| 212 | Ps. 128, 129,130. | Psaltaren. |
den, som fruktar HERran, och på Hans wägar går.* *Ps. 112: 1. Ps. 119: 1–3.
2. Du skall föda dig af dina händers arbete;* säll är du, och wäl är dig. *1 Mos. 3: 19.
Att kunna redligt försörja sig med sitt arbete, och att få åtnjuta frukten af sitt arbete, är en wälsignelse af Gud. Deremot framställes det ofta såsom en följd af Guds wrede, att frukten af folkets arbete skall blifwa gifwen åt fienderna.
3. Din hustru skall wara såsom ett fruktsamt* winträd, allt omkring i ditt hus; dina barn såsom oliveqwistar kring om ditt bord. *Ps. 127: 3. Ordspr. 5: 18, 19; cap. 18: 22. Hes. 19: 10.
Winträdet sprider sina rankiga grenar wida omkring, och oliveträdet har lummiga qwistar. Båda äro bilder af fruktbarhet och ett blomstrande tillstånd.
4. Si, alltså warder wälsignad den man, som HERran fruktar.
5. HERren skall wälsigna dig af Zion,* att du skall få se Jerusalems wälfärd i alla dina lifsdagar. *Ps. 134: 3.
6. Och skall få se dina barnabarn:* frid öfwer Israel!† *Job 42: 16. †Ps. 125: 5. Gal. 6: 16.
Ett fromt och wälsignadt familjelif är kärnan af kraft och wälstånd för stat och samhälle. Då frid hwilar öfwer den enskildes hus hem, och familjelifwet blomstrar i sann fromhet och under Guds wälsignelse, då, men icke annorlunda, kommer frid och sällhet öfwer land och folk, då är Israel wälsignadt.
129. Psalm.
Israels seger, bön emot fiender.En wisa i högre choren. De hafwa ofta trängt mig allt ifrån min ungdom; så säge Israel.
De, nemligen fienderna.
2. De hafwa ofta trängt mig allt ifrån min ungdom; men de wordo mig icke öfwermäktige.
3. De plöjare hafwa plöjt på min rygg,* och dragit sina fåror långa. *Es. 51: 23.
En kraftig bild af hård träldom, hwaruti ryggen sönderslites af drifwarens gissel. Es. 51: 23.
4. HERren, som rättfärdig är, hafwer de ogudaktigas rep afhuggit.
Rep, d. ä. de tåg, hwarmed Israels folk bortfördes i fångenskap och war bundet på åtskilliga tider. Både i bokstaflig och bildlig mening blifwa dessa ord i Christi kyrka fullbordade.
5. Ack! att på skam komma måtte och tillbaka wända, alle de som Zion hätske äro.
6. Ack! att de måtte wara såsom gräs på taken; hwilket förtorkas, förrän det uppskäres:* *2 Kon. 19: 26. Job 8: 12. Es. 37: 27.
7. Af hwilket skördemannen icke uppfyller sin hand; ej heller han, som binder kärfwarna, sin famn.
8. Och de, som fram om gå, icke säga: HERrans wälsignelse ware öfwer eder: wi wälsigne eder i HERrans namn.* *Ruth 2: 4.
Alla dessa fyra verser äro en prophetia om den undergång, som wäntar Christi kyrkas fiender. Allt deras arbete är förgäfwes, så att de, som gå förbi eller blifwa det warse, icke kunna önska dem wälsignelse, utan se med häpnad, att de taga en ända med förskräckelse. Se Uppb. 18: 10. Såsom förtorkadt ogräs, som till ingen ting duger, så blifwa de bortrensade och deras förderf kommer, förr än de blifwa det warse.
130. Psalm.
6. Bot-Psalmen.En wisa i högre choren. Utur djupen* ropar jag till dig, HERre. *Ps. 69: 2. Ps. 88: 7.
Utur djupen, d. ä. utur syndens och eländets djup, ja utur förbannelsens och afgrundens djup, hwaruti den utur syndasömnen uppwaknande ångerfulla själen ser sig wara nedsänkt under sin syndabörda. Utur detta djup will Herren draga henne upp, Han öppnar för henne fängelsets dörrar, Es. 61: 1–3; genom sin Andas nåd lärer Han henne att ropa, och genom sitt ord förkunnar Han henne, huru hon skall blifwa frälst.
2. HERre, hör min röst; låt dina öron akta uppå min böns röst.
3. Om du, HERre, will tillräkna synderna, HERre, ho kan blifwa beståndande?* *Job 9: 2, 3. Ps. 143: 2.
Så finner den ångerfulla själen, att hon omöjligen kan bestå inför Herran, om Han will tillräkna synden. Hon söker då icke att göra sin synd mindre än den är.
4. Ty när dig är förlåtelse, att man skall frukta dig.
I det föregående äro syndabekännelse och bönerop i ångren, men här instrålar Evangelii ljus i det förkrossade hjertat och uppfyller det både med fröjd och bäfwan. Den, som rätt känner sina synder och får nåd att tro
_216.jpg&oldid=345178){kind=link}