←  I.
Handbok för Fiskare
av Johann Benjamin Meissner

II.
III.  →


[ 128 ]

II. Bästa tiden til Kräftfångst.

Hwad bästa tiden til at fånga Kräftor angår, så är den altid i de månader hwilkas namn ej hafwa R i sin stafning. Äfwen äro Kräftorna då fetast och smakligast, nämligen: uti månaderna, Maj, Juni, Juli, Augusti; såsom den Latinska Versen ganska riktigt gifwer tilkänna:

Omni mensi in R
Non valet Cancer.
Mensi, inquo non est R
Tu debes comedere Cancer.

[ 129 ] Eller:

Kräftorna äro bäst i de månader som sakna R.

Imedlertid bidrar wäl icke bokstafwen R dertil, utan fastmera bör det tilskrifwas wäderleken, hwilken uti nämnde månader är angenäm, warmast och fruktbarast, och således Kräftorna under samma tid få bästa näringen. Ty om September är skön och warm, så äro äfwen Kräftorna i denna månad ännu goda, oaktadt R. uti September. Isynnerhet äro de Kräftor ganska goda, hwilka fångas i dagarne af fullmånen under nämnde månader. Ty wid denna tid äro de köttfulla; men i nymånen åter eller månens aftagande äro de tämmeligen toma.

Kräfthonorna, eller de som hafwa råmm, äro bäst från December til wåren.

Mästa kräftorna fångar man i små och warma watten, då ingen storm blåser, utan wädret antingen rörer sig helt sakta, eller är aldeles stilla och lugnt. Men wid stormwäder och ful wäderlek förborga de sig i sina små smyghål.

Kräftor som uppehålla sig i klara bäckar och flytande watten äro [ 130 ]bättre och smakligare än de, som fås ur stillastående watten eller dammar.