Handbook huruledes Gudztiensten-1614/Capitel. IV.
Jtt sätt huru handlas
skal medh them som wilia giffua
sigh j Echtenskap.annan förkunnas aff Predikostolen/ at sådana Personer achta j thet helgha Treefaldigheetz nampn/ byggia Echtenskap tilhoopa/ och när thet är skeedt/ och the komma j Kyrkian in för Gudz Försambling/ är nyttigt at
Presten gör een förmaning til them/ widh thetta effterföliande sätt.EFter thet N. N. sampt N. N. j wele j thet helgha Treefaldigheetz nampn/ begiffua edher j thet helgha Echtenskaps stånder/ skal edher j förstonne witterligit wara/ at Gudh then aldrahögste/ när han skapte himmel och Jord/ och alt thet ther vthi är/ skapte han meeniskian til sitt Belete/ som skulle wara een Herre öffuer Diwren på markenne/ Fiskarna j haaffuet/ och Fuglarna vnder Himmelen. Men när han hadhe skapadt Mannen/ sadhe han: Thet är icke gott/ at menniskian är allena/ Jagh wil göra honom ena hielp/ then sigh til honom hålla må. Tå lät HERREN Gudh falla een tung sömpn på menniskiona/ och widh han soff/ togh han itt aff hans sidhoreff/ och vpfylte kött j samma stadhen/ och HERREN Gudh bygde ena quinno vthaff reffuet/ som han vthtagit hadhe aff Menniskione/ och hade henne fram för honom. Tå sadhe Menniskian: Thetta är doch been aff minom benom/ och kött aff mino kötte/ hon skal heeta Manna/ therföre at hon är taghen vthaff mannenom/ Förthenskul skal een man öffuergiffua fadher och modher/ och bliffua widh sina hustru/ och skola warda til itt kött. Therföre skolen j icke twifla/ at Echtenskaps ståndet är Gudhi behaghelighit/ allthenstund han skapte Adam sina hustru/ och förde henne sielff til honom/ och gaff honom henne til hustru/ betygandes ther medh/ at han än nu i thenna dagh/ hwariom och enom sina hustru tilfoghar lijka som medh sin eghen hand. Hwarföre och Christus Gudz Son Echtenskaps ståndet så högdt ähradhe/ medh sin närwarelse skenck och vndertekn j Cana j Galilea/ Ther medh han wille betygha/ at Echtenskaps ståndet skal ährligh hållas ibland alla/ och at han altijdh wil bewijsa Echtefolck sin Guddomlighe hielp och bijstånd/ ja och tå/ när man minst förmodhar. Men på thet j vthi thetta ståndet må gudheligen och wäl leffua/ skolen j wetta the Orsaker/ för hwilka Gudh thenna helga Stadgan insatt haffuer. Then första Orsaken är/ at then ena skal göre then andre ett troghet bijstånd j alt thet som hörer til thetta timeligha och ewigha liffuet. Then andra/ när the Lijffzarffuingar bekomma/ skola the them/ Gudhi til ähra/ vptuchta i een sann Gudz kundskap och kännedom. Then trjdie/ at hwar och een må vndfly all okyskheet och olåffligha laster/ och så leffua medh itt gott och rolighit Samwett. Ty til at vndfly Bolerij/ skal hwar och een man haffua sin hustru/ och hwar och een hustru sin man/ så at the som til then ålder komne äre/ och icke haffua then gåffua at the kunne j kyskheet vthan Echtenskap leffua/ the äre effter Gudz befalning förplichtadhe/ sigh effter christeligh Ordning/ medh föräldrers/ frenders och förmyndares wettskap och wilia/ i Echtenskap at begiffua/ på thet Gudz Tempel/ thet är/ wår lekamen/ icke må oreenat warda. Ty hwilken Gudz Tempel förderffuar/ honom skal Gudh förderffua.
Thernäst/ skolen j och wetta/ huru then ena böör sigh emoot then andra förhålla effter Gudz ord. Först skolen j N. N. wetta/ at Gudh haffuer satt edher til ett huffuudh öffuer quinnan/ at j henne effter edher förmågho förnuffteligen regere/ vnderwijsa/ trösta och beskydda skole/ lijka som Huffuudhet lekamen regerer/ ja lijka som Christus är sin församblingz Huffuudh/ wijsheet/ tröst och bijstånd. Öffuer alt thetta skolen j edher echta maka N. N. elska/ som edher eghet lijff/ lijka som Christus haffuer elskadt sin försambling/ j skolen icke wara bitter emoot henne/ vthan boo hoos henne medh förnufft/ och giffua thet quinligha kärillet (såsom thet ther swaffhast är) sina ähro/ såsom och medharffuingom til Lijffzens nådh/ på thet edhra böner icke bliffua förhindradhe.
Här emoot skolen j N. N. wetta/ huru j edher effter Gudz ord/ emoot edher echta man skole förhålla. J skolen edher echta Man N. N. elska/ ähra/ fruchta och wara honom hörsam/ såsom edher herre/ j alt thet som Christeligit och ährlighit är. J skolen icke regera öffuer edher man/ vthan wara stilla/ Ty Adam bleff först skapadh och sedhan Eua Adam til hielp. Och effter fallet sadhe Gudh till Eua/ och j hennes person til alla qwinnor/ Tin wilie skal tinom manne vndergiffuen wara/ och han skal wara tin herre. Thenna Gudz ordning skolen j icke emootsträffua/ vthan myckit meer Gudz budh/ och helgha qwinnors exempel effterfölia/ hwilka trodde Gudhi/ och wore sina män vnderdånige/ Altså war Sara sin man och hwsbonde Abraham lydigh och kalladhe honom Herre. J skolen och wara edher man j alla goda saker behielpeligh/ giffua godh rådh och anslagh vthi alla Christelighe och lofflighe förehaffuande. At j nu på bådhe sidhor/ edher såledhes vthi edher företagna Echtenskap förhålla kunne/ ther til förläne edher Gudh then aldrahöghste sin helghe Andes nådhe och wälsignelse/ Amen.
KÄre wenner N. N. sampt N. N. j skolen här grannelighen besinna/ at Gudh sielff haffuer stichtat Echtenskapet/ och satt mannen til quinnones huffuudh/ at han skal wara hennes förman/ regera henne j Gudz fruchtan/ til thet bästa/ Ther til elska henne såsom Christus elskadhe församblingen/ och gaff sigh i dödhen för henne. Och skal mannen thet besinna och wetta/ at än tå han är satt quinnonne til förman/ är honom lijkwäl icke medhgiffuit trachtera henne illa/ effter sitt eghit onda sinne/ som (ty werr) man offta seer och hörer/ vthan at han henne elska och ähra skal/ och offta vndragha medh henne hennes swagheet/ och giffua (som S. Petrus sägher) thet quinligha kärillet (såsom thet ther swagast är) sina ähro. Och såsom mannen är begåffuat medh större förnufft och starckare natwr än quinnan/ så skal han och bruka sådana Gudz gåffuo/ henne til bijstånd/ och icke til förtryckelse. Han skal skicka sigh emoot henne/ såsom emoot then ther lijka arffuedeel skal haffua medh honom j Gudz Rijke/ Ty Christus haffuer så dyrt köpt quinnona som mannen/ och är hon så wäl Christi ledhamoot som han. Såsom mannen är quinnones huffuudh/ så är Christus mansens huffuudh/ Therföre skal han leffua medh henne i Gudz fruchtan.
Theslijkes skal och quinnan wara mannenom lydigh/ elska honom/ hålla honom för sitt huffuudh och förman/ tenckiandes på/ at hon är skapat mannenom til hielp. Jcke skal hon biudha til at rådha öffuer honom/ Ty quinnan är skapat för mansens skult/ och icke mannen för quinnones skul. Hon skal tagha exempel och effterdömme aff helgha quinnor/ som woro j thet gambla Testamentet/ Såsom Sara/ som sin man Abraham kalladhe Herre. Hon skal jw så skicka sigh/ at hon må täckias sin man/ hwilkom hon giffuin är til hielp. Quinnan är mansens ähra/ sägher Paulus/ Ty skal hon och skicka sigh ther effter/ och altijdh komma jhogh/ at hon är satt vnder manzens lydno. Summa/ man och quinna skola elska hwart annat/ och ytermeer än fadher och modher. Ty Scrifften sägher/ At man skal öffuergiffua fadher och modher/ och bliffua när sine hustru. Skola the och thet wäl besinna/ at the giffua sigh j then stadga/ ther Gudh man och quinno så haffuer sammanföghat/ at ingen menniskia them åthskilia kan. Jcke skal mannen heller twifla/ at såsom Gudh gaff Adam Eua til hustru/ så giffuer han och hwariom och enom sina hustru/ och hwario quinno sin man. Therföre ligger them macht vppå/ at the på bådhe sidhor bidia Gudh om en sådana maka/ som the kunna leffua j semio och kärleek/ och j Gudz fruchtan medh/ Så at theras Echtenskap må begynnas j Gudhi/ och effter Gudz sinne/ och icke effter någhor lösachtigheet/ eller menniskios sinne/ Så skeer them lycko och saligheet medh sitt gifftermål/ Thet wij och alle samptligha/ öffuer thesse förestälte personer aff hierta önske/ Amen.
Jagh spör tigh N. til/ j thet helgha Trefaldigheetz nampn/ och vthi Gudz Församblingz närwaro/ om tu wilt haffua thenna person N. N. til tin Echta hustru och elska henne j nödh och lust? Swar.
- Ja.
Thernäst spör Presten henne ammaledes.
Jagh spör tigh N. til/ j thet helgha Trefaldigheetz nampn/ och vthi Gudz Församblingz närwaro/ om tu wilt haffua thenne person N. N. til tin Echta man/ och elska honom j nödh och lust? Swar.
- Ja.
När thet är giordt/ luta the huffuudhen tilhopa/ och Presten sägher.
O Alzmechtighe Fadher ewighe Gudh/ som man och quinna ther til skapat haffuer/ at the skola wara ett kött och blodh/ wexa til effter tijn welsignelse/ föröka sigh och vpfylla jordenna/ giff thessa tina tienare nådhena/ at the så må effter tijn helgha wilia och skickelse samman komma/ at thet må wara tigh til prijs och ähro/ och them til nytto och gagn och ewigha saligheet/ Genom tijn elskeligha Son Jesum Christum wår Herra/ AMEN.
O Gudh Fadher alzmechtighe/ som aff tijn obegrijpeliga godheet/ haffuer all ting skapat/ at the skola tiena menniskionne til godho/ wij bidie tigh/ at tu wille wärdas til at sända thessa tina tienarionno/ som thenna ring til sins Echteskaps wårtekn bära skal/ tijn helgha welsignelse/ at hon må ostraffeligha leffua j then helgha stadga/ som tu henne tilkallat haffuer/ Genom tijn Son Jesum Christum wår Herra/ Amen.
Jagh N. tagher tigh N. nu til mina Echta hustru/ til at elska tigh j nödh och lust/ och til ett wårtekn giffuer iagh tigh thenna ring.
Jagh N. tagher tigh N. nu til min Echta man/ til at elska tigh j nödh och lust/ och til ett wårtekn tagher iagh aff tigh thenna ring.
Sedhan sätter Brudhgummen ringen på hennes wenstra hand/ först på thet fremsta fingret/ så på thet längsta/ och sedhan på thet ther näst/ och ther bliffuer ringen/ och widh han så sätter ringen/ sägher han.
J nampn Fadhers/ och Sons/ och thens helgha Andes/ Amen.
Effter nu thesse förestälte personer/ hwar annan til Echta begära/ och sådant här vppenbarligha/ för Gudh och then Christeligha Försambling/ såsom witnen på then yttersta daghen bekänna/ Och ther vppå är giffuidt wårtekn och Festninge ring. Therföre foghar iagh/ såsom een Christi tienare/ här vppå them j Echtenskaps Stadga och Förbund tilsamman/ J nampn Fadhers/ och Sons/ och then helghe Andes/ Amen.
Jdher alla godha Christna menniskior/ som här tilstädhes äre/ tagher iagh til witne/ hwadh skeedt är/ förmanandes edher/ at j wele thet ihoghkomma.
Läter oss höra thet helgha Euangelium/ som S. Mattheus vthi 19. Cap. bescriffuar.
J Then tijdhen/ kommo the Phariseer til Jesum/ och sadhe til honom/ Är thet rätt at man skil sigh widh sina hustru för allahanda saker skull? Tå swaradhe han och sadhe til them/ Haffuen j icke läsit/ at then som giorde menniskiona aff begynnelsen/ man och quinno giorde han them/ Och sadhe/ Förthenskul skal man öffuergiffua fadher och modher/ och bliffua när sine hustru/ och the tw warda itt kött/ Så äre the nu icke tw/ vthan itt kött. Thet nu Gudh haffuer sammanföghat/ skal menniskian icke åthskilia. Tå sadhe the til honom: Hwij bödh tå Moses giffua skiliobreff/ och öffuergiffua henne? Sadhe han til them: För idhart hiertas hårdheet skul/ tilstadde Moses/ at j måtten öffuergiffua edhra hustrur: Men aff begynnelsen war thet icke så. Men iagh säger eder: Hwilken som skill sina hustru ifrån sigh (vthan för hoor skul) och tagher eena andra/ han gör hoor: Och then som tagher then öffuergiffna/ han gör hoor.
Troor thessa HERrans Christi ord/ och warer ther fulwiss vppå/ at Gudh wår käre himmelske Fadher/ haffuer edher tilsammanföghat/ vthi thetta helgha Echtenskaps ståndet/ Och vptagher förthenskul medh tolamodh och tacksäyelse/ alt hwadh edher j thetta helgha ståndet kan wedherfaras/ lijka som aff Gudz hand/ hwilken edher haffuer tilsammanföghat.
Herren ware medh edher.
Så och medh tinom Anda.
O Alzmechtighe ewighe Gudh/ som sadhe om mannen/ när tu honom först skapat hade/ at honom icke war gott wara allena/ Ty skapte tu och honom quinnona til hielp/ och fögadhe them så tilsamman/ at the tw skulle wara ett kött. Wij bidhie tigh käre himmelske Fadher/ at tu medh tijn helgha Anda vpfyller thessa tina tienare/ som tu j Echteskaps stadga sammanföghat haffuer/ at the mågha honom rätzliga och ostraffeliga hålla/ Och giff tijn welsignelse öffuer them/ at theras Echteskap må beprydas med then frucht/ som tu haffuer thet skickat til/ som tu giorde medh Abraham/ Jsaac/ och Jacob/ Och bewara them o barmhertighe Fadher/ ifrå Dieffuulsens äggelse/ såsom tu genom tijn Engel bewaradhe tijn tienare Tobiam/ at the icke warda bedragne medh orenligh lusta och okyskheet/ Vthan mågha j een sanskylligh troo och eendrechtigh kärleek leffua tilsamman/ til een godh ålder/ tigh til prijs och ähro/ Genom tijn eenfödda Son JEsum Christum wår HErra/ hwilken leffuer och regnerar medh tigh och them helgha Anda/ til ewigh tijdh/ Amen.
HERren welsigne och beware edher/ HErren vplyse sitt ansichte öffuer edher/ och ware edher nådeligh/ HErren wende sitt ansichte til edher/ och giffue edher een ewigh fridh/ J nampn Faders/ och Sons/ och thens helghe Andes/ AMEN.
HERren beware edher Jngång och Vthgång nw och til ewigh tijdh/ AMEN.
O Abrahams Gudh/ Jsaacs Gudh och Jacobs Gudh/ ingiwt tijn helga Anda j thessa tina tienares hierta/ och vpfyl them medh all andeligh welsignelse at the så må leffua j sitt Echtenskap/ som the nu haffua giffuit sigh til/ at the icke medh någhra oreenligheet förtörna tigh/ som Echteskapet stichtat haffuer/ vthan heller/ såsom Echteskapet är allom ärligit och gott/ at the och så må ther vthi ährligha och wäl leffua/ tigh til ähro och prijs/ och sigh sielffuom til een ewigh saligheet/ Genom Jesum Christum wår HErra/ Amen.
O Herre Gudh/ see barmherteligha til wåra böner/ och war Echteskapena bijståndigh/ och effter tu haffuer thet skickat til menniskionnes förökelse/ så bewara nu thet som tu sielff sammanföghat haffuer/ Genom wår HErra JEsum CHristum/ hwilken leffuer och regnerar medh tigh och then helghe Anda/ til ewigh tijdh/ AMEN.
Ther effter siunger Presten Præfationem så säyandes/ Doch medh the Nother/ som komma öffuer eens medh then Thoon/ som Brudha welsignelsen effter sedhen pläghar siungas.
HERren ware medh edher.
Så och medh tinom Anda.
Vplyffter edhor hierta til Gudh.
Wij vplyffte wår hierta.
Lät oss tacka Gudhi wårom Herra.
Thet är rätt och tilbörlighit.
SAnnerligha är thet tilbörligit rätt och saligt: At wij altijdh och alstädhes tacke tigh helighe Herre alzmechtighe Fadher ewighe Gudh/ som j tine krafft all ting aff intet skapat haffuer: Tu som ock när all ting skapat woro/ skapte menniskiona som ther öffuer skulle wara een Herre. Och sadhe at mannenom icke war gott wara allena: Ty giorde tu honom quinnona til hielp aff ett reffbeen/ som tu togh aff hans sidho. Och gaff ther medh tilkenna/ at såsom quinnan hadhe sitt vhrsprung aff mannenom: Så skulle the och altijdh bliffua til samman. O Gudh som wille medh Echtenskapet betekna then stoora hemligheet: At såsom Man och Quinna warda ett kött/ så är ock Christus ett medh sine helgha Försambling. O Gudh som man och quinna haffuer föghat tilsamman: Och haffuer giffuit them een sådana welsignelse: At hwarken Adams synd/ eller Noe flodh kunde henne förtagha. Så see nu mildeligha til thessa personer/ som haffua giffuit sigh j Echtenskapzstånd: Och begära wara aff tigh beskermadhe. Giff nådhena o Gudh/ at the måghe vpfyllas medh kärleek och fridh: Och wara trogne och kyske: Och giffua sigh j Echtenskap effter Christi sinne: Och at the måghe j sitt leffuerne effterfölia tijn helgha wilie. Lätt Dieffuulen intet haffua medh them bestella: Vtan at the måghe bliffua fast ståndandes j tijn helgha bodhord. Giff nådh/ at the vthi sitt Echtenskap må Christeligha leffua tilsammans: Och vndfly all oloffligh beblandelse: och at the måghe skyla sina swagheet medh tucht och sinne. Lät them wara fruchtsamma j barn och blomma: Och at the måghe komma til een begärlig ålder. At the måghe see sijn barnabarn til tridie och fierde slechte: Och sedhan effter thetta liffuet komma til een ewigh glädhie.
Genom wår Herra Jesum Christum tijn Son/ som leffuer och regnerar medh tigh och them helgha Anda/ til ewigh tijdh/ AMEN.
KOm helge Ande Herre godh/ Besöök wår Hierta och giff oss modh/ Lät oss få tina helgha nådh/ Och war medh oss j rådh och dådh.
För een sann tröst tu känder är/ Säll är then man som tu äst när/ The hårda hierta gör tu week/ Och giffuer them een rätt kärleek.
Titt liws tänd j wårt mörka sin/ giff kärleeks dygd j hiertat in/ Hwadh oss feela och brista må/ Lätt oss aff tina nådher få.
J tijn gåffuo äst tu marghfald/ Gudz höghra handz finger vthwald/ Tu lärer Christi läriungar/ Prijsa Gudh medh margha tungor.
Wår fiende ifrå oss drijff/ Och tu medh fridhen när oss bliff/ Ledhsagha oss j alla stund/ At wij må vndfly Dieffuuls fund.
Gudh Fadher tu oss känna läär/ Och Sonen som Frelsaren är/ Lät oss och lära thet ther näst/ At tu aff them vthgången äst.
Gudh Fadher och hans eenda Son/ Warde prijsat j himmels thron/ Them helghe Ande skee och så/ Han läte oss sina nådher få/ Amen.
SÄl är then man som fruchtar Gudh/ Och gerna wandrar j hans budh/ Tijn eghen hand tigh födha skal/ Så leffuer tu wäl och vthan qwal.
Tigh bliffuer hustrun j huset huld/ Såsom en qwist aff wijnbäär full/ Tijn barn omkring titt bord och så/ Som friska olioplantor stå.
See/ rätt så welsignas then man/ Som j Gudz fruchtan leffua kan/ Han warder och then olycko frij/ Som wij alle födhas vthi.
Aff Zion sighnar Gudh tigh så/ Then hughnat läter han tigh så/ Med glädhie skalt tu altijdh see/ Jerusalem godh lycka skee.
Skalt tu och skodha ther til medh/ Til itt stoort taal förökas tijn sädh/ Ja/ fridh öffuer Gudz Jsrael/ Skalt tu och see at alt går wäl.
När Brudh och Brudhgumme haffua fallit på knä för Brudhasången/ och sången ändat är/ läser Presten effterföliande Collecter.
O Alzmechtige ewighe Gudh/ giff tijn welsignelse öffuer thetta Brudhehws/ at alle the som här tilstädhes äro/ måghe bliffua j fridh och fölia tijn wilia effter/ och leffua j tinom kärleek/ Genom Jesum Christum wår Herra/ Amen.
GVdh alzmechtigh welsigne edhor lekamen och edhra siäler/ och låte sin welsignelse komma öffuer edher/ såsom han welsignadhe Abraham/ Jsaac och Jacob. Gudz hand beskerme edher/ och sände sin helighe Engel/ som edher bewarar alla edhra lijffz daghar. Gudh Fadher/ och Son/ och then helghe Ande/ låte sijn welsignelse komma öffuer edher/ AMEN.
GVdh som all ting skapadhe/ Sigh til loff och prijs/ Skop han Man och Quinno/ Och satte j Paradijs/ Bödh them bliffua samman/ Såsom ett kött och blodh/ Haffua Gudh för öghon/ Och leffua j kärleek godh. Gudhi ware loff.
Gudh som sadhe mannenom/ Ey gott wara alleen/ Han giorde honom ena hielp/ Vthaff hans sidhobeen/ Och gaff them wälsignelse/ Medh thenna orden: Wäxer til föröker edher/ Och vpfyller Jorden. Gudhi ware loff.
Ty skal mannen öffuergiffua/ Fadher och modher/ Och när sine hustru bliffua/ Then Gudh honom tilfogar/ Bådhe j nödh och gamman/ Effter Gudz wilia/ Thet Gudh foghar tilsamman/ Skal ingen åtskilia. Gudhi wari loff.
Bidhiom nw så innerligh/ För thetta Hionelagh/ At Gudh är theras beskermare/ Alt bådhe natt och dagh/ At the måge vndfly/ Dieffuulsens falska list/ Och få een ewigh glädhie/ Medh HERRAnom JEsu Christ. Gudhi wari loff.
HErren welsigne edher och beware edher/ HErren vplyse sitt ansichte öffuer edher och ware edher nådheligh/ HErren wende sitt ansichte til edher och giffue edher en ewigh fridh/ J nampn Faders/ och Sons/ och thens helgha Andas/ Amen.