Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/381

Den här sidan har inte korrekturlästs

Euripides (d. 405), Aristofanes (d. 388), Menandros (d. 290). b) Filos.: eleat. skolan, sofister, Sokrates (d. 399), Aristoteles (d. 322), cyniska skolan, c) Hist.: Herodotos (d. omkr. 424), Tukydides (d. 400). Demostenes (d. 322).

Hellberg, Joh. Frit., tidningsm., f. i Upps. l. 1855, grund. 87 veckotidn. »Idun», d. 06.

Helle, gr. myt., Frixos' syster, störtade sig i det haf, s. sedan kallades Hellesponten.

hellebard l. hillebard, gammalt hugg- och stötvapen m. långt skaft.

Helleborus L., Ranunculaceæ. H. niger L., lämnar svart prustrot.

Hellefors, järnbruk i Örebro l.

Hellen, gr. myt., hellenernas stamfar.

hellēner, gr. stam i Tessalien; senare nationalnamn för grekerna.

hellenist'er, lärde kännare af den gr. forntiden.

heller, öster. mynt = 1/100 österr. krona = 0,85 öre.

Hellespon'ten, Helles haf, ford. namn på sundet vid Dardanellerna.

Hellich'ius, Abr., se Gustafssköld.

Hellqvist, Karl Gust., hist.-mål., f. 1851 Kungsör, sed. 85 prof. vid konstakad. i Berlin, d. 90 München.

Hellstenius, Joh. Aug. Konst., hist., statist., publ., f. 1834, sed. 80 1:e aktuar. vid statist. centralbyrån, d. 88 Marstrand. Förf.

Hellwald, Friedr. von, ty. förf., f. 1842 Padua, d. där 92. Förf. geogr. o. kulturhist. arb.

Helmfeldt, Simon Grundel, frih., fälth., f. 1617 Sthm, försvarade Riga 56 mot ryssarne, 68 fältmarsk., utmärkte sig und. Karl XI i slagen vid Halmstad, Lund, Landskrona. Stupade i sistnämnda slag 77.

Helmholtz, Herm. Ludw. Ferd., ty. fys. o. fysiol., sed. 71 prof. i Berlin, f. 1821, d. 94. Talr. arb. på sinnesfysiologiens omr. Uppfann ögonspegeln.

Héloïse (elåīs), se Abélard.

helōter, af de invandrade dorerna i Sparta som trälar behandlade äldre inbyggarne.

Helsingör, st. på Själland vid Öresund midt emot Hälsingborg, 15,000 inv. (06). Hamn. Fästn. Kronborg.

Helst, Barth. van der, nederl. mål., f. 1613 Haarlem, d. 70 Amsterdam.

helvetesmaskin, m. sprängämne laddad kropp, försedd m. urverk.

Helvētia (-sia), lat. namn på Schweiz.

helvētier, ford. keltiskt folk i nuv. Schweiz.

Helvētius (elvesiyss'), Claude Adrien, fr. materialist. filos., f. 1715, d. 71. Uppställde egennytta s. enda princip.

Helvig, 1) Karl Gottfr., sv.-preuss. milit., f., 1765 Wolgast, d. 44 ss. gen.-löjt. — Hans hustru 2) Anna Amelie v., förf., f. v. Imhoff 1776 Weimar, sed. 1803 i Sverige, 10 åter i Tyskld, d. 31 Berlin. Öfvers. »Frithiofs saga», Skr.: Die Schwesiern v. Lesbos (1800), Sage v. Wolfsbrunnen (21) m. m.

Hemdall (Heimdall), nord. myt., himmelens väktare, har sitt säte på Bif-rost.

Hemera gr. myt., dag, dagens gudinna.

hemeralopī, gr., nattblindhet, oförmåga att se i skymning, uppkommer af näthinneinflammation.

hemfridsbrott, inträngande mot någons vilja i hans hemvist, olofligt kvarstannande i detsamma m. m.

hemi-, gr., half.

hemiopī, gr., halfseende, form af svart starr, hvarvid halfva synfältet går förloradt. Beror på tryck af svulster på synnerven o. d.

hemip'tera, gr., ent., insekter med halfva täckvingar.

hemisfär, gr., halfklot.

hemliga utskottet, se sekreta utskottet.

hemlängtan, se nostalgi.

Hemmingstedt, by i Slesvig-Holstein, sl. 17/2 1500.

Hemmingsön, Niels, dan. teol., f.