←  Vänge
Gotlands konsthistoria
av Carl Georg Brunius

Buttle
Gulldrupe  →
På Wikipedia finns en artikel om Buttle kyrka.


[ 351 ]

Buttle.

Söderut ⅝ mil ifrån Vänge ligger en dithörande annex Buttle i en trakt, som är flackländig och ej synnerligen bördig. Sistnämnde helgedom består af ett skepp och ett mindre kor med en sakristia å norra sidomuren samt ett torn i vester, af hvilka de tre förra äro aflångfyrkantiga, men det sednare nära fyrkantigt. Kyrkan är uppförd af huggen och tuktad kalksten.

Skeppet, hvars inre bredd utgör 21.3 och längd 32.9 samt murtjocklek 3.8, betäckes med bräder, som äro spikade på dess sparrar och handbjelkar. Socklarne äro skråkantiga. Å södra sidomuren nära vestra ändan finnes en ingång. Yttre omfattningen har emellan breda poster och stora murhörn en kolonn på hvarje sida. Grundstenarne likna skeppets socklar. Baserne äro attiska med skyddsblad, kapitälerne låga och bägarlika med tvenne blad och ett menniskohufvud deremellan. Kransarne utgöras af en rundstaf och en mycket låg hålkäl. Posterne stå på vanlig tröskel och uppbära liksom murhörnen en skarpkantig rundbåge. På kolonnerna hvilar en halfcirkelformig rundstaf med omgifvande platter. Inre omfattningen är snedsmygig och lågrakspetsig. Öster om ingången ses två fönster och å norra sidomuren två sådana, hvilka i sednare tid blifvit illa utvidgade. Triumfbågen är lika bred som koret och har spetsig betäckning med hålkälade dynstenar.

Koret, som invändigt sträcker sig i söder och [ 352 ]norr 16.5 samt i vester och öster 26.1 och håller i murtjocklek 3.5, uppbär ett tunnhvalf på vederlag i söder och norr. Socklarne äro lika formade och lika höga som skeppets. A södra sidomuren nära vestra ändan finnes en mindre ingång, hvilken utvändigt har å hvarje sida två rätvinkliga murhörn, som uppgå från socklarna. Poster i midten af muren stå på hög tröskel. Murhörnen och posterne uppbära skarpkantiga rundbågar. De inre murhörnen och rundbågen derpå äro slipade. Inre omfattningen är snedsmygig och lågrakspetsig. Öster om ingången ses ett litet fönster, hvilket är fyrkantigt och i en sednare tid blifvit på vanligt sätt utvidgadt. Å altarväggen finnes ett spetsbågigt fönster, som är till det yttre och inre snedsmygigt. Två poster i detta fönster uppbära trenne trebladiga bågar med vackra lemningar af målade glasrutor. I södra sidomuren nära östra ändan märkes en rundbågig sittnich. Nära södra ändan af altarväggen ses ett rakspetsigt och i midten af densamma ett litet fyrkantigt väggskåp.

En raksluten ingång på midten af norra sidomuren inleder till sakristian, hvars inre sträckning i söder och norr utgör 11.7 samt i motsatt riktning 8.3. Sakristian, som saknar socklar, betäckes med ett spetsigt tunnhvalf på vederlag i vester och öster, och den har ett litet utvidgadt fönster åt sistnämnda hall.

Tornet inrymmer tre afdelningar öfver hvarandra. Socklarne likna skeppets och korets. Första afdelningen, hvilken invändigt håller i söder och norr 17.9 samt i motsatt riktning 46.0 och i murtjocklek 4.7, uppbär ett spetsigt korshvalf med raka och föga uppåtgående kappor. På midten af vestra sidomuren fin[ 353 ]nes en ingång, som utvändigt har å hvarje sida en kolonn emellan breda poster och stora murhörn. Den södra basen är attisk med vanlig plint och yvfvigt skyddsblad, den norra hvilar på en fyrkantig grundsten och har bladsirad plint med skråkant samt derå två menniskohufvuden och en replik ring. Kapitälerne äro bägarlika och veckprydda samt kransarne karnisade. Posterne, hvilka stå på hög tröskel, uppbära ett rundbågigt dörrfält, som i midten haft en nedhängande knopp. På kolonnerna hvilar en rundstafvig och på murhörnen en skarpkantig och lågspetsig båge. Inre omfattningen är snedsmygig och lågrakspetsig. Å södra sidomuren finnes ett nytt fönster. Tornbågen har afdelningens bredd samt hålkälade dynstenar och spetsig betäckning.

En raksluten ingång i vestra sidomuren vid norra ändan uppleder genom norra sidomuren till andra afdelningen genom en raksluten ingång i norra ändan af östra sidomuren. Trappan upplyses från vester af en liten fyrbladig ros. Från andra afdelningen uppgå stegar. Åt vester finnes en liten fyrbladig ljusöppning, hvilken utgöres af en enda häll och har i likhet med en korsblomma våg- och lodrät ställning. Å södra liksom å norra sidomuren märkes en liten yttre indragning, som är skråkantig.

Tredje afdelningen har å hvarje sida två breda och ovanligt höga gluggar. I midten af hvarje glugg uppbär en ganska smärt midtkolonn med bägarlikt kapitäl tvenne små spetsbågar. Af dessa åtta kolonner ha sex blifvit ersatta med trästycken. Omfattningarne äro utvändigt rätvinkliga och spetsbågiga, men invändigt rätvinkliga och lågrakspetsiga. Tornet har en tem[ 354 ]ligen hög spira, hvilken på vanligt sätt öfvergår från fyrkant till åttkant.

Om kyrkans ålder finnes ingen anteckning från medeltiden. Då byggnaden är uppförd i rundbågs- med tydlig öfvergång till spetsbågsstil, har den troligtvis uppstått omkring midten af trettonde seklet. Det tyckes, som skeppet ursprungligen haft platt och icke såsom nu tresidig betäckning.

Altarbordet är muradt och derpå ligger en hålkälad skifva af slipad kalksten. På midten af framsidan närmast under skifvan märkes ett fyrkantigt hål, hvilket har vanlig storlek. På skifvan står ett litet altarskåp med en enkel undersats och två flygeldörrar. I skåpet ses Christi korsfästelse samt derjemte en man till venster med kalk och en qvinna till höger med bok. Dessa personer stå under trebladiga rundbågar. I venstra dörren står till venster en qvinna med ett stycke af ett hjul och till höger en man med biskopsmössa och bok. I högra dörren står till venster en qvinna med uppslagen bok och till höger en man med riksäple och hög hatt. Hvarje dörr har en trebladig utinåtsvängd spetsbåge och deröfver två genombrutna fönster. Bilderne ära väl skurna och helupphöjda och målade med bjerta färger och förgyllda mantlar. Dörrarne prydas å utsidorna med fönsterlika rosetter, som äro målade med oljefärg på kritgrund. En uppsats, hvilken härrör från en sednare tid, är ganska vanprydlig. Skåpet och undersatsen bestå af ek. Skåpets och dörrarnas hela bredd utgör 6.9 och bådaderas höjd 3.9. Undersatsen håller i höjd 0.6.

I kyrkan står en dopfunt, som, arbetad af kalksten, är både till foten och skålen rund. Foten är [ 355 ]hålkälad och mellanstycket bukigt. Å mellanstycket ses ett mans- ett qvinno- och ett lejonhufvud med en utmärkande hållning. Manshufvudet bär en låg mössa, hvilken är kantad med ett fasettband och prydes med ett kors. Qvinnohufvudet har ett litet horn i nacken. Lejonhufvudet hotar med gapande käftar. Skålens botten är skråkantig och sidorna lodräta med fem rundbågiga fält utan figurer. Dessa fält sträcka sig från bottnen uppå sidorna. Dopfuntens hela höjd utgör 2.9 och skålens yttre tvärmått 2.1.

Kyrkan har fått vidkännas den nya tidens vandaliska behandling. Skeppets fyra fönster, som äro dels förändringar dels uppbrytningar, ha raka betäckningar. Korets södra fönster, hvilket äfven är en ny uppbrytning, liknar en liten fyrkantig glugg. Alla dessa fönster ha träkarmar och träbågar såsom i boningshus. Ehuru man på ett eländigt sätt genombrutit skeppets och korets sidomurar för att få mera dager, har man igenmurat den nedra tredjedelen af altarväggens fönster, som framförallt i sin helhet erfordras för altarplatsens förherrligande. Det fönster, hvilket tillkommit å södra sidan af tornets första afdelning, har jemväl fått träkarm och träbåge. Det är smärtsamt att se, det en urgammal kyrka har i sednare tid blifvit så tanklöst vanställd.