Förvandlas gm koncentrerad salpetersyra till bomullskrut, gm utspädd salpetersyra till oxalsyra.
cellulōsdynamit, se nitroglycerin.
cellväf, anat, ett gammalt namn för bindväf.
cellväfnad, bot, förening af celler.
Cel'sius, 1) Magnus, mat., f. 1621, d. 79 s. prof. i mat. i Uppsala. — Hans son 2) Olof, d. ä., månglärd, f. 1670, d. 56 s. domprost i Upps. — Dennes brorson 3) Anders, astron., f. 1701, d. 44 s. prof. i Upps., gjorde sig förtjänt om astron., tidräkn., geogr. o. navigat., ledde gradmätn. i polartrakterna, uppf. den eft. honom uppkallade 100-grad. termometern. Skr.: Nova methodus distantiam solis a terra determinandi (30) Bref om jordens figur (36) m. m. 4) Olof, d. y., s. till Olof G. d. ä., hist. förf., f. 1716, prof. i Upps., sed. bisk. i Lund, d. 94. Skr.: Kon. Gust. I:s hist (46/53), Kon. Erik XIV:s hist. (74) samt början till Svea rikes kyrkohist. (67).
Celsius' termometer, den af A. Celsius uppf. 100-grad. term.
celter, se kelter.
celtiberer, se keltiberer.
cement, lat., hydrauliskt murbruk, med kalk blandad bränd lera, s. und. vatten stelnar till en stenhård massa. C. kallas äfven vissa mineral, s. med kalk hårdna und. vatten o. kallas naturl. c.: trass, puzzaolana, santorin. Konstgjorda c: Roman- c. o. Portland-c. Vidsträckt användn. till vattenbyggn., vattentäta behållare, rör, golf, taktäckn., ornament, ja, till hela hus.
Cenci (tjen'tji),, Beatrice, f. 1577, dot. till en rom. adelsm., förförd af sin far, hvarefter hon jämte bror o. styfmor mördade honom; alla 3 afrättades.
Cendrillon, (sangdrijång'), fr., l. Askungen, hjältinnan i en saga om en ung, skön o. dygdig flicka, s. behandlas illa af sin styfmor o. hennes döttrar o. till sist blir förmäld med en prins.
Cenis (sönī), se Mont Cenis.
cenobīter, gr., munkar, s. bo tillsmns i kloster. Mots. anakoreter.
cen'sor, 1) i forn. Rom. ämbetsman, s. skötte mantalsskrifn. o. finansväsendet; senare äfven uppsyningsman öfver sederna. — 2) Nu granskare af trycksaker, tillsyningsman v. afgångsexamina v. läroverk.
censūr, lat., pröfning, granskning. Af staten påbjuden granskn. af trycksaker, innan de offentliggöras, -era, granska.
cen'sus, lat., i forn. Rom indeln. af borgarne efter förmögenh. Nu folkräkning.
cent, 1) und. medelt. underafdeln. af ett gau. — 2) 1/100 af en dollar (= 3,7 öre) o. af en florin (= 1,5 öre).
Centaurēa benedic'ta, se kardbenedikt.
centaurer, (-au'-) vildt ryttarefolk i Tessalien: i den senare myten därför framställda s. hälft mskr, halft hästar.
centāvo i sp.-amer. länderna mynt = 1/100 piso, (= 0,7 öre).
centenārium, lat., hundraårsfest.
center, lat., mellersta delen af stridsfärdig truppstyrka; medlande parti i parlam, förs.
centesimāl, lat., hundradelad.
centēsimo, (tschen-), it. mynt, 1/100 af en lira (== 0,7 öre).
centigrād, lat., uppdelad i 100 grader.
centi|gram, lat. gr., 1/100 gr. -ar, 1/100 a. -liter, 1/100 l. -meter, 1/100 m.
centime (sangtim'), fr. mynt, 1/100 af en franc (= 0,7 öre).
cent-jours (sang schûr), fr., »de 100 dagarne», tiden fr. Napol. I:s återkomst fr. Elba till hans andra fall, 20/5—28/6 1815.
centner, lat., vikt, i Sverige 100 skålp. l. 42,5 kgr.: i Engld o. N. Amerika hundredweight l. centweight (cwt), 50,8 kgr.; i Tyskld, tullcentner, 50 kgr.
centrāl, lat., angående l. belägen i medelpunkten.
