Siömans-konsten.15. At wåre Fäder warit starke Siömän och ägt til så stor högd, som den tiden war möjeligt, de dertil hörande wetenskaper, som Skiepsbyggeriet och Styrmans-konsten, lär jag ej behöfva at wisa: Derom är för detta berättadt[1]: Det kan man säja med wisshet, at detta Folkeslag, som från sina äldsta boningar hitkommit på watnet[2] och som från ålder ej mindre lefvat på wågorne, än på fasta landet[3], har förstådt Siömans-konsten förän de andre i Europa och äfven först brakt sielfva Engeland til at hålla sig ständig flotta[4]. Dessutan woro Scandianerne så hemma uti det wåta Elementet, at knapt något mansbarn fans från torpare- til Konunga-söner, som ej lärde sig at simma[5], så at de i siöslag kunde stinga sig til hafsbotnen och komma up igen, när de wille[6].
Krigs-konsten.16. Krigskonsten war i gamle Norden särdeles behagelig; Största Ähran inlades med udd och egg[7] och at wara Berserk[8] eller en Öfverdådig Kämpe,
- ↑ c. 4. §. 9. 10. c. 8. §. 5.
- ↑ v. supr. c. 3. §. 2.
- ↑ v. supr. c. 3. §. 6.
- ↑ Rap. Thoyr. Hist. d'Anglet. T. 1. p. 305.
- ↑ Pomp. Mela. L. 3. 3. Herodian. L. 8. Tacit. Hist. L. 5. 14.
- ↑ Wåra Sagor och gamla Historier äro så upfylte med exempel derpå, så at ej är nödigt något af dem anföra. Denna nyttiga konst har först nyligen och i wåra tider uphört hos Almogen, bland hvilken månge gamle ännu minnas, at mäst alle kunnat simma.
- ↑ v. supr. c. 6. §. 3.
- ↑ Man har wäl ment, at Berserk kommit af Bar (blott) och Serk (pantsar-skiorta), emedan desse oförwägne stridsmän ej brydt sig mycket om Försvars-wapn (v. infr. §. 19. in not.); men likare är, at ordet kommit af Bardas, Berjas, (strida, slås) och Yrka (öfva, bruka), så at Bers-yrker betyder en Krigs-öfvare, strids-idkare. v. Verel. not. ad Herv. &c.
