Varifrån är texten hämtad?
Skulle du kunna korra förstaraden på missionsförbundstexten en gång till?
I 1903 års upplaga står det "Jag nu den säkra grunden funnit" så även på Wikipedia: w:Svenska Missionsförbundets sångbok 1920#E. Trosvisshet.. En modern bearbetning av denna översättning finns här, om infon där stämmer är översättningen från 1700-talet (1778, 1795) och bör alltså vara fri.
Den SMF:s Sångbok som Runeberg har är tryckt 1903 men utgivningsåret är 1894. Så jag föredrar att kalla den typ SMF 1894. Det är ungefär som min konfirmationspsalmbok som är en 1937:a men tryckt på 1960-talet. I SMF tryckt 1951 så uppges att Wirsén gjorde sin översättning 1889, så den på Runeberg publicerade är från 1894:an. Om vi lägger in den som den ursprungliga översättningen, så kan vi lättare jämföra och ta ställning till Eklunds bearbetning och dess betydelse. De senare av Hallqvist för 1986:an har jag inte alls fördjupat mig i.
Satt in 'funnit' där jag skrivit fel förut. (F'låt. Rättade ett stavfel till ... Har fixat lite bättre glasögon, men det hjälper inte alltid i mörkret.) Intressant att det ska finnas en så gammal översättning, som från 1780-talet. Jag ska titta lite i sångböckerna jag har tillgängliga från den tiden.
Jo det är ju lätt att se fel. Eklunds och senare bearbetningar behöver vi nog inte bekymra oss över än på några år nu när vi har två äldre fria översättningar.
Är det då dags att ändra mallningen längst upp nu?
Vilken "mallning"?
Den äldre översättningen är fortfarande inte 100% säker eftersom vi inte vet någonting om upphovmannen. Men är den från 1700-talet är den ju fri i alla fall.
Insåg det där med PD-mallen högst upp här precis som jag sparat min fråga. Ska bli intressant att hitta en psalmbok med den äldsta texten i tryck.
Men om Wirséns översättning gjordes 1889 och publicerades samma år i Sionstoner och fem år senare i SMF, så är väl 'funnit' av hans hand? Fast det står C. F. i Sionstoner förstås.
C D af Wirséns översättning publicerades 1889 men knappast i Sionstoner vars översättning skiljer sig så markant från versionen från 1906 och Eklunds senare bearbetning. Utan troligen publicerades den som nr 252 i Psalmboksförslaget från 1889 av Psalmbokskommittén, som ju af Wirsén var medlem av. (Källa:Studier i psalmboksfrågan med särskild hänsigt till 1889 års kommittéförslag av Fridolf Nathanaël Ekdahl)