←  §32. Förberedelse til de ytterligare skälens öfvervägande, som för Vattuminskningen åberopas.
Betänkande om vattuminskningen, hvaruti denna läran efter den heliga skrift, naturens lagar och förfarenheten pröfvas, samt oriktig befinnes.
av Johan Browallius

§33. Ytterligare Reflexioner angående Skålstenar.
§34. Blottade klippor i segelleder.  →


[ 74 ]

§. 33. Ytterligare Reflexioner angående Skälstenar.

Ibland de rön, som omedelbart tyckas röja vatnets aftagande äro följande i synnerhet til räknandes. I:o De förut omförmälte afvägningar vid Skälstenar. Jag har redan anmärkt, at jag näppeligen kan hålla sådana [ 75 ]stenar för oryggeliga i sit afstånd ifrån jordens medelpunct. Åtminstone bör hvar och en sådan sten, innan man något kan lita på afvägningen, noga til alla sina omständigheter vara undersökt, icke allenast hvad fråsägnens säkerhet angår, utan ock dess egit orubbeliga läge, efter man vet, så väl huru lätt man kan misstaga sig på en Bonde-saga, som ock, at lösa stenar, ja ofta stora klippor ändra sin situation; en orsak dertil är jordmonen. Jag nämner i förbigående allenast, at jag sjelf sett otroliga prof på hvad Vesa och allehanda slags Gäs-jord kan uträtta. Man skulle länge bestrida sådana effecter, om man icke råkar tilfälle at vara åsyna vitne. Vid Lahal har Herr Prof. Leche i Götha-elfbrädden observerat huru vesan flytter snäcke-skal af Mytulis flera alnar up ifrån botnen.

Jag vil icke här påminna hvad osäkerhet i afvägningen kunde följa utaf de ändringar på Jord-klotet, som i åtskilliga Vattuflyttnings Systemer supponeras, så vida de högste bärg genom samma quantitet vatten, som nu på Jorden finnes, skola vara formerade, såsom i Herr Buffons och Herr Prof. Sultzers; emedan sådant synes icke hafva någon grund i Naturen, eller med dess lagar kunna bestå. Om man funne, at verkeligen Jordenes Æquator och Poler ändrade sig, som vore en nödvändig påfölgd af dessa Systemer; så kunde samma Systemer derigenom vinna sannolikhet, [ 76 ]och finge man sedan se sig om, hvad verkan det kunde hafva vid högders afvägningar emot Vattubrynet; men efter vi hafve tämmeligen många års Astronomiska Observationer, och dock ingen skälig misstancka yppats om ändring i Latitudinibus Locorum, så synes icke eller derpå vara at vänta. Variation utaf centro gravitatis, som i Vattu-flyttnings Systemerna supponeras, skulle i sjelfva verket blifva en påfölgd af ändringarna; men icke någon orsak dertil. Hvarföre jag med så mycket större fog, oaktadt dessa berömliga Mäns auctoritet, begifver mig ifrån all rättighet, at anföra den såsom grund til något tvifvelsmål vid afvägningarna, ehuru stor figur den i de nyaste theorier om Jordklotets danelse må göra.