Betänkande om vattuminskningen/Kapitel 039
§. 39. Åbo-Slots belägenhet.
VII:o Åbo-slotts belägenhet, som ock någorledes för denna satsen blifvit åberopad, lärer jag icke behöfva uppehålla mig vid; emedan hvar och en, som gifer akt på sjelfva berättelsen, lätteligen kan finna, at den ej rimar sig med hypothesen. Den högsta delen af Slottets grundval är 24 fot 2 tum öfver nuvarande vattubryne, har altså för 600 år sedan, då äldsta delen deraf förmenes vara bygd[1], stått 2 fot 8 tum, efter hypothesen, under vatnet; men de öfrige puncterne vid gamla Slottets fot, nämligen (e) 6 fot 7 tum och (i) 9 fot 4 tum: hvarest altså, fastän man ock ingen ting skulle räkna på Terrainens tilökning, som dock ofelbart til någon del lärer timat, för 390 år sedan näppeligen kunnat byggas; der dock Historien berättar med all säkerhet, at Slottet för lika många år tilbaka blifvit af Kung Albrecht[2], och för 314 år sedan af Carl Cnutson eröfradt[3]. Men om ma nock blott vil se på det nyare Slottet, hvilket Hertig Johan bebodt, och där Han 1563[4] blef fången; så ser jag ej, huru han kunnat komma ut och in genom Borggårds porten, efter dess golfs högd, om den ock skulle supponeras icke sedermera ökad, år 1554 bordt stå, så framt det antagna minsknings måttet skal hålla streck, in emot en aln under Vatten. Ja, näppeligen hade Gref Per Brahe med sin Svite, som vid Academiens Inauguration gick i procession från Slottet, kunnat komma torrskodd fram, om man betraktar, at då för tiden vatnet varit 5 fot högre än nu, der dock Slottsfältet icke än är 3 fot öfver Vattubrynet, och vägen måst i senaste tider blifvit högd. Icke dess mindre tviflar, på orten, ingen människa, at samma väg til Slottet i Hertig Johans tid redan och jämväl från det Slottet blef til, varit brukelig.