Så fungerar Wikipedia/Vad är Wikipedia, egentligen?

←  Inledning

Så fungerar Wikipedia av Lennart Guldbrandsson DEL 1: Vad är Wikipedia, egentligen?

Hur man redigerar på Wikipedia  →

(sidindex)

DEL 1: Vad är Wikipedia, egentligen?

”Tänk dig en värld där varje person ges tillgång till hela mänsklighetens samlade kunskap. Det är det vi gör.”

Jimmy Wales, Wikipedias grundare

”Wiki”-delen

Vad är Wikipedia? Det lättaste sättet att förklara är att börja med namnet Wikipedia. I namnet finns nämligen två komponenter, 'wiki' och 'pedia' som beskriver två olika sidor hos Wikipedia: hur Wikipedia skapas och vad målet med Wikipedia är.

Idén med Wikipedia är enkel: så många som möjligt ska kunna bidra för att vi tillsammans ska kunna göra det bästa möjliga uppslagsverket. Vem som helst som har en dator med internetuppkoppling kan gå in på Wikipedia, leta reda på en artikel och lägga till, ändra och ta bort text.

Det kanske låter kaotiskt. Men det innebär också att de redigeringar man själv gör kan få tillägg, bli ändrade eller tas bort. Sedan kan någon tredje person ändra i den texten. I längden får det effekten att de dåliga inslagen blir färre och färre, medan de bättre blir fler och fler. I alla fall i en perfekt värld.

Metoden för att låta de som besöker en webbplats redigera innehållet kallas wiki. Namnet är taget från det hawaiianska ordet ’wikiwiki’ som betyder ’snabb’. Det finns två stora skillnader mellan wikisajter och vanliga webbplatser som det kan vara bra att veta om:

1. Man behöver inga särskilda program för att redigera sidorna, och
2. ändringarna syns direkt, utan några moderatorer eller väntetider.

Det är det som gör Wikipedia så snabbt och lätthanterligt. Men wikisystemet har många effekter. Några av dem är bra och några är dåliga. Jag ska nedan gå igenom några av dem:

Allting flyter

Herakleitos filosofi ”Panta rei” (Allting flyter) är verkligen sann för Wikipedia. En artikel som man tittat på för fem minuter sedan kan ha förändrats radikalt tills nästa gång man tittar på den. Så här:

Sedan förra gången man läste artikeln kan artikeln ha fått fler bilder. Den kan ha blivit omstuvad så att två stycken har fått byta plats. Den kan ha fått en rejäl uppfräschning. Den kan ha blivit raderad för att den brutit mot upphovsrätten eller någon av Wikipedias andra riktlinjer. Den kan ha blivit flyttad till ett bättre namn. Eller så kan någon ha föreslagit att artikeln bör slås ihop med en annan existerande artikel.

Eller så kan den ha blivit nedklottrad (och ingen har hunnit återställa den än – mer om det också senare).

Det finns ingen deadline

Till skillnad från tryckta uppslagsverk har Wikipedia ingen deadline, inget stoppdatum då allt ska vara färdigt för tryck.

Det här kan man se på två sätt:

Det negativa. Artiklarna är inte färdiga när du läser dem. De är inte perfekta, varken strukturellt eller språkligt. Det finns felstavade ord. Det finns luckor i artikelfloran. Det finns artiklar med mycket märklig betoning:

• personer som beskrivs med hjälp av frisyrer istället för mångåriga karriärer,
• händelseförlopp som ömsom beskrivs i svepande ordalag och ömsom detaljerat, och
• viktiga delar som saknas.

Och kanske värst av allt: Det finns rena faktafel.

Det positiva är å andra sidan att artiklarna går att ändra på ett litet kick. Vet man till exempel att Karl XII inte dog av för mycket ärtsoppa, då kan man ändra det så att det blir tydligt att han blev skjuten i huvudet. Nya artiklar går lätt att skapa. Och även om ingen har dött av några felstavade ord tar det inte mer än tio sekunder att korrigera ”åtminstonde” till ”åtminstone”, vilket kan vara skönt att veta innan man skriver ut en artikel.

Alla bestämmer - du också

I och med att vem som helst kan skriva på Wikipedia är det som upplagt för att det ska bli konflikter om vilken version av sanningen som ska skildras i artikeln. Lyckligtvis är de här konflikterna något som vanliga läsare sällan märker något av. Det beror på att det finns ett verktyg för att hålla oenigheterna utanför artiklarna. Varje artikel har varsin diskussionssida. De når man via en flik med texten ”Diskussion” längst upp på sidan. Där diskuteras större förändringar och efter hand utformas en strategi för att göra artiklarna så neutrala som möjligt.

Det sättet att resonera sig fram till vilken version som ska gälla bygger på konsensus och dikteras av Wikipedias policy. Konsensustanken är egentligen bara underställd kravet på att informationen i artiklarna ska vara neutral. Oavsett om hundratusen användare skulle försöka införa att jorden är platt skulle detta alltså inte införas i någon artikel på Wikipedia. Skillnaden mellan demokrati och konsensus är att demokrati kan avgöras av en enda rösts överläge, medan konsensus kräver en rejäl utvärdering av varenda oppositionell röst. I praktiken fattas beslut när en överväldigande majoritet tycker på ett sätt.

Men en av de andra riktlinjerna påpekar att Wikipedia inte skulle vara Wikipedia om man inte fick vara djärv och bara utföra ändringar ibland utan att först hitta konsensus. Det är så den absoluta majoriteten av alla ändringar går till ― någon är djärv. Antingen accepteras ändringen eller så återställs den. Återställs den, då börjar jakten på konsensus.

Allt sparas

För att över huvud taget få rätsida på diskussionerna krävs ett sätt att kunna diskutera samma sak. Man behöver kunna peka på vad som skett tidigare. Därför ingår något i Wikipedias programvara som kallas versionshantering. Alla tidigare versioner av samtliga artiklar, diskussionssidor etc, sparas. De kan sedan tas fram på ett litet kick.

Det här systemet är också en del av Wikipedias klotterhantering. Ifall en artikel blir nedklottrad så går det mycket snabbt att återställa artikeln till sitt tidigare skick.

Genom att använda versionshanteringen går det också att använda Wikipedia på ett mer vetenskapligt sätt: Det finns en verktygslåda längst till vänster på alla sidor på Wikipedia. Genom att klicka på ”Permanent länk” kan man få en direktadress till vilken version av artikeln som helst. Den versionen av artikeln ändras aldrig. I sin källförteckning kopierar man bara in URL-adressen man får i webbläsarens URL-fönster, så kan man enkelt bevisa att det man säger stod i artikeln, faktiskt stod i artikeln vid det tillfället.

Skribenterna kan vara anonyma

Wikipedia bygger på att antalet skribenter är så högt som möjligt. Ibland liknas det här lite ironiskt vid ”satsen om oändligt många apor”; den teori inom sannolikhetslära som säger att en oändlig mängd apor som slumpmässigt trycker på tangenterna på varsin skrivmaskin någon gång kommer att ha skrivit hela Hamlet. Det kan låta nedlåtande, men i själva verket är det logiskt att fler människor kan göra en större insats än få.

Därför har Wikipedia så låg tröskel det bara går. Det vore till exempel opraktiskt att vara tvungen att registrera sig för att få rätta ett stavfel. Om det hade tagit två minuter innan man kunde skriva något på Wikipedia, då hade de flesta bidragen uteblivit, vilket kanske hade gjort att klotter skulle ha varit mer sällsynt. Å andra sidan hade vanliga redigeringar också varit sällsynta. Istället för att såga av grenen Wikipedia sitter på (de frivilliga, spontana redigeringarna), har man valt en annan väg, nämligen att vem som helst kan redigera utan att ge Wikipedia någon information alls om vem man är. Ens IP-adress sparas dock i artikelhistoriken, så helt anonym kan man inte vara. (En IP-adress är lite förenklat den unika sifferkombination som ens dator blir tilldelad, ibland temporärt, när man surfar på nätet. Det finns flera metoder att spåra IP-adresser. Enligt lag är internetleverantörerna skyldiga att spara uppgifter om vem som använt vilken IP-adress vid varje tillfälle.)

Att anonyma människor kan skriva betyder att en artikel om internationella brottmålsdomstolen kanske inte är skriven av en jurist eller juridiskt kunnig. Den kanske bara översattes från engelskspråkiga Wikipedia. Det finns inga krav på några som helst förkunskaper.

Nackdelen är uppenbar. Men fördelen med anonymiteten är att Wikipedia har blivit en ren meritokrati. Ingen får fördelar för att den påstår sig vara professor och ingen diskrimineras. Istället är det bidragen till Wikipedia som bedöms.

Wikipedia är aktuell

30 sekunder efter att Melodifestivalen avslutats finns nästan garanterat vinnarens namn infört på Wikipedia. Likadant med VM, OS, Nobelpriset och andra stora händelser. Nästa dag är artiklarna mycket större och bättre. Det kan vara väldigt praktiskt när man förväntas ha en överblick över ett skeende som pågår just nu och inte har tid/lust/ork att läsa igenom ens morgontidnings alla artiklar om ämnet.

Just sådana stora nutida skeenden har tenderat att dra till sig stora skaror användare, vilket betyder att de mest extrema åsikterna åt alla håll slipas bort ganska fort. Tyvärr har detta lett till att många lite mindre aktuella områden har blivit eftersatta: personer som numera är inaktiva men under 1960-talet hade en stor karriär saknar ofta artiklar, geografiska områden som ligger långt borta har korta artiklar, samt ämnen som inte hör till kategorierna sex, religion, populärkultur, politik, våld, sport och omstridda fenomen (i vid bemärkelse) får sällan några utmärkta artiklar.

Det tekniska

Wikipedia bygger på programvaran MediaWiki. MediaWiki är fri programvara och har därmed öppen källkod. Detta gör att programmet hela tiden utvecklas och får nya funktioner. Det finns till exempel ett otal extraverktyg som enskilda användare har knåpat ihop. Bland dessa finns ett verktyg som skapar tabeller automatiskt.

MediaWiki är skriven i programspråket PHP och kräver databashanteraren MySQL för att fungera. MySQL (som uttalas Maj S Q L) ägs av ett svenskt företag som numera är dotterbolag till Sun Microsystems.

”-pedia”-delen

Den andra delen av namnet Wikipedia är minst lika viktig som den första. '‑pedia' kommer naturligtvis från 'encyklopedi', grekiskans 'enkyklios paideia'. Ordagrant betyder det ’rundad bildning’, vilket ska tolkas som 'allmänbildning'. Eller möjligen 'bildning från när man sitter i cirkel'. Eller kanske 'bildning från hela cirkeln av kunskaper'. I vilket fall som helst, på svenska använder vi snarare termerna 'uppslagsverk' eller 'uppslagsbok', snarare än encyklopedi.

I begreppet uppslagsverk finns naturligtvis någon slags systematik inbyggt. Så även för Wikipedia.

Wikipedias policy

Vid en ytlig observation kan man lätt få intrycket att Wikipedia är ett laglöst land, kaos. Så är det inte. Utan regler skulle Wikipedia aldrig kunna bli tillförlitligt och därför ett meningsfullt uppslagsverk.

Därför har Wikipedia utvecklat en policy med fem pelare. Alla Wikipediaversioner bygger på de fem pelarna. I korthet lyder de så här:

* Wikipedia är ett uppslagsverk

* Wikipedia har en neutral synvinkel

* Wikipedias innehåll är fritt

* Wikipedia har etikettsregler

* Wikipedias regler är inte huggna i sten

Det är egentligen allt man behöver veta. Men efter hand har det kommit allt fler riktlinjer för att underlätta tolkningen av de fem pelarna. Här kan de olika språkversionerna skilja sig lite från varandra.

Det finns förresten en anledning till att det heter riktlinjer och inte regler. Eftersom Wikipedia bygger på frivillighet, bygger också efterhållning av klotter, blockering av personer som bråkar, etc, på frivilliga insatser. Med regler istället för riktlinjer hade varje missat tillfälle kunnat bli ett prejudikat. Nu finns det ett visst tolkningsutrymme så att man inte kan lägga sig strax under gränsen. Det finns inga kryphål, för det finns inga regler, bara riktlinjer.

Låt oss titta lite närmare på Wikipedias policy:

Vad Wikipedia inte är

Den första pelaren i Wikipedias policy handlar om Wikipedias gränser. I ett av riktlinjedokumenten, Wikipedia:Vad Wikipedia inte är, står klart och tydligt vad Wikipedia exempelvis inte är:

1. en samling för all världens vetande (viss information passar till exempel bättre på Eniro eller någon privat webbplats)
2. ett reklam- eller propagandacentrum
3. en samling av egen forskning
4. en samling av länkar och litteraturförteckningar
5. ett diskussionsforum

Enbart den sidan räknar (för tillfället) upp 27 olika saker som inte ligger inom Wikipedias område. Nybörjare som inte vet om denna policy försöker ständigt stoppa in sådant – och vana användare tillbringar mycket tid åt att ta bort det igen. Wikipedia är enbart ett uppslagsverk. På sätt och vis är det här revolutionärt i en tid när så pass många människor har egna bloggar, skriver i forum eller deltar på ställen som Facebook, MySpace eller YouTube. Här är inte användarna i fokus, utan innehållet. Och allt innehåll platsar inte.

Wikipedia är neutralt

Nästa pelare handlar om att innehållet ska vara neutralt, alltså att artiklarna inte ska ”hålla” på ena sidan. Istället ska artiklarna citera de bästa källorna och bara låta de övriga parterna komma till tals enligt den vikt de har haft. Den här pelaren är det också många som har svårt att greppa i början ― inte bara genom att försöka lägga in texter om sig själva, utan även stycken i artiklar som man tror är fakta, eller sådant som inte går att bevisa.

På Wikipedia kallas den här policyn ofta NPOV (för ”Neutral Point of View”, alltså neutral synvinkel). I vissa fall är den neutrala synvinkeln självklar, men inte alltid: jag var själv med och försökte medla mellan en hel grupp användare som hade svårt att hitta balansen i artikeln om Göteborgskravallerna. De hade olika tankar om vad som var en neutral synvinkel på allt, från artikelns namn till vilka källor som skulle användas. Efter hand stod det klart att konflikten inte handlade om själva artikeln, utan om olika politiska ståndpunkter. Det är inte helt ovanligt att resultatet blir så. Därför råds vanligen användare som har starka övertygelser att skriva i andra ämnen.

Wikipedia är fritt

Den tredje pelaren är kravet på att materialet som läggs in i artiklarna inte ska vara upphovsrättsskyddat. Det betyder kort sagt att allt innehåll i Wikipedia, inklusive bilderna, filmerna och ljudfilerna, är fria för vem som helst att kopiera, ändra och föra vidare!

Man kan till och med ladda ner hela databasen (”göra en databasdump”). Det betyder att man kan göra ett eget uppslagsverk eller använda databasdumpen för att göra mer avancerade sökningar av Wikipedias innehåll. Man kan till exempel leta reda på alla artiklar utan källförteckningar, så att man vet vilka artiklar som behöver sådana.

Det enda förbehållet för Wikipedias fria licens är att man ger nästa person samma rättigheter, det vill säga att man inte kan ta en bild från Wikipedia till sin egen webbplats och sedan förbjuda andra att kopiera den därifrån.

Det absolut vanligaste övertrampet här är att försöka lägga in material som är skyddat av upphovsrätten. Det har länge gjorts försök att stävja uppladdning av upphovsrättsskyddat material på Wikipedia.

Wikipedianer är vänliga

Det finns en hel räcka riktlinjer under pelaren om etikett i Wikipedias policy. Många av dem handlar om att vara normalt vänlig, som att vara trevlig mot nybörjare och att försöka samarbeta, men det finns även mer komplexa, såsom Wikipedias konflikthanteringssystem, vilket jag återkommer till. En av de allra viktigaste riktlinjerna i etikettfrågan är ”utgå ifrån att folk menar väl”. Både i vanliga diskussioner och i konfliktsituationer visar det sig ofta nämligen att det är ett missförstånd som orsakat det hela.

Anledningen till etikettsreglerna är självklart att alla användare ska ha lust att fortsätta att bidra till uppslagsverkets tillväxt. Det finns därför många positiva inslag i skrivandet av artiklar, såsom tävlingar och utmärkelser. Många tar också någon minut då och då för att välkomna nykomlingar, svara på frågor och hjälpa till det där behövs.

Wikipedias regler är inte huggna i sten

Den sista pelaren handlar om att man inte ska behöva lära sig en massa regler innan man börjar bidra på Wikipedia. Man ska bara försöka tänka på vad som verkar vara rimligt. Om det som verkar vara rimligt inte är korrekt, så går det alltid att återställa det som är korrekt. ”Var djärv”, som sagt. Med tanke på hur många riktlinjer det finns på Wikipedia kan det vara det enda sättet som något blir gjort.

Tanken här är att Wikipedias policy grundar sig i vad en överväldigande majoritet av användarna anser. Därför finns det inte kryphål i ”lagarna”. Policyns anda är viktigare och målet att skapa en fri encyklopedi är det viktigaste. Om något man vill göra bryter mot en riktlinje men gör en bättre encyklopedi, så bör man alltså bryta mot riktlinjen ― så länge det inte bryter mot Wikipedias policy.

Hur Wikipedia ser ut

Wikipedia har ett ganska nedtonat utseende. Bakgrunden är vit med ljusgrå omgivning och svart text. Längst upp till vänster finns Wikipedias logotyp: en glob med pusselbitar. Globen är inte färdig utan saknar några bitar.

Hur Wikipedias artiklar är uppbyggda

Artiklarna i Wikipedia är i de flesta fall uppbyggda enligt samma struktur: först ett inledande stycke som kortfattat beskriver ämnesområdet och en bild, sedan ett antal stycken som undersöker ämnet. I vissa artiklar, till exempel om skådespelare, författare, fotbollsspelare, utgörs delar av artiklar över viktiga insatser. Slutligen finns källförteckning och externa länkar.

Man skriver inte under sina artiklar. Vem som har skrivit vad framgår ändå av artikelhistoriken.

Uppslagsorden på Wikipedia är sammanlänkade på i stort sett två sätt:

1. det går att klicka sig från artikel till artikel med hjälp av de länkar som är blåa. Röda länkar signalerar att artikeln inte är skapad än.
2. artiklarna ligger i ett antal olika kategorier (som syns längst ner på artikelsidan).

I vissa artiklar finns dessutom särskilda rutor med länkar till andra artiklar inom samma ämne, s.k. navigationsrutor.

Artiklarna kan sägas utgöra den största avdelningen som finns på Wikipedia. De är också den mest grundläggande, eftersom det är dem läsaren vill ha. Adressen till artiklarna ser alltid ut så här:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Artikelns_namn

Navigationsruta med länkar

Wikipedias omfång

Att bli ett uppslagsverk är Wikipedias främsta mål. Allt annat är underställt det målet. Wikitekniken är bara ett verktyg för att nå det målet så snabbt som möjligt. Det kan behövas, för arbetet med uppslagsverk är annars ett arbete som tar många år. Som exempel kan nämnas den första stora, Denis Diderots Encyclopédie, vars 35 volymer gavs ut mellan 1751 och 1772. Det är 21 år. Vem vill vänta så länge idag på att ens uppslagsverk ska komma till 'ö'?

Med Wikipedia behöver man inte vänta så länge. Det har funnits artiklar på alla bokstäver ända sedan början. Och sedan Wikipedias start 2001 har engelskspråkiga Wikipedia i stort sett fördubblats i antalet artiklar för varje år som gått ända fram till 2007, så här:

Antal artiklar i engelskspråkiga Wikipedia

När engelskspråkiga Wikipedia 2007 kom upp i 2 miljoner artiklar gick den om den kinesiske kejsaren Yongles uppslagsverk från 1403 som fram till dess varit världens största. I juni 2008 motsvarar enbart engelskspråkiga Wikipedias innehåll 798 volymer av Encyclopædia Britannica!

Men Wikipedia finns inte bara på engelska. Det finns drygt 250 olika språkversioner av Wikipedia. Alla är naturligtvis inte lika stora som den engelskspråkiga. Här är en översikt över de största språkversionerna av Wikipedia:

Antal tusen artiklar på de tio största språkversionerna av Wikipedia (juni 2008)

Den svenskspråkiga versionen har alltid varit bland de största. Numera ligger den på elfte plats med drygt 300 000 artiklar.

Att Wikipedia har kunnat bli så stort beror på att många skriver på Wikipedia. Siffran ökar ständigt, men i juni 2008 var det sammanlagda antalet wikipedianer för alla språkversioner över 13 miljoner personer! Det är inte lika många som har skaffat konto på Facebook (80 miljoner), men det är den största mängd personer som någonsin har skrivit ett samlat verk ihop.

Hela databasen, med artikelhistorik och allt, för alla språkversioner av Wikipedia (men utan mediafiler) är åtminstone 2 terabyte stor. Jag skriver 'åtminstone', för sedan augusti 2006 har det blivit allt svårare att göra en tillräckligt bra databasdump av engelskspråkiga Wikipedia. Därför bygger den siffran på en uppskattning. Varje vecka växer databasen med minst 1-1,4 GB.

Vad betyder det? Är 2 terabyte mycket? Det motsvarar papper från 100 000 träd. Men i datorsammanhang är det ungefär vad som ryms på en en vanlig hårddisk av idag. Alla böcker i det amerikanska Library of Congress innehåller motsvarande 70 terabyte. Och alla filer på YouTube kräver ungefär 600 terabyte utrymme.

Antalet artiklar ökar alltså ganska kraftigt. Men ökningen har minskat. Så här ser det ut för svenskspråkiga Wikipedia:

Nya artiklar/dag i genomsnitt

Det här är inte unikt för svenskspråkiga Wikipedia. Liknande mönster kan ses på de flesta andra större språkversioner. Den minskade ökningen beror delvis på att de flesta artiklar som ett uppslagsverk ”ska ha” redan finns och att man istället börjar redigera samma artikel flera gånger.

Och Wikipedia är välbesökt. Varje sekund tar servrarna fram mellan 20 000 och 45 000 sidor. Det innebär 1 728 000 000 (1,7 miljarder) sidbesök per dagen. Den siffran gör att Wikipedia, som helhet, blir en av de tio mest besökta webbplatserna på nätet. Här är tio i topp enligt Alexa:

1. Yahoo.com – de övriga Yahoo-webbplatserna räknas separat.
2. Google.com – de övriga Google-webbplatserna räknas separat.
3. MSN.com – de övriga MSN-webbplatserna räknas separat.
4. YouTube
5. Windows Live
6. MySpace
7. Facebook
8. Wikipedia – samtliga språkversioner
9. Blogger.com
10. Yahoo.co.jp – den japanska Yahoo-webbplatsen

E-bay ligger bara på 18:e plats, Amazon på 28:e plats, Internet Movie Database på 29:e plats och Wordpress på 36:e plats. Den mest besökta svenska webbplatsen är den svenska versionen av Google, på 240:e plats.

Lägg gärna märke till att Wikipedia är den enda webbplatsen på tio i topp som drivs ideellt. Alla andra utom Facebook har multinationella företag i ryggen. Blogger och YouTube ägs av Google, medan MSN och Windows Live ägs av Microsoft. Och MySpace ägs av Rupert Murdochs News Corporation. Facebook är privatägt.

Alla på topplistan innehåller reklam. Utom Wikipedia. Wikipedia har aldrig innehållit reklam och opinionen mot reklam är så överväldigande att det inte är troligt att det blir reklam på Wikipedia i framtiden heller. Istället drivs Wikipedia av donationer.

Lite underligt kan det verka att ett uppslagsverk ligger bland de tio mest besökta webbplatserna i världen. Inte minst när man tänker på att de samlade uppslagsverken i ett vanligt bibliotek utgör ungefär 1% av hela bokbeståndet.

En undersökning av 50 000 internetanvändare visade att ca 30% besöker Wikipedia en gång i månaden. Av dem går mer än hälften till engelskspråkiga Wikipedia. Svenskspråkiga Wikipedia har varje månad runt 70 miljoner besök.

Alexas bedömning baseras delvis på vilka webbplatser de användare som självmant laddat ner ett särskilt program. Statistikens tillförlitlighet är därmed långt ifrån säkerställd, men Alexa är ändå det mest använda av alla sätt att mäta vilka webbplatser som är störst.

Den höga trafiken får naturligtvis effekter på innehållet:

• innehållet i Wikipedia blir skärskådat – alla misstag är offentliga
• Wikipedia uppdateras ofta – enbart svenskspråkiga Wikipedia redigeras 163 000 gånger i månaden
• kantigheter slipas bort – fortare på artiklar som figurerat i media
• många personer och företag vill få in reklam i artiklarna och ta bort mindre smickrande fakta från sina artiklar
• ämnen som är omstridda i verkligheten blir lika omstridda på Wikipedia
• många tycker saker om Wikipedia

Sammantaget betyder det här att Wikipedia har blivit kulturellt allmängods. Wikipedia figurerar i sånger, tecknade serier och även som ämnen för akademiska uppsatser. Vissa menar att Wikipedia till och med är starten för en ekonomisk revolution, kallad wikinomics. (IT-analytikerna Don Tapscott och Anthony D. Williams har till och med skrivit en bok med det namnet.)

Kvalitetssäkring på Wikipedia

Snabbheten är Wikipedias största styrka och dess största svaghet. Den gör det lätt att bidra, men det innebär också att allt som läggs upp på Wikipedia är ocensurerat. Det allra mesta som finns på Wikipedia är sant, men inte allt. Hur vet man då vad som är sant? Ja, då behövs olika typer av kontroller. Man kan säga att det finns två vägar att säkra kvaliteten på Wikipedia:

• försvåra för de som vill förstöra Wikipedia
• förenkla för de som vill förbättra Wikipedia

Nedan ska jag gå igenom några av de många verktyg som finns för båda dessa metoder. Men jag kommer att återvända till detta ämne då och då, eftersom kvalitetsfrågan är så viktig för både läsare och wikipedianer.

Grunden i Wikipedias kvalitetskontroll

Som jag snuddade vid ovan fungerar den höga genomströmningen av läsare som en viktig del av Wikipedias kvalitetskontroll. Alla läsare kan bidra – och uppmuntras till och med att bidra. Vem som helst kan skapa artiklar. Man behöver inte ha något konto eller registrera sig någonstans. Det är enkelt. Det här gäller inte för engelskspråkiga Wikipedia där man måste ha ett konto för att kunna skapa nya artiklar. Men man kan fortfarande ändra i artiklarna direkt. Därefter går andra användare in och gör korrigeringar och tillägg. En undersökning som IBM har gjort har visat att ju fler olika skribenter en artikel har, desto mer trovärdig är den.

Tyvärr räcker inte den stora mängden läsare för att kvaliteteten ska vara tillräcklig. Mycket av kvalitetsarbetet görs därför att de mest regelbundna skribenterna. Till sin hjälp har de en hel del olika verktyg som är inbyggda i Wikipedias programvara och även många användarinitiativ för att säkra kvaliteten.

Wikipedias första sållning

Varje dag skapas på svenskspråkiga Wikipedia omkring 150 artiklar. Men varje dag raderas också ungefär 50 artiklar på svenskspråkiga Wikipedia. Motsvarande siffra för engelskspråkiga Wikipedia är mer än tio gånger så mycket. Där skapas nästan 1900 artiklar varje dag. På engelskspråkiga Wikipedia raderas ca 1500 artiklar. Det är alltså långt ifrån alla artiklar som överlever första dagen. Ungefär samma proportioner ser man på alla språkversioner. Det kan tyckas vara två steg fram och ett tillbaka, men det finns bra skäl för att så många artiklar raderas. Det är Wikipedias första försvarslinje.

Alla nya artiklar hamnar automatiskt på en särskild sida. Där skärskådas de av regelbundna skribenter som kollar om artikeln kan behållas eller ska raderas. Några av de vanligaste orsakerna till att artiklar raderas är att artikeln:

• bara är ett test för att se om man kan redigera
• består av klotter
• innehåller brott mot upphovsrätten
• består av reklam
• inte är relevant för ett uppslagsverk
• är integritetskränkande eller innehåller förtal
• har blivit raderad tidigare

På en del språkversioner av Wikipedia förekommer det också att mycket korta artiklar raderas direkt.

Det är dock inte bara nya artiklar som raderas. Trots att många regelbundna användare kontrollerar de nya sidorna slinker det ibland igenom dåliga artiklar. Lyckligtvis kan vem som helst anmäla artiklar till någon av de granskningssidor som finns på Wikipedia, till exempel Wikipedia:Sidor föreslagna för radering. På den sidan kan alla användare diskutera ifall en viss artikel ska behållas eller raderas. Alla får säga sin mening. Vad som händer med artikeln bestäms av konsensus efter minst tre dagar. Längden på diskussionen varierar från språkversion till språkversion.

I de fall där beslutet är att artikeln ska raderas, görs det av en av Wikipedias administratörer. Det är bara de som kan radera sidor. Mer om administratörerna följer i nästa avsnitt.

Vilka sidor raderas? Därom tvistar wikipedianerna. Det finns en del användare som menar att det i de flesta fall är dumt att radera. Istället bör artiklarna förbättras så att de följer Wikipedias policy. Det är bara artiklar som är helt oförbätterliga som bör raderas: personer som inte uppfyller relevanskraven, ordboksartiklar eller uppenbara fall av klotter. Resten av artiklarna har potential. De här användarna menar att korta, dåliga artiklar blir inspiration till andra användare att lägga till mer och bättre information.

Sedan finns det andra användare som menar att de dåliga artiklarna ger nybörjare undermåliga förebilder. Om de ser artiklar som är korta, dåligt skrivna och vinklade, lägger de sig omedvetet på den nivån själva. De menar dessutom att det lätt går att återskapa raderade artiklar och att rödlänkar (länkar till ännu inte skapade artiklar) är en större inspirationskälla än dåliga artiklar.

Debatten mellan de här sidorna är stundom levande och kraftfull. Hur många som finns på vardera sida skiljer sig mellan de olika språkversionerna av Wikipedia. Vissa, som den tyskspråkiga Wikipedia och den ryskspråkiga har högre ställda krav på nyskapade artiklar än den svenskspråkiga versionen. Möjligen håller den situationen på att förändras.

Senaste ändringar

Sidan Senaste ändringar kan man säga är Wikipedias andra försvarslinje. Ganska många wikipedianer patrullerar den här sidan, på utkik efter misstänkta redigeringar. Den sidan presenterar alla ändringar som görs på till exempel svenskspråkiga Wikipedia. Länken till den sidan hittar du i menyn till vänster, strax ovanför sökrutan. Den är tillgänglig för alla, oavsett om man har konto eller inte.

Länk till senaste ändringar

Klickar man på den länken kommer man till en sida som är fylld med information. Det kan vara överväldigande till en början, men mycket av det går att strunta i för ögonblicket.

Det är framför allt listan i mitten av sidan som är intressant. Listan anger ett par viktiga saker:

• precis när en ändring gjordes,
• av vem, och
• hur stor den var.

Det betyder att det är mycket enkelt att se ifall någon känd bråkstake visar sig vara aktiv igen. Lika enkelt ser man ifall någon ändrar i en kontroversiell artikel.

Nedan kan du se hur sidan Senaste ändringar kan se ut.

Senaste ändringar

Blåa länkar pekar på existerande artiklar, medan röda länkar betyder att länken pekar på en sida som inte existerar. I det här fallet är vissa av redigeringerna gjorda av användare utan konton, till exempel den i artikeln om Nelson Mandela. Istället för deras användarnamn anges då deras IP-adress. Med det här verktyget sticker deras redigeringar ut genom att deras diskussionssidor är rödmärkta.

Men sidan Senaste ändringar har tre ytterligare verktyg som är kraftfulla vapen mot klotter och andra försök att förstöra artiklarna.

Först i varje kolumn står det Skillnad. Om man klickar på den länken kommer man till en jämförelse där man kan se exakt vad som har ändrats i artikeln. Där finns det också en återställningsknapp. Den knappen rullar tillbaka den senaste ändringen.

Klickar man på länken Historik kommer man till en lista över alla versioner som finns av en viss artikel.

Versionshistorik

Även på sidan med artikelhistorik finner man en lista över de exakta klockslag då artikeln ändrades, tillsammans med en förteckning över vem som gjorde vilken redigering.

Det här verktyget gör att det också går att jämföra olika versioner av artiklarna. Om du vill se vad som har hänt i en artikel sedan du redigerade i den senast, då klickar du i den ”radioknapp” som motsvarar din version samt den senaste versionen och sedan på ”Jämför versioner”-knappen, varpå alla ändringar markeras tydligt.

Ett tredje verktyg på Senaste ändringar är länken Bidrag. Genom att klicka på den får man en förteckning över samtliga redigeringar den användaren gjort på Wikipedia. Det går alltså att följa en användare i spåren.

För användare utan kontoklickar man på IP-adressen. Det går alltså att följa även ”anonyma” redigeringar.

Bevakningslista

De verktyg jag har nämnt hittills har varit verktyg som alla användare kan nyttja, såväl de med konto som de utan. Men det finns ett mycket praktiskt kvalitetssäkringsverktyg som bara de med ett användarkonto har tillgång till: en bevakningslista. Bevakningslistan är antagligen det verktyget på Wikipedia som förhindrar flest artikelförsämringar.

Den fungerar så att man kan välja att bevaka vissa artiklar. Så fort någon redigerar i de artiklarna, listas artikeln på en särskild sida som man kommer åt genom menyn längst upp på varje sida, se bilden nedan.

Länk till bevakningslistan

Den sidan är ungefär som en personanpassad Senaste ändringar-lista. Vanligen kan ingen annan än man själv se vilka sidor man bevakar – inte för att det nödvändigtvis behöver vara privat, men det kan vara det. Trots det finns det en bild nedan av en del av hur min bevakningslista såg ut när jag skrev det här. Den har naturligtvis ändrat sig mycket sedan dess. Till och med bevakningslistorna ”flyter”, så att säga.

Min bevakningslista

Från bevakningslistan kan jag enkelt använda samma verktyg som på Senaste ändringar: Skillnad, Historik, och Bidrag. Därifrån kan man sedan gå tillbaka i historiken till den senaste ”bra” versionen av artikeln och spara den igen, något som oftast tar några sekunder.

Man kan till och med ställa in att man vill bevaka alla artiklar man redigerar i. Det är orsaken till att klotter vanligen återställs så fort. Många wikipedianer bevakar nämligen ett stort antal sidor och artiklar. Kontroversiella artiklar bevakas av ganska många, så de brukar sällan förbli nedklottrade särskilt länge. Bevakningslistan är den första sidan jag kollar på när jag går in på Wikipedia; ungefär som en e-postinkorg.

Låsning och blockering

För att skydda artiklar som är under hårdare attack från klottrare och andra bråkmakare finns det möjlighet att låsa artikeln, antingen tillfälligt eller för evigt.

Den åtgärden är mycket drastisk och går emot mycket av öppenheten som det innebär att ha en wikisajt. Därför är det bara användare som har fått ett särskilt förtroende som kan skrivskydda artiklar. Den gruppen kallas administratörer.

Administratörerna kan också blockera särskilt bråkiga användare från att redigera på Wikipedia. Också här går det att tidsbestämma skyddet av Wikipedia, för det är ett skydd, snarare än ett straff.

Konfliktlösning

Sätten att lösa konflikter varierar mycket från språkversion till språkversion och beror mycket på vilka behov som finns. De största språkversionerna har till exempel större behov av att kunna avslöja marionetter, det vill säga personer som har registrerat flera konton för att kunna göra större skada. Mindre språkversioner har snarare problem med att man inte är en tillräckligt stor skara regelbundna användare som kan ta hand om alla konlikter. Svenskspråkiga Wikipedia ligger någonstans mittemellan dessa poler.

Några av de sidor som finns på svenskspråkiga Wikipedia är:

• Wikipedia:Begäran om åtgärder
• Wikipedia:Begäran om IP-koll
• Wikipedia:Kommentarer om administreringen av Wikipedia

Dit kommer ärenden som riskerar att allvarligt förstöra arbetet på Wikipedia. Eftersom alla versioner sparas på Wikipedia är det i första hand för att undvika extraarbete som åtgärderna på de här sidorna finns.

Artikelförbättring på Wikipedia

Som jag redan har påpekat är artiklarnas innehåll inte huggna i sten. De blir redigerade och åtminstone i teorin bättre och bättre. Inte heller förbättringsarbetet är slumpmässigt skött. Precis som i ansträngningarna att förhindra försämringar, finns det en hel del verktyg. Men de främsta metoderna bygger på initiativ från användarna, snarare än på tekniska lösningar. Tillsammans gör de att det är lätt att förbättra Wikipedia.

Diskussionssidor

Wikipedia bygger på samarbete, inte på enskilda artikelförfattares produktivitet, sakkunskaper och språkförmågor. Det samarbetet måste koordineras någonstans. Därför finns det särskilda arbetsytor utanför artiklarna, där användarna kan planera, fråga efter hjälp och lösa eventuella konflikter. De kallas diskussionssidor och hittas genom att klicka på fliken ovanför artikelnamnet.

Länk till diskussionssida

Ett vanligt missförstånd är att diskussionssidorna är ett slags forum för åsikter om till exempel Sgt. Pepper's Lonely Hearts Club Band. Det är de inte. Tvärtom raderar många användare sådana inlägg direkt, eftersom de inte har med Wikipedias mål att göra. Diskussionssidorna ska enbart vara för att underlätta samarbetet användare emellan.

Skrivsättet på diskussionssidorna skiljer sig lite från skrivsättet i artiklarna. För det första skriver man under sina inlägg. För det andra skjuter man in inläggen, så att man lätt ser var ett inlägg börjar och ett annat slutar. För det tredje är stilen lite mer avslappnad. Man kan till exempel ställa frågor till någon annan användare, eller pröva olika formuleringar.

Att hitta till diskussionssidorna brukar vara ett stort steg för många nya wikipedianer. Inte bara för att det kan hjälpa till att förklara varför någon har ändrat i ens text. Inte heller bara för att det ofta är startskottet för att börja bidra mer aktivt till Wikipedia. Det stora steget ligger snarare i att upptäcka hur organiserat Wikipedia faktiskt är och att många skribenter är välutbildade och kunniga människor.

Man länkar till en diskussionssida genom att skriva Diskussion:Artikelns namn.

Förutom artiklarnas diskussionssidor har också varje användare en egen diskussionssida. Det gäller både sådana med konto och sådana utan. Deras diskussionssidor används främst för att påkalla just den enskilda användarens uppmärksamhet, till exempel att en text som den användaren skrivit innehåller ett fel. Många användare möter dessa första gången när de blir välkomnade till Wikipedia.

Den centrala diskussionsplatsen, dit många användare går, kallas Wikipedia:Bybrunnen. Där dryftas många frågor som blivit för stora för enskilda diskussionssidor, antingen det handlar om frågor som kan bli viktiga prejudikat eller som är för svåra för de deltagande.

Kategorier, projekt och portaler

Kategorier är ett slags mappar för att samla artiklar inom samma ämnesområden. Det här systemet är på många sätt bättre än att presentera innehållet alfabetiskt. Framför allt blir det lättare för folk som har skrivit om till exempel nobelpristagaren Hannes Alfvén att hitta de andra 26 svenska nobelpristagarna eller någon av de andra stora kosmologerna. Chansen är troligen större att man vill skriva om kosmologi än om den tyska skådespelerskan Hannelore Schroth som står före i alfabetet, eller den svenske beachvolleybollspelaren Hannes Brinkborg som står efter.

Kategorierna bildar tillsammans ett gigantiskt träd där man kan gå antingen uppåt och bli mer övergripande eller neråt och bli mer detaljerad. Från Hannes Alfvén uppåt till Svenska nobelpristagare, till Svenskar, till Sverige, och så vidare. Kategoriträdet bildas automatiskt av Wikipedias programvara, så länge man placerar alla artiklar i åtminstone en kategori.

Alla artiklar bör ligga i minst en kategori. Personer sorteras till exempel alltid efter vilket år de är födda och eventuellt avlidna. Under 2008 påbörjades ett projekt på svenskspråkiga Wikipedia för att sortera alla personer efter kön, bland annat för att man ska kunna se hur sned könsfördelningen är. Vid denna boks tryckning var fördelningen fyra män för varje kvinna. Med sådan statistik blir det lättare att se var mer energi bör läggas. Motsvarande siffror för tyskspråkiga Wikipedia är sex män på varje kvinna.

Som en tydligare variant till kategorierna finns Wikipedias Portaler. Där finns artiklar inomämnesområden såsom arkitektur, mat och dryck, medeltiden och Harry Potter. Länkar till portalerna finns i många av de grundläggande ämnena. Portalerna är till för läsarna, så att de lätt ska kunna få överblick över hela ämnet: vad som finns på Wikipedia och vad som saknas. Det här betyder att Portalerna kan bli en inkörsport för att börja bidra till Wikipedia.

Men det ämnesvisa användarinitiativ som visat sig fungera bäst är Projekten. Projekten används för att knyta samman användare med gemensamma kunskaper och intressen. Användarna som anmält intresse går kontinuerligt igenom ”sina” artiklar. Vissa koncentrerar sig på att förbättra en specifik artikel eller lägga till källor och ibland har de egna tävlingar. Det finns på svenskspråkiga Wikipedia ett tjugotal ämnesprojekt som är levande.

Mallar

De som skriver på Wikipedia vet att Wikipedia inte är perfekt, eller ens i närheten. Många av dem menar att det är därför de bidrar. Ett sätt att se vilka artiklar som behöver mest hjälp är mallar. Mallarna är små skyltar som placeras någonstans i artiklarna, av typen nedan.

Mall

De här mallarna fungerar inte enbart som upplysning för läsarna. Med hjälp av mallarna hamnar artiklarna i särskilda arbetskategorier. Där är de lätta att hitta för de användare som är intresserade av till exempel att förlänga artiklar, göra artiklar neutrala eller ta bort svepande formuleringar. En del av projekten, som jag nämnde nyss, handlar om att ta hand om de här kategorierna.

Vem som helst får lägga in mallar, men det förväntas att man kan motivera mallen på artikelns diskussionssida.

Ibland innehåller artiklarna även skyltar om artikelns goda kvalitet. Det finns tre olika kvalitetsnivåer: rekommenderade artiklar, bra artiklar och utmärkta artiklar. Rekommenderade artiklar är sådana som enskilda användare gillar. De har ett grönt plus längst upp i högra hörnet. Bra artiklar möter något högre krav, såsom att de är heltäckande och har bra källhänvisningar. De har en blå stjärna i övre högra hörnet och För att en artikel ska få den stjärnan nomineras den och genomgår en granskning. De bästa artiklarna på Wikipedia är de utmärkta artiklarna, som är "välskrivna, korrekta, uttömmande, illustrerade och försedda med källhänvisningar". De har nominerats och när omröstningen är klar får de en bronsstjärna i övre högre hörnet.

För närvarande finns det drygt 440 bra och utmärkta artiklar på svenskspråkiga Wikipedia. Det har numera blivit lite av en sport att ha skrivit många utmärkta och läsvärda artiklar.

Interwikilänkar

Wikipedia finns på över 250 olika språk. Interwikilänkarna är ett sätt att utnyttja detta för att göra Wikipedia bättre. I svenskspråkiga Wikipedias artikel om Paris finns länkar till samma artikel på franskspråkiga Wikipedia, som man kanske kan tänka sig är bättre. Länkarna till de andra språkversionerna finns väl synliga, nere till vänster i artiklarna. Klickar man där får man upp motsvarande artikel på exempelvis afrikaans, albanska, anglosaxiska, arabiska, aragoniska, arameiska, azerbajdzjanska… för att bara ta språkversioner på ’a’.

Interwikilänkarna kan vara praktiska vid flera tillfällen:

• när man ser något underligt men inte har andra källor tillgängliga: ”Var det verkligen 6 oktober som Per Albin Hansson dog? Var det inte 9 september? Jo, men på engelskspråkiga och tyskspråkiga Wikipedia står samma sak. Då är det troligen sant.”
• när man vill förlänga en artikel: ”Jag översätter artikeln från spanskspråkiga Wikipedia, kollar källorna och vips har artikeln blivit mycket bättre.”
• när man vill jämföra vilken språkversion som har bäst artiklar om ett ämne: ”Svenskspråkiga Wikipedia har i jämförelse med de andra nordiska språken bra artiklar om fysik, men danskspråkiga Wikipedia är bättre om filosofi.”

Även sidorna om hur Wikipedia fungerar har interwikilänkar, vilket gör att man lätt kan jämföra hur olika språkversioner sköter sina konflikter, vilka administratörer som finns, etc.

Tävlingar

Det hålls regelbundet tävlingar på Wikipedia för att förbättra olika aspekter av innehållet: veckans bästa nya artikel, veckans bästa förlängning av en existerande artikel, flest nyskrivna artiklar och flest förlängningar under veckan, samt veckans tävling. En hel del av dem handlar om att ta bort felen men även om att göra artiklar bättre.

Om man vinner en sådan tävling får man ett pris i form av en rosett som man kan sätta på användarsida, vilket ger respekt bland gemenskapen. Många av de förbättrade artiklarna blir senare utmärkta eller läsvärda artiklar.

På en del språkversioner förekommer också större tävlingar, där man kan vinna verkliga priser, till exempel böcker eller medaljer.

Specialsidor och externa verktyg

Utöver dessa vanliga verktyg finns det två ytterligare som är utmärkt hjälp för den som vill förbättra artiklar. Det ena är sidan Specialsidor. Specialsidor

Länk till specialsidor

hittar du i verktygslådan strax under sökrutan till vänster på varje sida, se bild nedan.

Verktygslådan innehåller flera praktiska länkar. Vilka varierar från språkversion till språkversion, men länken till Specialsidor finns i stort sett på alla.

På Specialsidor finns en hel del sidor som uppdateras automatiskt, snarare än av enskilda användare. Det finns en hel del listor där, som anger de kortaste och äldsta artiklarna, de bildlösa artiklarna, de artiklar som inte ligger i någon kategori, med mera. Och där finns ständigt uppdaterade data, såsom vilka som är administratörer, hur många artiklar som finns och vilka de senaste raderade artiklarna är. (Det är också här listan över Nya sidor finns.)

De här sidorna upptäcker några av de mest uppenbara felen, men inte nödvändigtvis mer komplicerade. Därför har andra personer skrivit särskilda verktyg som ligger på andra servrar. Några av de mest använda externa verktygen ligger på Toolserver.org, en server som den tyska stödföreningen betalade, men som finns i Nederländerna. Där finns flera verktyg för att få fram mer exakt statistik ur de databasnerladdningar som görs kontinuerligt, där finns verktyg som minskar dubbelarbete, och där finns verktyg som underlättar patrullering av till exempel nya sidor.

Ett verktyg som används väldigt mycket är CatScan. CatScan söker igenom kategoriträdet och kan visa till exempel vilka artiklar som ligger både i kategorin Nobelpristagare och Svenskar. Om man samtidigt tittar på kategorin Svenska nobelpristagare på svenskspråkiga Wikipedia kanske man upptäcker att några saknas i den mer detaljerade kategorin. Detta är bra eftersom ju bättre kategoriserade artiklarna är, desto större chans att någon som faktiskt kan något om dem, hittar dem.

Men CatScan används främst för att hitta korta artiklar, eftersom man kan sortera de korta artiklarna ämnesvis. Säg till exempel att du kan mycket om fjärilar och vill göra en insats på Wikipedia. Då kan du söka på korta artiklar i kategorin Fjärilar och hitta några lämpliga platser att börja.

Det finns en hel sida på Wikipedia om vilka externa hjälpmedel som finns: Wikipedia:Externa hjälpmedel.

De här hjälpmedlen, och några till, är ofta praktiska, men huvudpoängen med dem är helt enkelt att de ger mer tid för människor att göra det människor gör bättre än datorer, nämligen att skriva bra artiklar.

Men dessutom…

Wikipedia är dock inte bara 'wiki' (teknik) och 'pedia' (målet att bli en encyklopedi). För många är Wikipedia också ett ställe att umgås, ungefär som Facebook, YouTube eller LunarStorm, fast här är inte syftet ”bara” att hitta sina gamla kompisar och skicka meddelanden eller filmer fram och tillbaka.

Efter att ha skrivit artiklar ihop blir man lätt vänner. För egen del blev jag till exempel kontaktad via min användardiskussionssida av en annan användare som sett att jag redigerat i samma typ av artiklar. Vi började umgås och jag betraktar nu honom som en av mina närmaste vänner. Andra har liknande berättelser. Å andra sidan finns det också användare som jag bara har mött på Wikipedia. Vi kan ha redigerat i samma artiklar i flera år utan att jag vet varken ålder eller kön på dem, och än mindre deras verkliga namn. Ändå litar jag på dem.

Varför spelar det roll? Jo, för att Wikipedia trots allt inte riktigt är en helt platt organisation. Alla kan visserligen bestämma nästan allt och alla kan ändra i stort sett allt, men bara nästan. Vissa sidor är för känsliga för att vem som helst ska kunna klottra där, till exempel den som visar Wikipedias logotyp. Man vill ju inte att den plötsligt ska förvandlas till albanska flaggan. Det är bara vissa som är betrodda att redigera den typen av sidor. Vilka är de?

Så här ser ”organisationen” bakom Wikipedia ut:

Wikipedias användare

Det finns tre grundläggande typer av användare. De går att dela in enligt följande enkla schema:

Wikipedias användare

De oinloggade

Den otvivelaktigt största gruppen av de som redigerar på Wikipedia är de som bara trycker ”Redigera” och vars enda sätt att identifieras (som jag har påpekat ovan sparas allt, inklusive vem som har gjort vilken redigering) är via deras IP-adress.

Om man inte har något konto, kan man göra det mesta: man kan skriva artiklar, skapa nya artiklar och diskutera med andra användare. För de allra flesta räcker den här typen av deltagande.

Ingen kan säga riktigt hur många unika personer som döljer sig bakom IP-adresserna eftersom de ibland byts och det kan finnas flera personer som redigerar från samma dator. Därför blir det meningslöst att ange hur många det finns i den här gruppen användare.

En undersökning som Dartmouth Computer Science-forskare gjorde på engelskspråkiga Wikipedia menade att det inte fanns skäl att misstänka oinloggade för att göra sämre redigeringar än registrerade användare, utan att de tvärtom gjorde några av de bästa redigeringarna.

Vanliga användare

Den näst största gruppen är ”vanliga användare”, det vill säga de som skaffat ett användarkonto. Att skaffa användarkonto betyder enbart att man anger ett användarnamn och ett lösenord. Det är allt! Man behöver alltså inte berätta något om sig själv, inte ens sitt namn. I och med att man skaffar ett konto får man tillgång till några funktioner till, såsom en bevakningslista och en fast användarsida (den användarsida man har som oinloggad är inte personlig eftersom IP-adresser byts ut ibland).

De flesta användare brukar skriva något på sin användarsida. Många använder den som en lista över bra länkar eller som en presentation av sig själva. I övrigt är skillnaden mot att redigera oinloggad inte så stor. Mer om detta i kapitlet ”Inloggning” i Del 2.

Det finns för tillfället (juli 2008) ca 70 000 registrerade användare, men ganska många av dem är engångsanvändare, väldigt inaktiva eller dubblettkonton. Bara omkring ett par tusen användare kan räknas som ”riktiga” användare. Ca 0,4% av alla användare står för hälften av alla redigeringar. Bara hälften av alla registrerade användare har fler än tre redigeringar. 7% av alla användare har över 100 redigeringar och endast 2% har över 1000 redigeringar. Över 10 000 redigeringar når bara 0,2% av våra användare. Sammanlagt är det lite över 5700 användare som har gjort fler än tio redigeringar. Varje månad är det drygt 3500 registrerade användare som redigerar.

Baserat på de här siffrorna kan det verka som om Wikipedia lever på kärntruppen, de mycket aktiva. Som jag skrev ovan var det ju mindre än 1 procent av alla användare som stod för hälften av redigeringarna. Men för att komma upp till 100% behövs även de som gör en eller två redigeringar. Det här fenomenet kallas den långa svansen. Begreppet kommer från studier av detaljhandeln, där statistiker kom fram till att man säljer mer genom att sälja många svårhittade varor till många kunder än genom några få storsäljare. För Wikipedias del betyder det att de användare som bara ”handlar småsaker” garanterar Wikipedias överlevnad. Det är något som sällan kommer fram i media, eftersom man inte intervjuar folk som redigerat en eller två gånger. Å andra sidan vittnar många nya användare om att det tar en läroperiod innan ens bidrag blir riktigt bra. Med andra ord är antalet redigeringar bara en fingervisning om vem som bidrar mest till Wikipedia.

Administratörer

Administratörerna tillsätts genom omröstningar där man måste få 75 procents stöd. På svenskspråkiga Wikipedia krävs det dessutom att man blir omvald varje år. För tillfället finns omkring ett nittiotal administratörer på svenskspråkiga Wikipedia. De har fem verktyg: radering/återställning av sidor, låsning/upplåsning av sidor, möjlighet att redigera låsta sidor, blockering/avblockering av användare samt tillbakarullning av redigeringar.

Men det är inte bara administratörerna som klottersanerar och skyddar Wikipedia. Mycket av jobbet sköts av oinloggade och vanliga användare. Administratörerna har bara lättare att göra det.

Det råder ett par missförstånd kring vad det innebär att vara administratör på Wikipedia:

1. administratörerna är inte Wikipedias redaktion
2. administratörerna har inte fler skyldigheter än andra användare, och
3. administratörerna har inte bildat en konspiration mot nya användare!

Om du har läst den här boken ordentligt känner du säkert hur det egentligen ligger till själv, men bara för säkerhets skull:

1. det finns ingen redaktion, Wikipedia växer fram organiskt
2. alla som skriver på Wikipedia gör det frivilligt
3. administratörerna, liksom alla wikipedianer, vill att Wikipedia ska bli bättre. Wikipedia blir bara bättre om det kommer nya användare. Men även de nya användarna måste lära sig hur man beter sig på Wikipedia.

Och när det gäller administratörernas makt så handlar den såväl om att de har skött sig och därför fått förtroende, som att de vet hur Wikipedia fungerar. Erfarenhet är precis som på alla arbetsplatser en tillgång och så bör det också vara. Skulle det vara så att en administratör missköter sig (vilket är mycket ovanligt), så kan den bli avsatt.

Övriga användargrupper

De tre grupperna ovan är de huvudsakliga användare på Wikipedia, men det finns ett par grupper till som det kan vara bra att känna till:

Robotarna (eller ”bottarna”) är egentligen dataprogram som användare brukar för att gå igenom ett stort antal artiklar på kort tid eller för att göra andra långtråkiga sysslor, som att kategorisera om ett hundratal artiklar eller automatiskt lägga till nya interwikilänkar. Alla bottar har en ägare och är registrerade som bottar. Det här betyder att deras redigeringar inte syns på Senaste ändringarna.

IP-kontrollanterna är en mycket liten grupp som valts ut för att kontrollera ifall två eller flera användarkonton redigerar från samma IP-adress, något som mestadels används för att försöka ge enskilda användare större tyngd i diskussioner eller omröstningar.

På vissa språkversioner finns konfliktlösningsorgan. Den svenska hette skiljedomskommittén men den är numera nedlagd.

För att tillsätta en administratör behövs en byråkrat, av vilka det finns åtta stycken på svenskspråkiga Wikipedia. Det är också bara byråkraterna som kan byta namn på användarkonton.

Internationellt finns två grupper till: stewards och utvecklare. Stewardarna är högsta instansen när det gäller användarrättigheter, det vill säga de är de enda som kan avsätta administratörer, medan utvecklarna är dataprogrammerare som gör uppgraderingar, förbättringar och reparationer av Wikipedias mjuk- och hårdvara.

Redan i förordet nämnde jag en funktion som jag inte har nämnt bland de övriga: presskontakten. Det beror på att presskontakten i de allra flesta fall är en inofficiell position, en roll som står helt utanför den formella organisationen. Själv erbjöd jag mig som presskontakt ett par månader efter att den förre hade slutat och när ingen protesterade tog jag över kontakterna med media. Ingen har protesterat ännu. Presskontakten är den användare som får frågor av pressen och media om Wikipedia, respektive skickar pressmeddelanden när det händer något särskilt. Men många i allmänheten kontaktar också presskontakten när de har kommentarer om Wikipedia och vill prata med någon om det. För det finns annars ett system som heter OTRS, Open-source Ticket Request System. Det är en service per e-post, där frivilliga står till tjänst och besvarar frågor och klagomål. Den svenska varianten når du om du skickar e-post till info-sv@wikimedia.org.

Single user login

Under 2008 infördes något som heter Single User Login eller Unified Login. Det betyder att alla systerprojekt och språkversioner blir sammanknutna. Därmed måste det användarnamn man valt på svenskspråkiga Wikipedia även vara ledigt på de andra språkversionerna och systerprojekten. Det betyder också att när man är inloggad på ett ställe, så är man också inloggad på alla andra. Förutsatt att man aktiverat den funktionen, alltså. Eftersom det gått sju år utan den här funktionen finns det förstås en hel del användare med samma namn på olika språkversioner.

Kontakter användare emellan

Artiklarnas och användarnas diskussionssidor, och de olika projektens samlingsplatser (Wikipedia:Bybrunnen heter den på svenska) är de tre mötesplatser där den huvudsakliga kontakten användare emellan sker. I de flesta fall räcker det för arbetet med att skapa en encyklopedi. Men det finns andra sätt att kontakta användare, till exempel för att diskutera mer känsliga saker.

Kontakter via datorn

Det allra enklaste att kontakta en annan användare utanför Wikipedia är menylänken till vänster: ”Skicka e-post till den här användaren”. Den funktionen döljer mottagarens e-postadress och verkliga namn. Det går också bara att skriva mail på det sättet om a) man är inloggad, och b) om användaren man vill skicka till har aktiverat den funktionen.

IRC (eller Internet Relay Chat) är en blandning mellan vanlig chatt och heta linjen. Man kan chatta med hur många som helst samtidigt, men kan även ta kontakt med enskilda användare. Varje projekt har sin egen IRC-kanal där en del av användarna finns tillgängliga. Svenskspråkiga Wikipedias IRC-kanal har adressen irc://irc.freenode.net/wikipedia-sv. I och med att målet där inte är att skapa en encyklopedi har man råd att vara mer avslappnad.

Mer officiell är Wikipedias sändlista. En sändlista är ett sätt att skicka mail till massor av människor på en gång, samtidigt som alla mail sparas i ett arkiv som är öppet för alla. Svenskspråkiga Wikipedias sändlista får man tillgång till genom att gå in på http://mail.wikipedia.org/mailman/listinfo/wikisv-l. Det finns även liknande listor för Wikimedia Foundation och dess olika specialgrupper.

Kontakter i verkliga livet

Att wikipedianer träffas i verkliga livet, snarare än bara via internet, är något som händer ganska regelbundet, framför allt i storstäderna. Det kan vara så enkelt som att en användare reser till exempelvis Stockholm och frågar ifall de som bor där vill träffas. Sådana möten brukar kallas wikifikor, wikipubar, eller wikiträffar, beroende på tidpunkt och arena. Mötena i sig brukar vara ganska uppsluppna, men huvudämnena kan variera, från skvaller till hur artiklar ska kategoriseras. Ofta ger de här mötena en lite annan bild av de användare man träffat via Wikipedia. Wikifikorna skapar nya kontaktytor och ökar samarbetet mellan wikipedianerna. Själv har jag deltagit på flera wikifikor. Det är något jag kan rekommendera varmt.

En ganska rolig aktivitet lär också vara de utflykter som kallas ”Wikipedia takes...” och sedan en stad, till exempel New York, där wikipedianer åker runt i en stad under en hel dag eller två och tar bilder på allt som är värt att fotografera. De bilderna lägger de sedan upp på Commons under en fri licens.

Wikimania

I ett par år nu har olika länder anordnat internationella Wikipedia-sammankomster, kallade Wikimania. De är officiellt sanktionerade av Wikimedia Foundation och brukar betyda tre-fyra dagar med föredrag, fester och informella möten. De kan till och med innebära att någon ledande wikipedian meddelar viktiga förändringar eller nyheter. Urvalet av städer för Wikimania sker enligt en internationell nominering och omröstning.

Hittills har Wikimania hållits i:

2005 Frankfurt, Tyskland

2006 Cambridge utanför Boston, USA

2007 Taipei, Taiwan

2008 Alexandria, Egypten

2009 hålls Wikimania i Buenos Aires, Argentina

Wikimedia Foundation och Wikipedias systerprojekt

Wikimedia Foundation är namnet på den ideella organisation som driver Wikipedia och dess systerprojekt. Den har funnits sedan 2003 och har en egen styrelse, egen wikisajt (www.wikimediafoundation.org) och låter ett tjugotal anställda ta hand om det praktiska så att de frivilliga kan koncentrera sig på innehållet. De har inget med själva innehållet i projekten att göra.

Wiktionary

Redan 2002 bildades Wiktionary, ett försök att samla alla de ordboksartiklar som man inte ville ha på Wikipedia. Wiktionary innehåller allt som vanliga ordböcker gör: ords böjning, betydelse och etymologi, samtidigt som det precis som med Wikipedia finns kopplingar till andra språkversioner.

Den svenskspråkiga versionen startade 2004 och har inte fått samma genomslag som svenskspråkiga Wikipedia. En förklaring till det är att Wiktionary kräver större expertkunskaper i grammatik, etc, än Wikipedia. I skrivande stund innehåller svenskspråkiga Wiktionary ca 50 000 artiklar och är den 14 största språkversionen. Den engelskspråkiga versionen innehåller drygt 875 000 artiklar (juli 2008).

Wikibooks

Wikibooks var det andra systerprojektet som startades. Den engelskspråkiga 2003, den svenskspråkiga 2004. Här kan användarna skriva egna fakta- och läroböcker, det vill säga lite djupare än på Wikipedia. Även här är den svenskspråkiga på 14 plats med nästan 1000 boksidor. Den engelskspråkiga är störst, med 30 500 sidor.

Wikiquote

Samma år, 2003, startades Wikiquote, en fri citatsamling. Den svenskspråkiga bildades året efter och innehåller idag ca 700 artiklar. Varje artikel motsvarar till exempel en person eller film med ett eller flera citat. Den engelskspråkiga innehåller ca 16 000 citat.

Wikisource

Wikisource var det femte projektet, 2003 respektive 2005 för den svenskspråkiga. På Wikisource finns källtexter, såsom historiska dokument och matematiska formler, men även öppen källkod. Den svenska versionen är den 20:e största, med 2300 texter.

I slutet av 2005 började engelskspråkiga Wikipedia en wikiöversättning av bibeln från hebreiska och grekiska till engelska.

Wikinews

2004 grundades Wikinews, en fri nyhetstjänst där nyheterna rapporterades av användarna. Året därefter kom den svenska versionen, som från början förde en ganska slumrande tillvaro och närapå dog, men som har återupplivats. Med 2200 artiklar är det den 8:e största språkversionen.

Wikinews reporter intervjuar Shimon Peres

Sedan något år tillbaka har engelskspråkiga Wikinews en sorts presskort för sina mest betrodda journalister. I juni 2008 gjordes den troligen första gräsrotsjournalistik-intervjun med ett sittande statsöverhuvud, Shimon Peres.

Wikinews görs också som PDF för distribution som tryckt version. Det görs också försök med nyhetsradio och nyhets-TV.

Wikiversity och Wikijunior

Det finns även två projekt som ännu inte finns på svenska: Wikiversity och Wikijunior. Det första är en samling av e-learning-material, med andra kurser i alltifrån hur man skriver musik för TV till fysik. Det andra är fria böcker för barn och ungdomar. Båda började som avknoppningar till Wikibooks. Wikiversity innehåller drygt 8400 kurser.

Wikimedia Commons

Alla ovanstående projekt är språkbaserade och redigeras alltså parallellt av talare av de olika språken. Därför bildades 2004 ett centralt mediearkiv, Wikimedia Commons eller i vardagligt tal, Commons. På det sättet slapp man att ladda upp till exempel en bild på Abraham Lincoln på varje språkversion och på alla individuella systerprojekt. Istället kunde man ladda upp den en gång och sedan låta alla Wikimedia Foundations projekt länka till den, smidigt och utrymmessparande. Med tanke på att Commons innehåller över 3 miljoner bilder, filmer och annan media, är det verkligen något att sätta tänderna i. Det går dessutom att få Commons att skriva alla menyer etc på svenska.

***

Samtliga av de här projekten lyder under den fria licensen GNU FDL eller de Creative Commons-licenser som gör att man får använda allt material fritt.

De fria licensernas kultur

Wikipedia är ett av flaggskeppen i en rörelse för att göra mer material fritt för vem som helst att använda. Den här rörelsen började på 1980-talet, men gällde då främst datorprogram. Till skillnad från företag som Microsoft och Apple menar den rörelsen att datorprogram och innehåll utvecklas bäst när så många som möjligt kan hjälpa till. Därför är källkoden öppen och man ger också användarna möjligheten att sprida produkten vidare. Det inspirerar till både samarbete och kreativitet.

Den här rörelsen har växt sig allt större. Från att främst vara något för datanördar har massor av företag, myndigheter och privatpersoner utan några större datakunskaper börjat använda fri programvara. Nuförtiden används fri programvara av miljontals människor. Några av de mest berömda programmen är webbläsaren Firefox, som är världens näst mest använda webbläsare, och operativsystemet GNU/Linux. GNU/Linux används i till exempel persondatorer, Playstation och mobiltelefoner, men framför allt i servrar. Naturligtvis bygger Wikipedia på fri programvara.

Sedan årtusendeskiftet har allt fler webbsidor börjat använda någon av de olika copyleft-licenser som finns. Copyleft är förstås en ordlek på copyright. Licenserna går ut på att den som har författat en text eller tagit en bild fortfarande har kvar rätten att nämnas som skapare, men ger andra möjligheten att använda och ändra materialet. De största företrädarna bortsett från Wikipedia är troligen bildarkivet Flickr, det fria kartsystemet OpenStreetMap, och the Internet Archive.

Web 2.0 och bloggar

Ibland sägs Wikipedia vara ett exempel på Web 2.0. Uttrycket myntades av den före detta litteraturforskaren, numera programmeraren Tim O’Reilley, för att särskilja två distinkta faser i Internets historia:

Web 1.0, som kännetecknas av statiska sidor, ramar där innehållet består av varsin html-sida, gästböcker och reklambanners i form av gif-knappar, menar man var det dominerande sättet att presentera hemsidor mellan 1994-2004.

Web 2.0, å andra sidan, handlar istället om att sajterna ska vara interaktiva så att användarna står för en del av innehållet (vilket leder till kollektiv intelligens, om, och bara om, tillräckligt många användare hjälper till med innehållet.) och även kunna avgöra hur sajten ser ut i deras egna webbläsare, de ska vara grundade på internet istället för överföringar av till exempel före detta bokinnehåll och de ska vara en upplevelse för användaren. Dessutom verkar stora mängder metadata och frihet för användarna vara viktiga komponenter. Det är alltså inte tekniska framsteg som avses med Web 2.0, utan mer designmässiga och affärsmässiga framsteg.

Bland de mest kända andra exemplen på Web 2.0-sajter är E-bay, Flickr, länkskafferiet del.icio.us (namnet uttalas som ”delicious”, 'delikat') och YouTube. Men i Sverige har Web 2.0 antagligen blivit mest spritt med hjälp av bloggandet.

De första bloggarna utvecklades ur internetforumen cirka 1983 (ett tidigt exempel är diskussionsgruppen mod.ber). Formen var redan då etablerad: en eller flera personer tipsade läsarna om bra länkar, oftast med de senaste överst, och diskuterade aktuella händelser, antingen journalistiskt eller personligt. Bland de tidigaste kända bloggarna finns Justin Hall (från 1994) och Jerry Pournelle (från 1997). Termen ”web log” myntades av Jorn Barger 1997 och förkortades till blog av Peter Merholz 1999 (som ett skämt: han hade rubriken ”we blog” på sin sida).

Det blev snabbt ett populärt sätt att hålla sig på nätet och 2001 kom den första vågen av manualer om hur man bloggar. Själva bloggandet sägs ibland vara ett stort steg för demokratin: vem som helst kan skriva vilket ökar antalet nyhetsförmedlare och röster i debatten. Från och med 2004 har bloggandet, åtminstone i USA, blivit en del av informationssamhället och en legitim källa för tidningar att hämta nyheter ur, trots att bloggar sällan kräver några källor och i stort sett kan påstå vad som helst. Men snabbheten och enkelheten har gjort att vissa bloggar ändå blivit inflytelserika. Samma situation som Wikipedia med andra ord. Flera bloggare har blivit sponsrade av till exempel klädföretag – något som vissa företag har försökt med på Wikipedia, utan större framgångar, se Del 4.