (deya, Chr.), f. förestånderska för en annans egendom. Chr.* )( bryti, VG.* U.* SM.* VM. II. M. 30: 3: I Upland kallas på större jordegendomar den piga deja, som förestår fähuset och har ladugårdspigor under sig; och i Norge är deigja ett qvinnfolk som är satt till ett visst arbete, såsom budeigja, sæterdeigja &c. (A-n).
... ...
Dia, v. a. dia. þæt (drak ok) diþi miolk ok (troligen rättare or) l. af moþor spina, VG.* ÖG.*
...
Disaþing, n. ursprungligen en i Upsala under hedendomen årligen i Februarii månad hållen stor offerfest, till hvars firande Svearne samlades (þing allra svia), och hvarvid tillika hölls marknad en veckas tid; efter christendomens införande ett vid kyndelsmessotiden hållet stort (kyndilþing) tillika med marknad, hvilken senare ännu är bibehållen under namnet distingen; jfr. Kyndilþing. Härom lemnar i synn. Sturlusons berättelse upplysning: ”haufuðblot scylldi vera at Uppsavlum at goe. scylldi þa blota til friðar oc til sigrs konungi sinom. oc scylldo menn þangat sökia um allt Sviavelldi. scylldv þar þa vera oc þing allra manna i Sviðioð þar var oc þa marcaðr oc caupstefna oc stoð vicv. En er cristni var i Sviðioð. þa hellzc þar þo laugðing oc marcaðr” (Ol. H. Saga, Christiania 1853, cap. 60). Tempus nundinarum upsalensium dictarum dysæthingh nämnes i ett bref af 1322, Sv. Dipl. N:r 2358. Om anledningen till namnet d. se Ih. Gl. o. disa. — Däraf ...
Diauplaiker, m. djuphet. G.*
...
Diurs horn, n. ur- och bisonoxens horn, hvaraf i forntiden gjordes dryckeskärl. VG.* ÖG.*
... ...
Droten (pl. drotnar), m. herre (egare, föreståndare). )( ambætna l. þrel, G.* Jfr. Jorþæ-, Kirkiu-, Lanar-, Land droten.
Drotning (drytning, G.), f. drottning. G.* Sk.* ME.*
Droyma, v. a. m. dat. drömma. draumber -mdi henni, G.*
...