Hermes Gothicus

Hermes Gothicus av Laurentius Paulinus Gothus

Hermes
Gothicus,

Ther uthi
Månge tanckwärdige Saker
föregiffuas, som icke allenast uthi Swea
och Götha Rijken hände äre, uthan
och jämwäl the, som
uthi
Italien, Hispanien, Franckrijket, Tyskland,
Engeland, Norige, Dahnmarck, Ungern, Holland,
Polen, Lijfland, Ryssland, Tartariet och
Turkiet sigh tildraghit
haffwa.
Allom them til stoor nytto och underrättelse, som
thenna sidsta Werldennes förandringar weta
och förnimma wilia.

Cum Privilegio S. R. M.^tis

Tryckt i Strengnäs af Olof Olofzson Enæo,
Åhr Christi 1624.

 1624.

AUGUSTUS.

Tidender ifrå åthskillighe Orter.
FÖRST:

Utur Rom ifrå then 10. Augusti adviseras.

AT til Palermo liggia tijo tusende personer siuke aff Pestilentzien, uthi Hospitalet, uthaff hwilka mäst daghligen döö någre hundrade.

Thz adviseras och ifrå then 18. Augusti, at thenna Fahrsoot och smittesamma Siuka, grasserar rundt omkring hela Italien, at otalighe månge ther af bortdöö: Gudh Alzmechtigh wille sin Lilla Hoop ther medh Nådighest förskona här uthi Norlanden, och annorstädes.

Utur Venedig then 18. Augusti.

Gubernatoren öffuer Mäyland haffuer förskickadt 24. Capitener uthi Tydskland, at wärffua Folck för Konungen til Hispanien, effter Konungen i Franckrijket, och haffuer låtit besolla tretije tusende til foot, och sex tusende til häst. Hertigen til Sofoy haffuer allaredha mönstradt sitt Folck, thet Frantzöske Folcket skal och ankomma i thenna Månaden medh thet aldraförsta.

Ifrå Cleue haffuer man, at sedan then Frantzöske Ambassador, sampt then, som ifrån Switzerland uthi Franckerijket är tilförordnader, äre ankomne: Låta the sigh icke allenast wäl nöija, som uthi Cleuer Gebiet boo, utan jämnäl och the Grysoner, och Feltliener giffua sigh aldeles wäl til fridz, effter förb.^te Ambassadorer haffua hafft medh sigh Tröstelighe Skriffuelser ifrån Konungen i Franckrijket, lydhandes, at Feltlijn, Cleue, och the 10. Driturer, skole uthi theras förra wilkor brachte bliffua, kan thet icke skee godhwillighen, skal thet skee wåldsamblighen.

Then 12. Augusti haffuer åskian nidherslaghit uthi Krwtkammaren ti! Verrona, ther igenom ett Munckaklöster til S. Daniel, sampt månge Hws äre skamfärade, och meer än 350. Personer äre til dödz slagne.

Ifrå Constantinopel berättas, at the Persianer låta Paholonia föresee och förwara med 10000. Man, althenstund Primo Vecier rycker ther före medh sijn macht. Herr Bassa von Arteron är medh 30000. Man passeradt för Caromonia, til at bekrijgha the Persianer.

Utur Wien ifrå then 14. Augusti.

Turckens myckenheet widh Befästningarna Ofen och Pest, bliffuer daghligh meer och meer, Och oanseedt Herrn til Altheem, sampt medh Herr Teuffel städes achta sigh tijt, til at besluta friden, så äre lijkwäl tidender kompne, at Turcken uthi Styrmarcken är infallen, swåra gruffueligen hållet ther hws, medh Mord och Brand, sampt månge Christne bortfördt. Ther uthaff man klaarlighen see kan, och förnimma, hwadh alle Christne haffua sigh til at försee til thet Turckiske FridzFördraghet, thet och månge exempel kunna bewijsa, ther man doch allegerar här ett ibland alla andra, huru hastigh thenne Christenhetenes Arffiende haffwer warit, och ännu är, the Christne oförmodelighen til at öffuerfalla. Ty

Samma åhr, som Keyser Carl then Femte medh thet Nampnet, är inrijdhen til Bononien i Welskland, och ther sammastädhes aff Andelighe och werldzlige Ständer, ganska härlighen undfången worden: Så är then Turckiske Keysaren Solymannus, medh een stoor macht, och mykenheet, fallen uthi Österrijket, och then 26. Daghen uthi Septembris Månad, belägradt Stadhen Wien på bådha sijdhor, och mången blodigh storm ther före wåghat: Doch haffuer han (Gudhi loff) medh skam och skadha måst wijka ther ifrå. Ther hoos haffue wij til at märckia, huru Turcken, såsom en argh fiende, ganska listigh och snäller är, til at lura på sin fordeel, och medh stoor macht, och otaligh wåld, efftertrycker. Therföre wij jw icke kunnom tilsäija oss någhon säkerheet, uthan i sanskylligh Boot och Bättring waka och bidia, och när nödhen förhanden är, grijpa til Laghlighe Medel, och uthi Herrans nampn, frimodelighen, och oförfäradhe, emoot en sådan mächtigh fiende kämpa.

Förgången Fredagh är ett Sänningebodh ankommen ifrå Bethlem Gabor, och haffuer i Lögerdagz hafft audientz Hoos H. Key. M. Man wil säija, at han haffuer wijst Keysaren ett Breff, skriffuit ifrå Soldan, eller then Turckiske Keysaren, til Bethlem Gabor, ther i han Bechlems endtlighe och Cathegoriske Swar begärar, antingen (ther så tränger) han är sinnader hålla medh honom, eller medh Romerske Keysaren. Här uppå wil och Bethlem bliffua fösäkrat, begärandes aff H. Keys. M. weta, om, och på hwadh sätt H. Key. M. honom, uthi sådana fall, beskydda, eller medh huru myckit Folck, til foot och häst, jtem, huru snart man honom undsättia kunde? Eliest kan ingen honom förtänckia, om han (sitt Landh och Folck til räddelse) sigh til then andre parten, nämbligh Turcken, wända nödgas. Men här uppå är honom än nu ingen resolution eller Swar giffuin.

Nästkommande Fredagh uprycker Erchiehertigh Carl til Hispanien.

Endoch Konungen i Polen, för Tartarne skuld, fordrar Cossackerne uthur thesse Landzändar, så wilia the doch icke förr wijka, än the fullkomlighe betalte äre, göra altså ännu uthi Schlesien stoor skadha.

Althenstund Turcken, som förbemält är, så gruffsam, häfftigh och starck sträffuar, skickar förthenskuld H. K. M. the 2000. Sachsiske och Holsteniske Ryttare, sampt medh thet Liechtensteeniske Regementet til foot, in uppå Grentzen. Eliest låter Bethlem Gabor ännu alltidh förwärffua mykit Folck: Hwilkens intent eller upsåt man ännu icke weet, ja, man weet (snarast sagdt) icke huru man skal sigh, uthi så sälsamme handlingar förhålla, skicka eller företagha.

Uthi thenna Orten, haffuer thet ett sådant anseende, såsom man medh the rätta Ewangeliske Christne, the Lutheraner nämblighe, wille göra kort om gott, och them aldeles uthrota. Och på thet sådant kan haffua theste höfflighare skeen, skal sådant först, i morgon, begynnandes på Judarna, som doch haffua, medh stoor beswär, fruchtan, och omkostnadt, theras Gudztienst, och Religions öffningar uth om stadhen, i Hernaals Nembligh.

Theruthaff man förnimmer Påwens affection emoot Christi tröstelighe Ewangelium, och thes Bekännare, then ther otrogne Judar förfordrar, och Christum medh sin dyrtköpta Försambling, förfölier: then ther Judars styggelse, och Christi förnekande in om sine Stadzmurar hyllar: men Christum medh sijn Kyrckia, kan han icke låta til fridz uthi små wincklar, långt ifrå sigh, thet Gudh sigh öffuer förbarme, och hwar Ewangelisk Christen sigh til sinnes före. Och skole Judarna, som sagdt är, i morgon uthur Staden, medh foghligheet skaffas. Men man förhoppas, at the göra sigh wäl Wänner framdeles, aff theras orätta Mammon, och bliffua intagne uthi Stadhen igen.

Uthi Mehrland haffuer sigh, widh thetta dato, Herredaghen ändat, och haffua Ständerna ther sammastädhes (på thet the måtte bekomma fullkomligh gunst och tilgifft) på thet underdånligeste bewiliat H. Key. M. hundrade tusende gylden, halffparten strax uthi redhe penningar, och halfparten uthi Spannemåål.

Ifrå Prag then 17. Augusti.

Adviseras intet annadt nytt, än thet, at all Borgherligh Rätt, Nährning och tärning, bliffuer them Ewangeliskom Borgharom, uthi Nystadhen, tilsluten, förmeent och casseradt: Bliffua och alle Handwärcks Geseller ifrå theras Läremästarer och Hwsbönder affskaffadhe, och fara så framgeent fort. Om och thetta uthi the andre Städherne effterkommit bliffuer, giffuer tijdhen.

Oanseedt Ordinantzien är uthgången, at thet Schaumburgiske, och tu andre Regementen, sampt tutusende Ryttare, som i Behmen och Mähren liggia, skulle begiffua sigh til Elsas: äre the lijkwäl, in til thenna dagh, qwarre liggiandes: ödha, snödha, utharma, och uthäta mången fattigh man, at han sigh aldrigh räter.

Utur Prag ifrå then 20. Augusti.

Igenom Keyserlighe Befalningen och decret är här påbudhit, at alle the Ewangeliske Borgare, som i nästförledne sex åhren haffua fått Borghare Rätt, måste sökia theras wist och lägenheet på andre orter, the ther icke sinnadhe äre lämpa sigh, eller bewilia uthi then Påweske Religion. Ja, the förmeente Catholiske låta sigh uthtryckelighen höra, at the Ewangeliske må sigh ingen annor Räkningh eller gifningh göra, uthan allenast thenne, at the alle tillika, effter thenne närwarande Höst, skole affskaffadhe bliffua utur Konungarijket Behmen.

När wij nu uthi thesse Norlanden, sådhana Antichristi Tyranner höra, hwadh skolom wij annat göra, uthan Gudh flitelighen bidia, oss therföre förskona? och altijdh tänckia:

Tunc tua res agitur paries cum proximus ardet.

Öffuer alt thetta berättas och ifrå Wien, at en Herre von Burheim, skal för en tijdh sedhan, bittijdha om en morgon, wara hängder på Wallen, hwilken haffuer warit beskylter, at han uthi then rebellion, som i Märland war, skal så måtto haffua twingat en Probst, at han sedhan therigenom hafwer måst sättia lijffuet til. Och haffuer förbemälte Herre til een sådan omenniskligheet förorsakat: thet han förmeente sigh någhre Hemlighe Saker kunna aff samma Probst, torquera och twinga.

Ifrå Presslaw then 11. Augusti.

Cossackerne som i Märland liggia, äre infaldne uthi thet Troppiska Gebiet, och ther öffuermåtton stoor skadha giort: Hwarföre Hertigen von Teshen haffuer alt sitt folck upmaant, them til at affwäria, och äre någhre hundradhe Cossacker genom hans folck nidherlagde. Man wil them för ingen deel meer frij pass låta, eliest skulle sigh alle Ewangeliske Inwånare uthur Märland förfogha.

Så är och här i Söndagz, aff Predikestolen, fridh medh Bethlem Gabor förkunnadt, och ther bredhe widh, the bewiliadhe 600000. daler, såsom och andre uthlaghor här liggia, ther medh H. Key. M. kan Krijgzfolcket benöija.

Uthur Strassburg then 12. Augusti.

I Föregår är hijt kommen en Fransösisk Sänningebodh, medh otta Kutzker och tiugu Ryttare, och är aff Rådhet ståståteligh undfången: Thenne föregaff hoos thet Ehrbahre Rådhet, at Konungen i Franckrijket är wiliandes, hålla en Mönsterplatz wid Stadhen Metz, ther igenom han achtar bijfalla thet Pfaltzgraffiske hwset, at Pfaltzgreffwen må komma til sitt Förstendöme igen. Begärer för then skuld at the Stragburger icke allenast wilia thes Krigzfolck fritt pass unna, uthan och medh Proviant och munition, för en richtigh och lijdheligh betalning effterlåta. Här på är förbemälte Senningebudh i dag, medh en förseglat skriffuelse, til H. K. M. igen förreest, och är honom en Gulkiädia, om femhundrade Ducater, uthaff thet Ehrbare Rådhet, förährat.

Uthur Cöln frå then 18. Augusti.

Greff Henrich von Bergen är medh sex Fältstycker, och fempton tusend Man til foot, och Hest, sampt fyrohundrade Wagnar, foort Marserat, och först intaghit Monterssbergh, ther på 30. Brandeburgiske Soldater leghat haffua: Sedhan är han kommen för Cleve: Och effter ther inge Soldater haffwa warit, undantagandes twenne Capitener, som allenast Brandeburgiske Slotzloffuen haffua wahra taghit, haffua the sigh och strax godwilleligen giffuit. Ther ifrå är Greff Henrick ryckt för Genep, och Stadhen strax öffuerijlat: Men sielffua Slottet beskiuter han ännu ganska starckt: Och är så Spanierens upsåt, thet hela Clewiska Landet ödheläggia och til intet göra, på thet the Herr Staten icke skole kunna, hoos H. Key. Maijest. sökia theras interesse uthi förbemälte Landzort: Uthan at thet må stå Konungenom til Hispanien öpet, medh andre Länder, them han såsom jure belli, och weldigha hand öffuerwunnet haffuer, sedhan bortförläna hwem honom täckes.

Thet adviseras och, at Spinola skal wara Breden förbij marserad, och haffua belägradt Stadhen Graff: Ther emot the stater sigh och rede göra, och hwadh Spinola uthrättar, giffuer tijdhen.

Uthi Spinoles Läger haffuer man, från Andorph förskickadt hundrade tusende Croner, och hwar soldat giffuit twå Månaders sold: Til Andorph och Pryssel myntas och någhre hundrade tusende Realer.

Utur Franckrijket haffuer man tidender, at Greffwen von Manss eldt haffuer någhre reesor hoos Konungen ther sammastädhes hafft audientz, och haffuer nu uthi befalning, at förwärffua folck, och i wärcket ställa then länge önskadhe Armada. Konungen haffuer och sin Connestabel eller Drotzt befaladt, medh 8000. til foot, och 1000. Ryttare, sig uplähna, til hwilka slår sigh och then Venetianiske machten uthi lijka myckenhet: Sammalunda haffuer Hertigen til Saphoy äwen så mycket Folck Mönstrat: Alt til then ände, at Churfurstendömet Pfaltz, och Feltlijn skal igen leffuererat bliffua och restitueras.

Ifrå Amsterdam then 20. Augusti.

Uthi sidste skriffuelser ifrå Franckrijket haffuer man, at alle Furster, Greffuer och Frijherrar, äre ännu städes tilsamman hoos H. K. M. Hwilken Samqwemd Konungen medh eghen Konlighe Person, altidh haffuer præsiderat och hoos warit, och bliffuer ther om högwichtige ärender tracterat, och såsom Sagor gåå, skal thet Krijget häfftigt i wärcket ställas, och sedhan fulfölias, ther på Krijgzfolck allaredhe är uthi Delphinat provincien affärdigadt. H. K. M. haffuer och ett offentligt Budh skickat in uthi Switzerland, förmälandes, at han, uthi wissa sanning, och medh thet aldraförsta, wil sigh omwårdna låta, at Feltlijn kan bliffua igen leffuererat.

Thet berättas och wijdhare, at Greffuen von Manssfeldt, skal, effter Konungens befalning, på twå orter wara marseradt in uthi Förstendömet Lottringen: hwilket haffuer ther ibland Allmogen, giordt een stoor förskräckelse. The nyja Patenter, och Fullmacht, hwilka honom tilsagde äre (til at wärffwa 10000. Såldater, och 4000. Ryttare) bliffua ännu tilbaka, doch wänter han ännu daghligh instruction, anordning och thes medhdelande.

Uthaff thet Krijgzfolcket, som haffuer leghat uthi Picardia, bliffua tree Regementen affdanckade, them man sägher haffua begiffuit sigh til Greffuen von Manssfelt, Thes emellan löpa the Manssfeldiske Såldaterne här och ther uthi Biskopsdömen Trier och Mäntz, och bekomma gott byte. Gudh bättre mången fattigh, som efftersättia måste.

Man förnimmer och här, at Greffue Henrich von Bergen, Städherne och Slotten, Cleff, Montrasberg, sampt Croneburg, haffuer intaghit, folcket som ther haffuer warit inne, haffuer han medh pick och pack, låtit passera ther ifrå: Han haffuer ock, som förr bemält är, stadhen Genep intaghit, och Slotet bestallat. Doch the ther inne, ännu waart sigh manlighen, effter the twå daghar, för fiendens anfall, haffua här ifrån bekommit een stoor munition och hielp, the haffua och någre, aff fiendernes folck, nidherlagdt allarede.

Marq. Spinola säghes wara förreest ifrå Thurnhaut åt Brussel, til at förskaffa (som man menar) penningar åt sitt Krijgzfolck. Så skole och någhre wagnar, medh penningar, wara allaredhe kompne.

Uthi thesse Landzändar är ibland gemeene Allmogen, en jämmerligh armodh och förstörning, effter uthgiffterne, och accisen dagheligh upstijgher, så at hwar tridie penningh nu måste uthgiffuas: Hwarföre månge Köpmän dragha här ifrån medh hustro och barn, at sökia theras bästa på andre rolighare orter.

Tå Hertigh Henrich von Nassaw förnam fiendens ankomst, rykte han, med all sijn här til foot och häst, närmare Nimwegen, och thes omliggiande Orter, ther han medh sijn armada stilla ligger, at han thesto bättre kan fienden möta. Ty man håller thet wist och fast före: At så snart the Spanier någhet aff thesse Landzorter beläghra wilia, skal them strax blifwa undsätning giordt. Therföre taghes och daghelighen folck an, guarnisonerne här och ther i Städherne, äre och så besatte, förordnade och disponeradhe, at fienden skal haffwa mödhe widh them öffuerwinna.

Uthur Landt Hessen frå then 18. Augusti.

Uthi thesse Orter äre Öffwerstens Schmitz Regementer, Nembligh Greffuen von Herbertztorp, sampt Kurtenbach upryckte och komne til MargGreffskapet Baden: Men Hwffwdqwartieret bliffuer ännu i Hirsfeldt, sampt the andre Regementen, til wijdhare beskedh.

Ifrå Andorff then 25. Augusti.

För någhre daghar sedhan äre åtskillighe Partij Krijgzfolck uthi söder, genom Hertzogenbus Marseradhe, Nembligh Marq. de Beauwair 4. Compagnei: Uthaff Duca de Borneuille 4. Compagnei, Italiener: Item fyra Compagnei aff Marq. de Balantzon, sampt tre Compagnei Ryttare: Såsom och Grobbendonck, medh andre Krijgz Officierer, the ther Feltstycker, och 28. Kaanar eller Ökestockar, til at göra en Bryggia uthaff, hafft haffua, och såsom talet gåår, skal Greffwen von Nassaw alleredha haffua belegradt Stadhen Graff.

Til Lier är en starck confoia oc beledsagning ankommen, ther igenom Penningar, oc allehanda munition blifuer bortfört, ja ther ifrå föres bryggiekätlar, baakugnar, och andre redskaper til Felt nyttige, men stycken blifua ther ännu stilla.

Uthur Cöln ifrå then 25. Augusti.

Then Unge Princen i Pålen förwentes alle daghar til Bonn, ther Churfursten haffuer sijn residentz och Säte.

Man haffuer och kundskap, at Greff Johan von Nassaw skal haffua belägrat Stadhen Graff, och giordt blockwärcke ther omkring: Then faste Orten Genep bliffuer ännu uthaff Greff Henrick von dem Berge, belägradt. Och haffuer thet uthi allo måtto, itt sådana anseende, såsom the Staten, lijtet emoot the Spanier Utrettandes warda, effter the Hispaniske kunna 3. Lägher åstadh komma, ther på och thetta kommer, at Cleff, Montersbergh, Croneberg och Greit intaghne äre.

Ifrå Franckfurt then 31.

Monsieur Tillijs folck är emellan Hanaw, och här, öffuer älffuen Mäijn, ifrå Baden och Turlach, Marseradhe, til at tagha ther theras Winter Lägher. Och gåår här taal at ännu meer folck skal effterkomma.

Ifrå Venedig förnimmer man, at Switzernes möte, til Solathurn, haffuer nu ändat sigh, men althenstund ännu, ingen richtigh affskedh är giord them emellan, haffua the förthenskuld Ansteldt en annan fiorton daghar här effter, ther sammastädes.

Uthur Wien ifrå then 24. Augusti.

Then 18. Dato haffuer H. Keys. Mayest. then höghbetrodde, och höghachtadhe mannen, som öffuerste Cantzler haffuer warit uthi Behmen, satt och förhögdt til Furstlich Dignitet och Myndighet. Aber nicht umb des heilighe Creutz willen. I gåår ankom then gamble Hoffkirck, hwilken här til haffuer warit hoos Bethlehem Gabor, och för en tijdh sedhan, är kommen uthi gunst hoos H. Key. M.

Utur Lottringen fornimmer man, at Hertigen ther sammastädhes regerandes, then sidsta Julij är dödh bleffuen.

Then 28. är H. Key. M. kommen ifrån Ebersstorp til Wien igen, effter the Ungerske haffua (för Turckens skuld) skriffuit H. Key. M. til: the här uthi någhre daghar haffua rådhslagit. Och äre ännu ringa eller platt inga defensions förrådh emoot Turcken, oanseedt han ganska ynckeligh hws håller uthi Bergstädherne, bortförer månge Christne, och medh röffuerij begiffuer sigh til Fästningen Ofen, ther then hela Turkiska machten är tilhopa. Interim, som taal gåår, gåå altijdh Poster emellan Bethlehem, och Turckarna, och är, så länge, intet gott til at förmoda, effter Bethlehem ännu daghligh låter wärffua folck.

Ifrån Arheim adviseras, at Herrn von Dort, Admiral uthi Brasilien, haffuer lagdt sigh för en Siöstadh, Bay tados Les sanctos benämd, medh 12. Skip: Och effter han haffuer wist, at Herrn von Dort medh the andre 24. Skipen, som utaff stoor storm förströdde woro, icke fölia kunde, haffuer han prachticerat thenna Krijgzpussen, och the femtontusend man, som han hadhe upsatt på Landet: och skipen, medh någhre Capitener och Båtzmän, låtit löpa uthi hampnen. När han nu är til bemäldte Stadh kommen, och then upfordrat, uthi synnerheet the Portugisiska Köpmän, mählandes, at han hadhe theras rätta naturlighe Konung hoos sigh, och therföre skulle sigh strax godhwilligh giffua: Så haffua the sigh wäl strax stält til wärn. Men när the uthi Stadhen förnummo, at the bådhe til watn och Land bleffuo hårdt anfächtadhe, utaff Skipen häfftigt beskutne, och ännu meer och meer Skip, utaff them som förströdde woro, ankommo, haffua the måst sigh giffua, Then Spaniske vice re och Öffuersten är, sampt medh någhre Andelighe, fången.

Man wil säija, at trytusend Soldater äre lupne ifrån Spinolæ Läger, ifrån then tijdh han först belägradhe Bredaan, uthaff hwilka, månge haffua giffuit sigh til H. Excellentz Hertigh Moritz, och månge bliffua förborgadhe ibland thet Hollendske folcket.

Uthi thenne förledne weka, äre widh pass femhundradhe menniskior dödhe uthaff Pestilentzien, på åthskillighe orter. Man wil här fruchta, at Gudh warder oss, med en häfftigh Pestilentzie, och ett stort krijgh, straffandes.

Uthi thesse daghar, är ett Skip bemäldt Fucks, uthur Westindien kommit, medh Zucker och Sijdhentygh beladt, til Amsterdam ankommedt, medh Breeff til the Herr Staten, huruledhes Admiral Dort, sampt medh Admiral Jacob Wilckens, haffua medh theras armada, Huffwudstaden och Hampnen uthi Brasilien, och andre Slott intaghit, ther the 150. stycken, medh 36. skip, som medh ståtlighe wahror haffua achtat sigh åth Hispanien, haffua bekommit.

Sedhan menar man, at the och fleere orter haffua inbekommit, uthi synnerheet then orten, som kallas Nova Francia. Hwilka alle haffua giffuit theras Eedh, och sworit the Herr Stater. Man faar nu, medh then Westindianiske Skipfarten, och Armada fort, at the som nu præparerade och muniteradhe äre, måge medh thet snaraste här ifrå lösa, och komma them androm til bijstånd och undsätning.

Then 29. Augusti haffuer Spinola Bretta berändt, ther inne 7000. man haffua warit, hwilka om natten, til 4000. man äre uthfaldne, och nidherlagt 350. Spanier, och twenne Capitener medh sigh fångna infördt. Greff Henrich von dem Berge, ligger ännu icke långdt ifrån Genep.

Ordinarie tidender ifrån åthskillighe
ORTER

Uthur Room ifrå then 2. Septemb.

ADviseras, at uthi hela Sicilien grasserar Pestilentzien på thet hefftigeste: Såsom och til Palermo äre the Andelighe, uthi Clöstren, mästedels uthdödde.

Ifrån Wien i Österrijket.

The Feltliener haffua budhskap til Room, ther them är befalt och rådhsammast förehållet, at the skole förbinda sigh medh the Catholiske Switzare. Förbemälte Switzare winläggia sigh om, förekomma och förhindra, at the Gråbundner, uthi Rhetia, icke må besolla the 6000. förleggia them och så Passen, at the som boo uthi Bern och Zurich, icke skole förbinda sigh medh förbemälte Gråbundner.

Ifrå Meyland haffuer man för wisso Sanning, at Gubernatoren ther sammastädes låter förwärffwa folck bådhe uthur Tydskland, och Napoli. Konungen uthi Hispanien låter och samptlig, bådhe uthi Italien emot the Frantzosers anfall (effter Ladigiera, och the Sophoyer haffua ganska myckit folck tilsamman) sampt til Westindien, såsom och therföre, at the Hollender haffua intaghit Brasilien. Wil förthenskuld Konungen til Hispanien, medh femtije Skep, ther på Tolff tusende Man äre, sitt bästa göra, och ther hän försökia.

Bijlagret emellan Printzen von Gualis, och Konungens Syster i Franckrijket, bliffuer beståt och confirmerat, H. K. M. giffuer Princesinnan sijn Syster ottehundrade tusend, och then gamble Dråtningen giffuer henne tuhundrade tusend Croner til Brudheskat. Sielffua Brudhgummen skal och wara förplichtat, at hielpa Pfaltzgreffwen til rätta igen, til sitt Förstendöme.

I gåår bleffuo the Kornfeta Munckarna til Sanct Justino förminskadhe, ther Prior, Posterior, och the andre samptligh äre ihiälskutne, fiorton undantagne, som elliest illa äre medhfarne.

Ifrå Constantinopel berättas, at Cossackerne och Turcken haffua häfftelighen stötz sijn emellan på Swarta Haffwet: Ther Turcken haffuer måst giffwa wunnit, och Cossackerne affdragit medh itt herlighit byte. Emellan Turcken och the Persianer, skal och stillestånd wara uprättat.

Ifrån then 4. dito.

I gåår reste H. K. M. til Eberssdorpff igen, nästkommande weka skal och Hertigen til Neymern giffuas löös, och komma til gunst igen.

Så haffuer och Georg Andreas til Hoffkirck, bekommit fullkomligh tilgifft och gunst hoos H. K. Mayst.

Iratum gravis est res habuisse ducem,
Iratum gravior res habuisse Deum!

För Pestilentzien skuld, äre här alle Badh tilslutne. Academier och Scholer skola och igen läsas. The Keyserlighe Commissarier äre icke ännu (för Penningetrång skuld) förreste til Ofen, at besluta Fridhen: Doch haffuer Herren von Altheim, låtit ther til, allaredhe uprusta fyro Skip.

The Ungerske äre, uthi thesse daghar, bådhe aff Andelighe och Werdzlighe, i en ganska stoor myckenheet kompne til Wien, och daghlighen til rådz gångne, såsom taal gåår, för Bethlems skuld, och til at beramma en Ungersken Landdagh, the äre mästedels i dag förreste här ifrån och heem igen.

Bethlem, så wäl som the försambladhe Turckar widh Ofen, hålla sigh ännu stilla. Elliest är och 8. Compagnei aff the affdanckadhe Cossacker heem förreste. The andre 8000. bliffua aff H. Keys. Mayst. antaghne, hwilka hoos the andra H. K. M. folck, haffua samptligh theras qwartier widh Scalitz under then Ungeriske Grentzen: Effter man ännu icke mycket tror Bethlem, så lenge han sitt folck tilsamman haffuer, och icke affdanckar.

Althenstund the Ewangeliskes Religions öffning är them, widh Hernals tilsluten, och förnekat, Så wäl som för Reformationen skuld, befahrar man och fruchtar sigh högelighen, effter och befalning ther om är uthgången, och i wärcket stelt, at thet icke bliffuer aldeles förmeent och tilslutit.

Theeta dato emellan 8. och 9. för middagh, bleff then nybygde Ewangeliske Kyrkian, uthi Lillestadhen, genom then Keyserlighe Domaren, och medh honom någhre tilförordnadhe Andelighe, uplåtin, och Carmelite Munckarne inrymbd. Morgon, wil Gudh, skole the samma Kyrkia inwija, och theras Gudztienst eder inne förreta. Öffuer hwilket mången rättsinnigh Christen, och Ewangelisk Bekennare höghelighen förarghas och bedröffuas.

Then 3. Septembris är thet Schaumburgiske Regementet, som haffuer legat widh Eger, upryckt til Elsas. Thet Holsteniske Regementet skal och affdanckas, them man ännu skal betala halffnijonde månatz Gäld, Nembligh, fyrehundradhe tusend Rijkzdaler.

Then 3. dito äre någhre Ryttare, uthaff förbemälte Regemente, hijt förda fångne, therföre, at the uthi Resan til Wien, haffua plundrat Hertigh Frantzes von Lawenburgh, öffuerste Leutenant.

Ifrå Preslaw förmähles, at Rosenbergh uthi Schlesien, är, genom Liungeld, affbrändt. Wijdhare adviseras och, at Pestilentzien grasserar häfftigt til Dantzick.

Ifrån Rotterdam then 6. dito.

Uthi Söndags haffuer man här, så och uthi alle thesse förenadhe Landzändarna, hållit frögdefäst, för then Segher, som Gudh haffuer giffuit uthi Wästindien, ther the haffua öffuerwunnit Dotos Los Sanctos. Nu stå här 34. store skep på redden, hwilka medh femtusende the bäste Soldater, och alle nödhtorffter wäl munteradhe, skola nu medh thet första, affärdighas til Wästindien. Twå Jesuiter äre ifrån Dotos Los Sanctos kompne wiliandes til Hispanien, hwilka äre, aff en Siöröffuare fångadhe, och hijt förde frå Flyssingen, then H. Excellentia haffuer, uthi månge Herrars närwaro, examineradt: Thet frijbytet, som uthi förbemälte Westindien är wunnet, sampt medh thess Principal, skal allestunder komma til Ambsterdam.

I thesse daghar är en Fransösiske Senningebudh ståteligh ankommin, och förgången Torssdagh haffuer han hafft audientz hoos the HerrStaten, hwilken medh the andre Unirte, och förbundne Senningebudhen, daghlighen går til rådz, och bliffuer then Nyia Union och förbundet, nu bekräfftat. Thet Venediske Herskapet haffuer och, til Krijgetz uthförning, hwar Månat, bewiliat 60000. Ducater. Här befinner sigh och en Bethlehemitister Gesandter, hwilken wichtighe saker föregiffuer.

Marq. Spinola haffuer belägrat Bredan, ther Inwåhnarne äre starckt uthfaldne, och någre hundradhe aff the Spanier nederlagdt. Uthi thesse daghar är och myckit Proviant fördt uthi Stadhen. Greff Johan von Nassaw haffuer fogat sig närmare emoot Bredan, mz itt starckt Rytterij, ther han haffuer taghit 8. små Skip, ladde medh Victualie. Och effter H. Excellentia Hertigh Mauritz haffuer en sådan Belägring förnummet, hafuer han befalt, at alle manbahre, skole uthi thesse Landzänderne bliffua mönstradhe, och så aff alla Orter tilsättia uthi twå hopar, altså menar man, thet någhet, mz aldraförsta, företaghit warder, effter Bredan är H. Excellentiæ egendom och Stamhws. Printz Henrich Frederich är och befalt, hwad han, medh sijn Macht förretta skal, hwilkens folck är församblat widh Schencke Skantz.

Medhan Greff Henrick von Berge haffuer leghat widh Moack, så äre någhre ifrån Stadhen Graff komne, the ther haffua sträffuat på hans folck, och widh hundradhe Personer nidherlagdt. Så haffuer och Rytterijt til Bergenopsom, jaghat ifrån the Spanier siutije stycken Oxar.

Printz Henrich Frederich sägs frija til Greffinnan von Solms, then til H. Excellentia Hertigh Mauritz skal haffua offererat hundradhe tusend Gylden, och åhrligh tiughu tusend Hollendske Gyllen til inkomst.

Ifrån Graffwen Hage then 8. Septemb.

Thet Spaniske Rådhet wil, at Spinola skal sijn ytersta flijt anwända, til at bekomma Bredan, fast än alle Graffuar skulle med dödha Kråppar upfylte bliffua: På thet then skadha måtte bliffua hämpnat, som the Spanier för Bergen widh Soomerlitten fått haffua: Doch håppas man, at H. Excellentia Greff Mauritz skal honom möta. Och är månge Wärckmästare ankompne. Förgången Odenssdagh är Hertigh Mauritz, medh the resterande krijgzbefähl, the Engeliske Greffwarna och Compagnier, sampt hundradhe wagner förrest til Bommel, och förmera itt lägher, som man wil säija. Theslikest sägher man, at Greff Henrich haffuer folck tilsamman på Muckerheyden, til hwilka Greff Ernst Casimir til Nassaw, skal wara kommin medh någhre tusende man, bådhe uthaff Frijsland, och öffuer Isell. Uthi förafftons när H. Excellentia förreste, bleff honom præsenterat itt Packet medh breff, them Spinola haffuer affärdigat til Bryssell, ther uthi wichtige Saker äre uppenbaradhe.

Ifrå Löwen haffuer man, at Printz Henrich Frederich, mz någhre Compagnei til foot och Häst, haffuer undsatt Hwset Genep, intet achtandes, at fienden ännu äre ther före, hwar igenom Greff Henrich von dem Berge är åter ther ifrån draghen. Uthi thenna förledna weka äre öffuer 300. Personer dödhe: Til Delfft, Leyden, och annorstädes tänder Pestilentzien och häfftigt uthi.

Uthur Mulheem ifrå then 9. Septemb.

Sedhan Printz Henrich Fredrich til Nassaw haffuer församblat sitt folck emellan Emmerick och Näs, är han medh 16000. man, til foot och häst upryckter, och genast in på Greff Henrich von Berge satt: Men när han sådant haffuer förnummet, haffuer han låtit belägringen, och sigh begiffuit til Spinolam för Bredan: Ther effter haffuer förbemälte Printz Henrich wäl försorgdt hwset Genep medh alle nödhtorffter, och sedhan plundrat the twenne Clöster, Nemblig, Schotten och Fridhbergh, och bortfört tuhundrade fångar. Man är uthi then mening, at förbemälte Printz, och medh thet första, skal them undsättia, som uthi stadhen Bredan belägradhe äre, eller någhot annat sigh företagha. Spinola haffuer ännu intet taghit sigh före, thet undantaghandes, at han skantzar omkring sigh. Interim, falla the, som bestalladhe äre, daghelighen uth, och göra tämmeligh skadha. Pestilentzien grasserar och häfftigt i stadhen Breda. Printz Henrich Fredrick, haffuer ther infördt elloffue Feltstycken, sampt Proviant nogh, alleredhe förr än Stadhen belägrades.

Greffwen von Manssfeldt befinnes ännu uthi Franckrijket: Hans wärff skola framdeles foortgång haffua. Ladigirra sampt mz the Saphoyers och the Venetianers folck, skal wara 40000. Man til foot, och 5000. Ryttare, i fält: Och haffuer thet itt sådant anseende, såsom han wille besökia the Burgunder.

Ambsterdam then 10. dito.

Förgången Söndagh haffuer man här, effter Predikan, och allgemene tacksäyelsen, låtit ringia uthi alle Klockorne, för then Segherwinning skuld uthi Brasilien: Ther til medh haffue the månge frögdeskott låtit skiuta. Här är och en mechta starck uthrustning medh folck, och andre nödhtorffter, til förbemälte Brasilien at förskicka.

Uthi Hispanien äre tiye Galleyer, och fyratiyo Skip tilredde, emoot wåre.

Ifrå Thunis adviseras, at Admiral Leremite, är uthi Westindien infallen, ther han sägs haffua bekommit sexhundradhe Tunnor Guld.

Then Westindianiske Skipsfarten driffues foort, och medh alt alffuar ställes uthi wärcket: Och äre allaredho någhre Seelendiske Skep gångne til Segels: The Skep som ifrån Amsterdam affärdas, skal ock daghligh affsegla. Man hörer dagh från dagh effter, til at wärffua meer folck, och bliffuer thenna flotta 40. Skip starck, medh någre tusende Soldater, och all nödtorfft munteradt.

The Dynkirkiske Skep äre åter uthi Siöön, the ther haffwa åtskillelighe Skep ifrå Dantzick antastat, the låta sigh och höra, at the then Spaniske Armada til Thunis wilia undsättia.

Uthur Cöln then 15. dato.

Sedhan som Conte de Oignate, then Spaniske Ambassador och Legat är här ifrå, medh anseenlighit fölie, til Bryssel beledsagat: Är Hertigh Albrecht, medh sijn gemahl, ankommen, besökiandes the förnembste Helgedomarna, them man kallar på latijn reliquias Sanctorum. I Torssdags är han ifrå thet Churfurstlighe Slottet Boona, in emot Coblentz, aff H. Chur. Nådhe beledsagat. Graff Moritz skal och, uthi eghen Person, wara ryckt för Stadhen Goch, och honom beläghrat, til at förhindra Greff Henrichs anlop, haffuer och lagdt broo öffuer Reenströmmen, och wil man säya, thet the Westphaler sigh och medh bijståndh, icke försuma skola. Och effter the Staater sigh för swagha befinna, til at undsättia Bredan stadh, försökia the doch itt annat manier och wijs, medh thenne lille Landtstadhen. Ty Bredan bliffuer jw längre, jw starckare beläghradt, sampt, rundt omkringh, Bolwärcker giorde, then snart på the Spaniskes begähran sigh förklarandes warder, althenstund Pestilentzien haffuer them Hollandskom en stor fahra påfört, och til Ambsterdam, sampt annorstädes döö mehr än 200. Menniskior daghligh.

Uthur Berlin then 25.

Then 16. är här ankommen en Englisker Sändebudh, genom Landt Pommern: Then 17. Dato är han uthi H. Churf. Nådhes eghen Lijffwagn, in på Slottet, beledsagat, och uthi en Saal inloserader, then 18. dagh Augusti haffuer han hoos H. Churf. Nådhe, hafft audientz. Thes wärff och ärende är ganska heemlighit. Then 23. dito är han här ifrån förreest til Dressden, ther ifrå wil han til Meckelnburg, och sedhan heem ti! Engeland.

Thänn 22. dito.

För twå daghar sedhan, är Margreffwen Joachim Ernst til Anssbach, medh en Greffue til Solms, allenast medh twå Wagnar, ankommen til H. F. Nådhe Churfursten vom Brandeburg, widh Peschaw: Ther befinner sigh och H. Administrator uthöffuer Stifftet Magdeburg, Högbemälte H. F. Nåde är såsom en Keyserligh Gesandter. Thess Commission oc wärff är ganska hemligt, och ännu okunnigt.

Nyköping 21. dito.

Then tiugu förste Septembris, emellan 9. och 10. för Middagh, kalladhe Gudh uthaff thenne bedröffuelighe jämmer, och Sorgedaal, til sigh i Himmelen, then Höghborna Princessin, och Fröken, Fröken Christina Gustavi, Sweriges, Göthes, Wendis etc. ArffFröken: Hwilkens dödhelighe affgång theras Maysteters, uthi Swerige nu regerandes, sampt underdånernes hierter, högeligen kränckt och bedröffwadt haffwer. Gudh Alzwoldigh, medh sijn Helgha Welsignelse, och Lijffzarffwingar, högstbemälte theras Mayesteter Nådigest igen frögde, theras Majesteter til hugnat, och thetta mächtigha Konungerijket til bijstånd uthi tilkommande tijdher. Och ther man om högbemälte S. Frökens dödh, på naturlighit wijs, mäla skulle, så war H. F. Nådhe kränckt aff en hetigh feber, hwilken then S. Fröiken, uthi sijne Spädhe Åhr, och kleenlighe Lekamen, icke lenge uthstå kunde. Lågh för then skuld icke lenge Siuk, för än Gudh H. F. Nådhe förlossadhe. Men ther man förnembste orsaken betrachtar, hwilken man kallar Causam Causarum, så wille Gudh medh H. F. Nådhe icke länge dröija, at H. F. Nåde icke länge, medh siukdomen plåghas skulle. Och oansedt H. F. Nådhe medh sijn dödhelighe hädanfärd, så månges rätsinnighe hiertar kränckt haffuer, haffuer lijkwel H. F. Nådhe thet wedherfaretz och händt, hwilket the wijsa haffua kallat Summum bonum, Thet höghsta godha. Ty ther man haffuer the wijse Hedningar åthfrågat, hwadh summum bonum war? Haffua the wijslighen swarat: Nasci & statim Mori. Wij Christne kunnom thetta medh större tröst, ja, större skäl säya, at, nembligh, Summum, intet annat är, eller medh rätto kallas kan, än

Nasci, renasci, & statim mori,
Födhas hijt til Werlden,
På nytt födhas, och
Stracks döö hädhan.

Gudh Alzwoldigh högbemälte Salighe Frökens Siäl Nådigest, ibland alle uthwalde, och uthi Abrahams sköte bewara: Och Kråppen uthi the Rättferdighas upståndelse, medh Siälen igen sammanfogha, til then Outhsäijelighe, Ewighwarande och Triumpherande Församblingen, Amen.

Ifrå Wien then 18. dito.

Then öffuerste Myntemästaren, Zwirner widh Nampn, kan som nogast komma til sin Räkning, och effter honom wil bliffua förkeest, til at betala en sådana odrägheligh Summa, som honom til Rest bliffuer skriffuit, wil man fruchta, thet han sådana skuld, och Räst, på intet annat Medel eller sätt, betala kan, uthan medh Halsen.

I gåår förreste Herren von Altheims folk mästeparten här ifrå, i dagh haffuer och hans Nådh sielff folgdt effter, at han kan för winteren, förtagha Fridzbeslutet. Fyrotije Personer wore lijka klädde uthi itt Librey, och folgde strax medh, någhre äre och förordnadhe til at bliffua här qwarre, hwilke sambla tilhopa rantzsoon för the Christne, som ther, hoos Turcken, äre fångadhe, at the och medh thet samma kunna giffuas löse. Dii talem Christianis avertant servitutem & captivitatem.

Ifrån Room then 7. dato.

På thenne Daghen är Marcus Antonius de Dominis, Biskop til Spaletto, dödh bleffuen, på thet Slåttet de Angelo.

Uthur Venedig then 13.

The Switzare, som hålla sigh til then Påweske raadhen, wilia ingalunda förstå, thet Konungen i Franckrijket, skal ther någhot folck låta wärffua: Kunna sigh och icke inbilla, öpna någhot Pass för någhot krijgzfolck igenom theras Orter. Såsom man hörer, skal och Strassburg haffua begiffuit sigh under Konungens beskydd i Franckerijket. Hwilket wore, sannerligh, itt uphoff til märkelighe Consequens, i effterföliande tijdher, och uthi längden.

Ifrå Saphoyen haffuer man, at ganska mycket Fransösiskt krijgzfolck är ankommit: Och såsom breffuen mäla ifrån Lyon, är Greffuen von Manssfeldt ännu til Parijs.

Ifrån Constantinopel haffuer man, at then stadhen, som Cossackerne haffua giordt tijo mijl ther ifrån, förorsakar en stoor obewågenheet hoos wåra Arffiender, och är ther på hårdt driffuit, at alle frije Christne skulle ther dräpas, effter Turcken håller före, sådane icke annat wara, än itt understucket wärck, aff the Christne: Doch är sådana Turckens upsåt ännu förhindrat. Och allthenstund fridhen emellan Romerske Keysaren, och Betlehem Gabor synes fölia: Så haffuer nu Turcken igen fordrat ifrå Asia, och Ungerske Grenshusen, sijn macht, och brukar then emoot the Persianer, the ther Babyloniam, och en annor förnämbd ort intaghit haffua. Man förnimmer elliest, at Tattarens Cham, eller Konung, är Soldan eller Turckenom lijtet bewåghen.

Från Wien then 7.

Theras Keys. Maysteter, bådhe, sampt medh theras unga Höghloflighe herrskap och Lijffzarffwingar, äre effter Afftonpredikan, här ifrå förreste til Ebersstorp, ther the ifrå then förste Septemb. äre bleffne thenne hela wekan. Somblighe säija, at theras Maijesteter icke ther ifrån ryckia förr S. Michaelis: Men somblighe mena, at the sigh ther ifrå begiffua til Neustadt, til at bliffua ther en tijdh lång.

The Ungeriske Ständerne, som här, bådhe Andelighe och Werdzlighe, haffua warit til rådz, huru, och på hwadh sätt Fridhen kunde beslutas medh Turcken, äre alle här ifrån förreste andre Reesan, och skal H. Graff von Altheim, sampt medh the Österrijkiske, och Styrmarkiske Herr Commissarierne, så snart Skeppen tilredz bliffua, här ifrå sigh begiffna, förbemälte fridh, medh Turcken til at accordera. Gudh giffue ther til sijn H. Welsignelse.

Uthur Mährland förmähles, thet Landzrätten begynnes nu uthi thenne Månat Septembri, Nembligh, til hwilko alle thes Landzständer citeradhe och kalladhe äre. Greff Burian Berka, är ther öffuerste Landz Cammererare, och Greffuen von Schambach är förordnader til öffuerste Landz Domare: H. Furst. Nådhe Herr Cardinal von Dietrichsteen, skal ther bliffua fullmächtigher Ståthållare, och Gubernator.

Om the Cossacker, som uthi the nästförgångne adviser, mältes om, berättas, at så frampt Hertighen von Tästen icke så hastigt hadhe kommet up medh sitt folck, och emoot them tryckt: Hadhe the Schlesien icke ringa skadha tilfoghat: The doch nu äre stilladhe och styrde genom H. F. Nådhes krijgsmacht.

The Ungeriske breff förmäla, at Tartarne stärckia sigh mächta ting uthi Vallachijt, och äre sinnadhe, antingen uthi Ungern, eller och uthi Pohlen infalla.

The Pålniske breff advisera, at i Pålen skal wara berammat en Herredagh uthi Novembris Månat: Och althenstund en Ducat giäller ther 4. Gylden, och en Rijkzdaler tiugu skillingar, skal förbemälte Penningar sättias uthi thet wärde och walor, som the uthi thesse Orter gå och giälla.

The Turckar som widh Ofen och Gran äre försambladhe, falla in uthi Ungern, och göra ther en märckeligh skadhe: Och oansedt wåra, som widh Gran boo, gärna thet samma giorde på them, och uthi Turckijt, så är them doch sådant ganska höghelighen förbudhit, och alstinges förmeent. Then 3. Septemb. äre alle fremmande tiggiare, offentligh, och för all mans öghon, uthur Stadhen Wien driffne: Effter the bådhe uthom stadhen, så wäl som inne, haffua tillåtit stoor (salva venia) Tyffwe- och Röffwerij, och äre altså endtligh affskaffadhe. Ther til medh är och alt tandlerij, (ther medh the haffua försåldt Uthnötte klädher, och andre saker) affskaffat. Alle Badher äre casseradhe, sampt allehanda frucht uthi förstadhen förbudin: På thet then smittosamme siukan icke skal sigh ther igenom förmeera, och uthi gemeenheten uthwidga, som nu elliest uthi åtskillighe Orter haffuer sigh yppa låtit.

Ifrå Room berättas, at then helighe Fadhren Påwen starckt intercederer, och beder hoos H. Keys. Mayest. för Herr Cardinaal Clössel, at han fulkomligen måtte komma til sitt igen. H. Churf. N. uthi Beyeren hafuer här en Legaat: Sammalunda befinner sigh och H. Keys. Mayest. Sänningebudh H. Hegen Muller hoos H. Churf. Nådhe, kan hända, at Landzändan offuan för Ens bliffuer nu igen leffwereradt.

Endtligh, gåår här sådant taal, at Konungen i Franckerijket, the Saphoyer och Venetianer, sig mächta stärckia: Och at Konungen i Franckerijket, skal allaredho hafft en Legat til Strassburg, begärandes aff them fritt Pass och Proviant för sin Armada. Altså fruchtar man, thet the må haffua i sinnet infalla uthi Elsas: Therföre bliffuer mästedels folcket, bådhe Såldater och Ryttare uthur Mähren och Böhmen, therhän förskickadhe, til at intagha Passen mz thet första, och förhindra, at ther icke må skee någhot infall.

Uthur Wien ifrån then 11. Septemb.

H. Keys. Maijest. befinner sigh ännu, för Pestilentzien skuld, til Ebersstorp, doch är thenne smittosamma Soot nu, Gudhi Loff, icke så häfftigh. Then 9. Septembris haffua här Borgemästare och Rådh itt ganska skarpt Mandat och Påbudh förkunna låtit, så lydandes: At althenstund the Ewangeliskes Religions öffning, och uthtogh til Hernals, förorsakat haffuer, thet förgångne uproor och rebellion, Landz förstörning, och andre beswärligheter haffua ther utaff sitt ursprung, ther igenom the oskyldighe Catholiske, H. Keys. Maijest. och thes Rådh, äre kompne uthi stoor fahra, och ännu bliffua måste: Så på thet, sådant kunde affskaffas, nye anslagh och Prachtiker förekommas: Befalle the här medh strängelighen, alffwarlighen, och widh höghste straff, at här effter, hwarken Borgare, handelsmän, Inbyggiare, hwssfolck, eller handwärksbussar, bådhe in och uth om Staden, hwarken Söndagar, Helge- eller Söknedagar, något annat, än Catholisk exercitium och öffning siunga, Predica, barn döpa, eller sammangiffua folck, thet ware sigh widh Hernals, eller annorstädes förehaffua skola. Thessföruthan haffua sigh, i gåår, månge Menniskior uthi hoopewijs, tijt begiffuit til Predikan, och haffua månge handtwärcks sällar, och andre, låtit sigh höra, the wilia heller alle tilhopa begiffua sigh här ifrån, än at the Predikan mista skulle.

Copia aff thet Originals Patentet,
som Borgemästare, och Rådh uthi Wien Stadh
(ther H. Keys. M. hoff haller) haffua uthgå låtit emoot the Ewangeliske.

WI Borgemästare och Rådh, uthi Wien Stadh, göre hwar man witterlighit, at althenstund thet oss, för wårt ämbete och Eedh skuld, ligger höghelighen Macht uppå Stadzens nytta och bästa förfrämia, och så mycket, oss möjelighit kan wara, affväria, och förekomma alt thet som beswär, och gemene Mans tunga förorsakar: At wij aff synnerlighit medhlijdhande, moogne betänckiande, och nogha öffwerwäghande besinnat haffua, huru thenne stadhen Wien, sampt thes Inwånare, icke allenast medh upstutzigheet, rebellion, och uproor, månge H. Keys. M. wår allernådigeste Herres Landsåter och underdåner, uthi thess Arffrijke, och Land, genom Landzens förstörning, och ther aff förorsakadhe dyran tijdh, en oboteligh skadhe påfört haffwe, och allom them, som här haffua theras wist och wåning, sampt medh theras hustror och barn, först och fremst högstbemälte H. Keys. Mayst. eghen Person, thes höghbetrodde Rådh, såsom och oss, medh wåre angeherighe, månge gånger, kommit uthi merckelighe Lijfzfahror, ther Gudh genom sijn underligha försyn, icke hadhe oss för sådana fiendtlighe anslagh, så nådheligh bewarat: Uthan och in Partculari, och enkannerlighen, at the, alle möter, Samqwemder, Underskiffningar, Affärdningar, Uthwälning, och offtabemälte olämpor, handel, och åtskillelighe pålaghor, som the Catholiske Borghare, uthi theras förkoffring och wälstånd, haffua giordt margfaldelighe och märckelighe affbräck, ther igenom the mycken oförtient misstroo haffua måst undgiälla, och theruthaff allehanda uthlaghor, beswärningar, beläggningar, Qwarnisonernes förstärckningar, sampt otalighe andre granamina (the man elliest hadhe kunnat warit qwitt och frij före) förorsakat och upwäckt haffua.

Hwarföre wij, på wårt ämbetes wägnar, til gemene bästas förkoffring, och til at affskaffa the förtalte beswär, såsom och, til at förwärffua större gunst och trowärdighet för Borgerskapet och gemenheten, så wäl som för oss sielfua, och wåre effterkommande sådana anslagh och Prachtiker, som under Ewangelii öffnings skeen och prætext här effter förehaffuas kunde, uthi bättre säkerheet ställa, haffua oss aldeles så förklaradt, at wij alle Pass, wäghar och tilfällen, som til sådana misshandlingar lägenheet giffua, eller förorsaka kunde, effter wår ytersta förmögenheet förhindra wele, och, ther möijelighit är, så affställa, at ingen ther på meer tänckia kunde.

Biudhe förthenskuld alffwarlighen, och widh anhängde höghsta straff tilhörandes, alle, sampt hwar och en Borgare och Handelsman, (aff nidherlaghet) ja, hwar och en Inwåhnare, sampt theras Hwsfolck, handwärckssällar, Mästerswenner, tienstbudh,, innan och uthan för Stadhen, så widt som theras Borgare fridh sigh sträcker, som öffuerhetenne förplichtadhe äre, och thes jurisdiction undergiffne, at ingen aff them, ware sigh hwem thet hälst wara wil, ifrå thetta dato, hwarken Söndagher, Helghe, eller Söknedagher, förr, eller effter Middagh, under hwadh skeen, prætext, eller nödhtrång, thet skee kan, widh någhot samfund (ther icke Catholisk Gudztienst förehaffues) thet ware medh Predikande, Siungande, folcks Wijande, Döpande, eller elliest uthi andra måtto, medh the förmeente Siälesöriares tienst hållit warder, thet ware widh Hernals, eller andre Orter, låter sigh befinna: Uthan widh förbemälte höghste Straff, ändelighen hålla sigh ifrån thesse förmeente, och tilslutne Predikoöffningar, såsom och, affstå medh alt uthreesande til förbenämde Orter, Sammanfoghande, Barndöpande, och uthi en Summa, hålla sigh ifrån alle öffningar, som icke äre Catholiske, äwen såsom thet, aff Borgemästare och Rådh, är beleffwat för öffwerbemälte och andre wichtighe orsaker, som allena thet gemena bästa, häruthinnan ansee och ramma. Så försee sigh och the til gemene man, och theras under haffuander, all plichtigh, och skyldigh hörsamhet och lydna: Förmodandes, at ingen warder sielff orsak giffuandes til sin eghen skadhe, och oförsummelighe straff. Ther alle, sampt hwar och en, haffua sigh effterrätta. Til ytermere krafft, och wisso, stäldt under wårt, och Stadzens Insigle. Actu 9. Novembris, Anno, 1624.

Sådana Påbudh skal och uthi Kärnten, och Crain wara förkunnat, at man altså the Ewangeliske, medh allo, begärar til at undertryckia. Herr Andreas von Buchheimb är och nu bliffuen förlossat, löös, och ledigh uthur sin arrest.

Bewara oss Gudh i tijn Ord,
Slå nidh Påwens, och Turckens Mord,
Som Jesum Christ tin käre Son,
Nidherslå wilia aff sin Throon.

Här är åter igen kundskap kommen, huru Franckrijket, Venedig och Saphoy, sigh sammansättia, och uthrusta, til at recuperera och igentagha Feltlijn. Hwarföre och Konungen til Hispanien begärat haffuer, at alt thet folcket som i Mährland och Behmen liggia, måtte uthi Elsas förordnas til at förläggia Passen, och orterna besättia. Förwärffuer och Öffuersten Cratz, på nytt, try tusende til foot, och tu tusende Ryttare, hwilka med thet första skola therhän, Förbemälte Öffuerster är nu, för sijn affärd, aff H. Keys. Maijest. giorder til en Greffue.

Oansedt at Turcken så dominerar widh Ofen, och stoor skadha gör, gåår lijkwäl resan fort, som Greffuen von Altheim haffuer satt sig före, til at ingå fridhen medh Arfffienden. Tartarnes myckenheet är och daghligh meer och meer uthi Wallachijt, och haffua sitt intent antingen in i Pohlen, eller Ungern.

Uthur Prag then 4. dito.

Then 8. Septembris haffua Carmelit Munckarna uthi the Ewangeliskes Kyrckia, förährat theras Gudztienst och Messa första reesan (Gudh giffue thet bleffuo och then sidste gången) men then andre nybygde Kyrkian uthi gamble Stadhen, är ännu tilsluten.

Thet Hollsteniske Regementet, som ännu är obetalt, ligger än uthi thess gamle qwartier. Men the Saxiske 1000. Ryttare, bliffua loserade uthi Pilssner Creitz, effter the uthi theras förra qwartier haffua alt upförtärt.

Ifrån Dantzig aviseras, at ther alle wekor någhre hundradhe personer bortdöd aff Pestilentzien. Förmähles och uthi samma aviser om then Landtdaghen, eller Herredaghen, som uthi Warsaw skal wara berammat, för Myntet skuld, i Novembris Månat.

Ifrån G. Hagen then 14. Septemb.

Här til dagz haffuer man hafft åtskillighe tidender ifrå Bredan, huru man ther medh skiutande och uthfall, gör fienden märckeligh skadhe, doch haffuer man enkannerlighen förnummet, at the i Bredan, haffua om Nattetijdh, then 9. Septemb. fallet uth, och stucket Elden på alt thet fodher, som the Spanier hadde uthi itt Torp, Heyden benämdt, och mästedels förbrändt: Ther the och haffua häfftigt skärmytzlat medh fienden, och många nidherlagdt, så at på the Spaniskes sijdha en förnämbd Italienisk Öffuerste är uthi låppet bliffuen, och ihiälslaghen.

Spinola wänder ännu intet igen til at beskiuta Stadhen, thet synes som han samma Stadh beskantza, och uthungra wille: Hans qwartier ligger ännu tämmeligh långdt ifrå Stadhen, hwilket sigh mächta ting omskantzar, för redhogha skuld. Spinolæ folck driffua mycket mootwill rundt om Stadhen Heussden, Oansedt, then hörer Infantinnen til uthi Pryssel, och aff henne beskyddas, hwar igenom hon lättelighen kan haffua orsak at förtörnas.

Admirahlen uthi Seeland, haffuer fördt til Flyssingen 32. Siöröffuare, sampt medh theras Capiten, hwilken är en Skåtte. Capiten Paw haffuer och leffuererat fempton uthi samma stadh, aff samma Ehrbarhet och kynne.

Eliest bliffua och the 4. Dynkyrkiske skeppen uthi Engeland förhåldne, hwilke aff wårt folck besatte äre, och wil Konungen i Engeland, at the icke ther angripas eller plundras skole.

Breffuen ifrå Nymwegen förmähla, thet Greffuen von dem Berge, mästeparten sitt folck, uthi nästomliggiande städher, lagdt haffuer uthi Borgerläger.

Printzen von Vranien haffuer then 10. dito medh sijn ganska Armada, til 30000. man til foot och häst, warit hardt in emoot Nymwegen, ther han och hafft haffuer 2000. Wagnar, sampt andre nödhtorffter, sampt medh månge store Fäldtstycken, ther medh han är draghen til Wahle, på then Nimwegiske sijdhan, och altså marserat åt then Clewiske sidhan, ther han haffuer stäldt sijn hela macht uthi Slachtordning, och Stadhen Clewe åter igen intaghit.

Uthur Ambsterdam 17. dito.

Til Flyssingen i Seeland är itt Spaniskt Skep, medh the Westindianefahrer, infördt, hwilket är taghit på thet fahrwatnet widh Mexico uthi Westindien, på hwilko månge Silffuerplåter äre fundne, til någhre tunnor Guld wärde.

Wij haffue och här förnummit, at Printz Mooritz någhre tusende aff sitt folck, Soldater och Ryttare, til stadhen Goch skickat haffuer, ther Greff Henrich von Berge sijn förnembste munition och arckelij haffuer liggiandes. H. Princ. Excellentia är och sielff, uthi eghen Person, strax medh thet andra sitt folck effterryckt, Stadhen Goch fordrat, och på stunden kringhwarfft: Men the ther inne, haffua häfftigt medh store Stycker skuttit, låtandes sigh höra, såsom the sigh tappert, och uthi thet ytersta förswara wille.

Man håller thet för wist och sant, at så snart H. Printz Excell. thenna stadhen öffuerwunnit haffuer, begiffuer han sigh för Reinberg eller Wesel, och them belägrar.

Medh skeppen som komma ifrå Baijowa, haffuer man kundskap, och försäkring, thet Admirahl Leremite, ändtligh skal haffua intaghit Lima, och ther en stoor Skat bekommit.

Ifrå Cöln then 20. dito.

Hertigh Henrich Fredrich von Nassaw, är medh sitt folck, emellan Res och Emmerich, upryckter emoot Nimwegen, tijt och Printz Mooritz är ankommen, ther mönstringen är hållen then 12. dito, uthi hwilken mönstring haffua funnetz 36000. til foot, och 5000. til häst. När the thetta förnummet haffua, som uthi Clewe, och andre Orter (aff Greff Henrich von Berge, intaghne) leghat haffua, haffuer them rådhsamt syntz, intet längre Lura, eller stilla liggia, uthan in continenti, giffuit sigh ther ifrå, til Graff Henrich von Berge, hwilken ännu är medh sitt folck i Reinberg, fruchtandes Printz Moritz icke någhot på then Orten, eller och Wesel försökiandes warder.

Uthur Rotterdam then 12.

Thenne Dagherne är åter igen itt Jachtskep kommet uthur Westindien, medh tidender, ehuru Admiral Leremite uthi bemälte Westindien Lima (hwilken är räknat för then Mächtigeste Stadhen) förstörer. 4. Daghar här effter skole the 36. Skep affsegla, wåra til undsätning: Allaredho är itt Jachteskep affärdigat, til at förkunna, och förwissa them om sådana bijstånd.

Ifrå Cöln then 22.

Morgon skal man här låta wärffua itt Regement Såldater, uthi Konungens Nampn i Hispanien, och låta röra på trumban uthi alle gator, effter man nu, en tijdh lång, haffuer här intet folck wärffuat, kan här (uthan twiffuel) finnas mången godh skalcks knös, och motwilliger lätting, som gerna medhåppar.

Thessföruthan adviseras, at twenne Regementen Spanier, uthur Pfaltz komma, och marsera emot the Statiske, effter man förnimmer, at the Statiske nu är starcke uthi Fäldt, och mz röffuande, göra en ganska stoor skadhe: Huarföre och någhre Såldater uthur Westphalen, nemligh, Unna och Lipstadt, til Reinberg upmante bliffua, så at the Spaniske och stoor myckenheet på sijn sijdha tilsamman haffua, och ganska starcke warda daghligh.

Ifrå Room förmäles och then 20. dito.

At uthi andra wekan är Cardinal Sphortza bleffuen dödh aff skälffuesott, tå han haffuer leffuat uthi 63. Åhr, och 42. Åhr warit Cardinal: Han haffuer för sin affärd, giordt Försten de Fræno til sin arffwinge, til sitt Hwsfolck haffuer han förordnadt, at ibland them uthskifftas skulle 5000. Croner, til the Bernardiners Kyrckia (ther han skal begraffuas) haffuer han giffuit 4000. Croner. Och effter then förbemälte Cardinal affallen är, så bliffuer nu thet femptonde rummet ledigdt in Sacro Collegio.

Ordinarie adviser uthur åtskillighe
ORTER

Ifrå Nyköping then 4.

På thenne daghen beledsagades then Högborne Fröken, Fröken Christines, Sweriges, Göthes, Wendes fordom Arffrökens S. Lijk, här ifrå, til Stockholm (ther Lägerstaden är förordnad) utaff månge aff Rijkzens Adel och Ridderskap, uthi twenne wäluthrustadhe, och uthstofferadhe Galleyer.

Then Stormechtighe, Höghborne Furstinna, och Frw, F. Christina, Sweriges, Göthes och Wendes, etc. Drotning, Bohren Hertiginna til Schleswig Hollsten, etc. Änkia, folgde medh en stoor hiertans sorgh, Lijket in til Stranden, ther Galleyerne lågho, sampt H. M.^tz Högborne Syster och Princessin, Fröken Agnes, Bohren Fröken til Schlesswig Hollsteen: Ther på folgde Höghbemälte H. M.^tz Frwentimmer, medh månge Fruger och Jungfruger.

Och althenstund medh Predikan (hwilken Wällärde H. Anders Hoff Predikanten framstälte) någhot fördrögdes, bars icke then S. Frökens Lijk uth, för än klockan war widh itt effter Middaghen.

Och wore thesse aff Adel som boro: Nembligh, Josua Aaronson, til Diula och Siöholm: Oluff Ryhning, til Gimmerstadh: Knut Lillia til Holm: Anders Stewart til Händelunda: Dawid Stewart, til Walsunda: Matthias Lillietop, til Steensnäs: Göstaff Oluffzon til Degheberg.

H. K. M. Marschalck, then Edhle, och Welborne Herre, Herr Swante Banner, til Diwrssholm och Tärnöö, war öffuer thenna Confoya, uthi hela reesan, Guberneur och Förstyrere. Såsom alle aff Adel, wore klädde uthi swarte sorgeklädher, så wore och alle andre uthi theras medhfölie, ja så wäl Båtzmän och Skepsknechter, såsom andra. Galleyerne wore och på öffuerlöpen och suderne offuan watnet, öffuerdraghne medh swart klädhe, sampt Masterne, the ther wore medh månge store Bolsaner uthstofferadhe. Sielffua Åhrorna, ther medh, Båtzmännerne rodde, wore och medh swart klädhe öffuerdragne.

Gudh Alzwoldigh then S. Frökens Siäl til Ewighwarande Roo frögde, och oss allom en Saligh hädhanfärd Nådigest förläne, Amen.

Ifrå Stockholm then 7. dito.

Then 7. Octobris som S. Frökens Lijk, medh thet anseenlighe föliet, aff Riddare och Swenner, til Stockholm, emellan itt och tu effter Middagen, och sattes strax in på Stockholms Slått, in uthi Slåtzkyrckian.

Widh Stranden mötte the uthaff Adel och Ridderskapet, som på Slåttet, och uthi Stadhen wore, såsom och andre H. K. M. Hofftiänare, sampt Borghare, och månge Indlendske och Utländske, Ährlighe Wälachtadhe Män, hwilka samptligh folgde Lijket in på Stockholms Slått.

Ifrå Room then 5. dito.

Piemontelli Regemente är ifrå Neapoli til Wado förreest, sielffua Vice re måste förskicka alt folket til Meyland: Uthaff alle Tollerne bliffuer inkomsten brukat til Krijgzbehoff. Elliest adviseras och, at Erchehertighen Leopold, haffuer Biskopzdömet Strassburg, sampt medh Landet til Costnitz, öffuerantwardat then yngste Keysarens Son.

Ifrå Venedig then 11. dito.

Til Meyland och Neapholi äre Budhskap kompne uthur Hispanien, mählandes, at man antagha skal så mycket folck, som man någon tijdh kan, effter the Fransösiske, the Switzare, sampt med the Saphoyer, sigh så mächtigt uthrusta, til at igentagha Feltlijn, ja och nu allaredho är någhre tusende Frantzoser på wäghen til Saphoy. Thessföruthan haffuer then Meylendiske Gubernator skriffuit then General Pagni öffuer Feltlijn, til, at han nu hwarken medh Penningar eller folck, kunde honom bijfalla: Han må sigh therföre til nästkommande Åhr, förswara, thet bästa han kan.

Lijon, ifrån then 6. dato.

Thet Engelske Gifftermålet är alt klart och richtigt. Konungen i Franckerijket faar foort medh krijghet, och låter ännu meer och meer förwärffua folck: Såsom i thesse daghar är Regementet ifrå Normandia, öffuer Strömmen Rhodano til Pressa passerat, otta daghar här effter komma ännu 18000. til foot, och 2000. til häst, som ther alle inloceras skole.

Wår Gubernators Söhner, här til Lyon, haffua utaff H. K. M. alle tre bekommet befalning, til at wärffua ett tross. Elliest haffuer och Greffwen von Manssfäldt bekommet godh Commission: Han är nu ifrå Paris, til Engeland förrester, ther ifrå skal han til Haagen, och sedhan til Paris igen. Men Öffuersten Obertraut förreste i gåår til Hertighen i Saphoya.

Uthur Switzerland 9. dato.

The Eedhsworne Switzare, så wäl the Papistiske, som Ewangeliske, fara foort, och sålunda, på nytt förbinda sigh, at the Lijff, Godz och Wälferd upsatt haffua medh hwar andre, til at förswara Fadherlandet, ther the och i hela Landet haffua sigh welförsedt medh allehanda nödhtorffter. Konungen i Franckrijket haffua the och loffuat hielp och bijstånd: Ther på the strax haffua nampngiffuit 60. Capitener, och skal hwar och en aff them, thenne gången, och emoot winteren, haffua hundrade, och emoot wåhren, trehundradhe uthi en Fahna, the haffua och här på anammat besoldning och Penningar, så at man nu intet meer må twifla, at jw Förstendömet Pfaltz, the Gråbundner och Feltlijn, nu uthi sanning synas kunna, genom Gudz tilhielp, restitueras.

Vien ifrå then 5. Octobris.

Man haffuer ännu intet wist uthur Ungern, om fridzfördraghet medh Turcken, effter wåre Herr Commissarier, äre ännu til Comorn, elliest skal icke fridhen, widh Ofen beslutas, uthan wid Schutta Torret, som widh pass en mijl wägh är belägen ifrå Comorn: Kan hända, för thenne orsaken skuld, effter Turckerne, (som någhre skriffua) betee sigh ganska mootwillige, och medh Landsfördärff göra stoor skadha uthi Ungern, hwilka Fästningen Novigrad, Setskijn och Palanca skole någhre gångor berändt, menandes, them ther på haffua warit, oförmodelighen öffuerfalla: Doch äre the manneligh til ryggia dreffne. Man sägher och, at the sträffua in emoot Newheussel, låtandes sigh förnimma, at the wilia thet beläghra. Men somblighe skriffua, at Turcken näppligh kan förbijdha then daghen och timan, på hwilken fridhen beslutas kunde, wilia altså icke ens, släppa the Christnes gesandter ifrån Fästningen Ofen, för än fridhen bliffuer affhandladher. På thetta och alt annat skal framdeles bättre, och wissare beskedh giffwit bliffwa, Interim så driffs här foort, at försambla Rantzon, för the Christne, som hoos Turcken äre fångadhe, och såsom ord går, skole en part, ther til haffua rijkelighen contribuerat, hwilken Contribution icke allenast uthi thesse Landzorter, uthan jämwäl och uthöffuer thet hela Roomerske Rijket, sampt annorstädes, och uthi andre Landskaper, skal haffua sin foortgång. Samblas förthenskuld, såsom sagdt är, Pennin