Fallande blad/Månsång
| ← Kvarnstenen |
|
Brasan → |
MÅNSÅNG.
FÖR solen ej mer jag mig böjer,
fastän jag är härjad och arm.
Hur stolt än dess allmakt sig röjer,
den kan dock ej tvinga min barm.
Men, måne, din strålglans jag prisar,
fast ej den i rodnad sig klär!
Din fattiga kärlek mig lisar:
den ger blott — och intet begär.
Jag gråtit i dagar och nätter
och offrat i solgudens spår;
men öde stå än mina slätter,
och aldrig de fingo sin vår.
De blomster, som prästerna ljögo,
det slogo i själen ej rot.
Och strålarna lanslika flögo
och stungo med brännande hot.
Hur klippan och öknen må tigga,
de vinna af solen ej nåd;
de kala och tomma få ligga,
fördömda af himmelens råd …
Blott nejden, som ut blifvit korad
och föddes med mylla och frö,
blott den skall i blomning stå vårad
och doften mot skyarna strö.
Men, måne, du tröstande smeker
just klippan, som aldrig bar blom.
Din stråle med sandvågen leker,
som blef så på liljorna tom.
Se, hällarna lyckliga glimra,
det glittrar i ringaste grus!
Det trampade saligt ses skimra
en stund i förbarmade ljus.
Det arma, förvuxna, förbrända,
som blef utan styrka och hopp,
det dömda och evigt elända:
det vågar till dig skåda opp.
För dem, som ha intet att skänka,
som solen ock därför har glömt,
för dem dock du längtar att blänka,
för dem dock din strålskatt du tömt …
När blodet skall sluta att brinna,
jag offrar ej bön eller skri.
Till solgudens port vill jag hinna,
blott för att få gå den — förbi!
De utvaldas skara ej lockar,
de slafvar i sällhetens ok.
Jag trår till de värnlösa flockar,
som guden från ljusborgen vrok.
Då, måne, till dig vill jag draga,
som ofta jag sökte dig förr.
De hjälplösa, irrande svaga,
du drifver ej bort från din dörr.
Bland härjade höjder och dalar
min sköflade själ skall få ro.
Ditt lidandes frid mig hugsvalar
och reder mig salighetsbo.
Så skall du en himmel mig bygga,
och alla där rum skola få,
som ej få beträda den brygga,
där blott de utkorade gå.
Och ingen du hvilan vill vägra
i dagrarnas bleknande färg.
Vi evigt i dvala oss lägra
omkring dina utbrunna berg.