←  S
Samling af Sveriges Gamla LagarBand XIII
av C. J. Schlyter

T
U  →


[ 632 ] [ 633 ]...

Tagarþer, m. gärdsgård vid väg. )( miþal garþer, G.*

...

Tak, n. (af taka) 1) a) eg. tagande; intagande af förut obrukad jord. lagha t., H.* Jfr. Tækt, Tækta tak. b) den intagna jorden. H.* 2) det som man tager sig för att uträtta, företag. til aldra taka i strid, VG.* 3) eg. ett tings, hvarom tvist var, emottagande i förvar af någon som ansvarade för att det, sedan tvisten blifvit afgjord, skulle blifva utlemnadt till den som var berättigad att utbekomma det; qvarstad och borgen; äfven borgen (t. ex. för en eds fullgörande), utan att något tvistigt ting blifvit satt i qvarstad; dessa bem:er kunna ej åtskiljas enär d. o. förekommer såsom på en gång inefattande dem båda. lagha t., VG.* ÖG.* biþia man til taka, bedja honom emottaga godset i förvar med ansvar för dess utlemnande (taka är här gen. pl. af tak, och ej gen. sing. af taki), VG.* beþas t., d. s., VG.* fa t. fore sik, n. genom det klandrade godsets sättande i qvarstad, Sk. I. 132. synia (andrum) t., vägra att emottaga godset, VG. I. Þ. 8: pr; II. Þ. 39, 42, 52. ganga i t., α) om löftesman, VG.* Sk.* ME.* Chr.* β) om godset som sättes i qvarstad, ÖG.* t. ær gangit, VG.* sætia pænninga &c. i t., U.* VM.* taka til t., ÖG.* væþia . . ok taka til t., sätta de såsom vad å ömse sidor framlagda vadepänningarne i qvarstad, U. M. 47: 1; V. 17: 4; Þ. 10; SM.* VM. II. M. 30: 1; H. Þ. 11. lata i t., sätta det tvistiga godset i qvarstad, ÖG.* lata i t. um fæm næter, sätta godset i qvarstad på fäm dygns tid, ÖG.* nattar (gen.) l. þriggia, fæm, sin, fæmtan natta, manaþa, halfs iamlanga, natta (gen.) ok iamlanga t., ÖG.* VM.* jfr. Fæmt 3. fylghia taki sinu, fullfölja sitt 'tak genom bestämmande af nya förlängda tider, ÖG.* koma i t., om godset, ÖG. Vins. 6: 1; ME.* Chr.* komber hans (n. ) i t., ÖG. Vaþ. 38: 1. i takum standa, om godset, VG.* ÖG.* ræna annan taks ok leþsnar, fram til taks ok leþsna, se Leþsn 1. vita sik i t., bevisa att man är taki, då o. tak har afseende både på væþia taki och fea taki, hos hvilka gods var nedsatt i qvarstad, och på eþa taki, hos hvilken sådan nedsättning ej kom i fråga, U.* SM.* H. Þg. 13: pr. taki til t., n. borgen för fullgörande af ed, U. Þ. 5: pr; H. Þ. 7: pr. fa (manni) t. (fore sik) til sins eghins hus l. til þings, skaffa borgen för sig att han på en viss utsatt tid skall träffas hemma i sitt hus l. inställa sig på tinget, Sk. 134, 137, jfr. Lat. texten II. 85, 88. Jfr. Brötar-, Qvarsætu-, Siunætta-, Skala tak.

Taka (præs. taker, tiker, för taker, VG.* impf. tok, 2 pers. tokt, conj. toki, G.* sup. takit, pass. præs. tax, VM.* part. takin), v. a. 1) taga. VG.* ÖG.* SM. Kp. 10: 4; VM.* Bj.* G.* Sk.* t. hand (ɔ: med handen) i fontkar, U.* t. vapn [ 634 ] [ 635 ] [ 636 ] [ 637 ] [ 638 ] [ 639 ]...

Tapa, tappa, v. a. med dat. l. acc. 1) eg. tappa något som faller. ÖG.* 2) i allm. förlora. VG.* U.* SM.* Sk.* G.* ME. B. 35: 4; Þj. 32; St.* Chr. B. 48: 5. t. væþ sin, förlora sina vadepänningar som man erlagt, då man förlorar saken, VM.* t., abs., tappa vadet, om den som i rättegång vädjat, l. mot hvilken vad blifvit erlagdt, ME.* Chr. Tg. 37, 39: pr. vinna æller t. þrim l. sæx markum, ɔ: vadepänningarne, VM.* t. (delu) )( vinna, förlora en rättegång, U. Þ. 5: 7; SM.* ME. Egn. 35; Chr. J. 32. hvat hun (n. dela) vinder æller -ar, ɔ: byn, som är part i saken, vinner &c., om ej hun tillkommit genom skriffel för byn, U. J. 22; H. J. 16. vinna æller t. i fælaghe, Sk.* t. ) vinna, på dobbel, St.* t. sinum vitsorþum, U.* Jfr. Bort-, Fortappa; Liftapilse. 3) tapas, v. dep. omkomma. SM.*

... [ 640 ] [ 641 ] [ 642 ] [ 643 ] [ 644 ] [ 645 ] [ 646 ] [ 647 ] [ 648 ]...

Tiuþra (tioþra, þiuþra), v. a. tjudra. VG.* ÖG.* U.* SM.* VM.* II. B. 5: 6; Sk.* ME.* Chr. B. 9: 1. not. 50; §. 5.

Þiuþran, f. tjudrande. SM.*

Tiælda, tialda, v. a. (af tiæld, tjäll, tält; Isl. tjalda, af tjald) förse med tält. lyptinger (n. ær) -aþer, tält är uppsatt öfver fartygets bakstamm (däraf Isl. lyptingartjald, stafntjald), U.* VM. II. M. 10: 1.

... [ 649 ] [ 650 ] [ 651 ]...

Torf tak, n. torftak. St.*

... [ 652 ]...

Trol, n. troll. -ls hamber, se Hamber.

Troldomber (trulldomber), m. trolldom. VG.* ÖG.* Sk.* ME.* St. H. 4; Chr. H. 6. varþer kona takin mæþ -m mæþ horn ok har qvikt ok döt þæt ma væl -m heta, ɔ: om qvinna blir befunnen med (sådana ting som äro redskap för) trolldom, med naglar och hår, med lefvande och döda ting (sammanblandade), det må man väl kalla trolldom, VM.*; jfr. Bihanget o. fordeþskieper. thrithi (dulsak) ær t. varther takin innan garths ok grinda (ɔ: inom den gården där trolldomen skulle verkställas) meth horn ok hari, Sm.*

Troldoms abyrþ, f. insmygande i en annans hus af redskap för trolldom. utan bondanom siæx öra firi -þena, ɔ: böter till den, i hvars gård (innan garths ok grinda) redskapen för torlldom blifvit insmugna och funna, Sm.*

Truldoms mal, n. mål angående trolldom. ÖG.*

Troleker, adj. trogen. VG.*

Trolika (troliga), adv. troget. VG.* Chr.*

Trulkarl, m. trollkarl. H.* Chr.*

Trulkona, trolkona, f. trollkona. ÖG.* Bj.* St.* Chr.*

Trulkærling, f. = trulkona. H.*

[ 653 ] [ 654 ]...

Trö, n. ett mått, svarande mot en sjettedels tunna (en skeppa), prov. trö (Rz.). t. korns, VM.* Jfr. S-k, de jure [ 655 ]vet. s. 148; Hülphers, Resa genom St. Kopparb. höfdinged. s. 120 not.

... [ 656 ]...

Tver, tve (tveir, G. f. tvar, tva, n. tu; g. tvæggia, tvægia, tviggia, tyggia; dat. tvem, tveim; acc. m. tva, tvæ, tve, f. tvar; tw æru för twæ æru, Sm. 13: 8.), num. två. VG.* ÖG.* U.* SM.* G.* Sk.* ME. Kg. 23: 1, 2; 32, 33. &c.; St.* tu hundrath, Sk.* skipta (sunder) i tu (n. abs.), ɔ: i två lika delar, se Skipta. eghn i tu sunder læggia, se Synder. þylik tu slik, slik tu til, se Sliker 1. fylli vaþa eþ . . fori sar (n. sværin) t. mæþ hvarium, ɔ: två vitnen skola svärja med hvardera, n. den sum skaþa havir fangit och den sum gærningina giorþi, VM.* Jfr. Annat-, Hvartvæggia; Baþi-, Hvartiggia; Tvænni.

... [ 657 ] [ 658 ] [ 659 ]...

Tækta tak, n. = tak 1. a. H.*

Tælghekniver, m. täljknif. SM.*

Tælghia, v. a. tälja, skära. Se Tielgia, Tælghekniver.

...

Tösvar, se Tysvar.