stagn|ation, lat., stillastående. -era, vara stillastående.
Stagnelius, Erik Joh., skald, f. 1793 Öland, d. 23 Sthm ss. kanslist. Skr. epos Vladimir d. st. (17), diktsaml. Liljor i Saron (21), sorgespel. Visbur, Sigurd Ring, Martyrerna m. m.
stalagmīter o. stalaktīter, se droppsten.
stamaktie, se aktie.
Stambul, se Konstantinopel.
stamning, fel i talet, beror oftast på fel i nervledning. till talorganen, förvärras alltid vid sinnesrörelse, kan häfvas gm öfning o. viljeansträngning.
standār, fr., ryttarfana.
stan'dard, eng., genom lag bestämdt mått l. mynt. Imperial s. (impīriäl-), normalmått.
stan'dert, sjö., trekantig flagg, eskaderchefflagg.
Stang, 1) Fred., norsk statsm., f. 1808, 73/80 Norges förste statsm., d. 84. — Hans son 2) Emil, f. 34, 89/91 o. 93/95 förste statsmin., ifrade för unionens upplösning, d. 07.
Stānislav, 1) S. I Leczinski, pol. kon., f. 1677 Lemberg, 04 kon., 09 flykting, 33 åter kon., abdik. 35, erh. Lothringen s. hertigd., d. 66. — 2) S. II Aug. Poniatovski, siste pol. kon., f. 1732 Volczyn, Katarina II:s gunstl., 64 vald, beroende af Ryssland, måste abdik. 95, d. 98 Petersburg.
Stanley (stänn'le), Henry, afrika-res., f. 1840 Wales, vistades länge i N.-Amer., 65 i Turkiet o. M. Asien, 68 Abessin., 69 Suez, 71 Sansibar o. Udjidji; fann Livingstone; 74 Bagamojo, 75 Ukereve, 76 Tanganika, gmforskade Kongo, 79 Sansibar; eft. en austral. resa lät han 92 naturalisera sig i Engld o. tillhörde underhuset 95/01, d. 04 London.
stanniōl l. tennfolium, till tunna blad utvalsadt tenn.
stans, it., eg. boning; 8-rad. strof.
stans, gravörverktyg; prägelform.
stante pe'de, lat., på stående fot.
stapel, inrättning, hvarpå fartygsbyggnad fullbordas; fys., se galvanisk s.
stapelstad, st., s. har rätt att tullbehandla varor o. skyldighet att underh. sjömanshus.
Starbäck, Karl Georg, hist., rom.-förf., f. 1828, 65/72 lektor i Norrköping, d. 85 Uppsala. Skr.: Berättelser ur sv. historien (forts. af P. O. Bäckström), hist. rom. Engelbrekt Engelbrektsson, Öfverste Stålhammar, Nils Bosson Sture m. m.
staresläktet, Sturnus L., af tättingarnas ordn. Vanl. staren, S. vulgaris L., 21 cm. l., i Europa, kan lära sig tala. Insektutrotare, bör därför skyddas. Hos oss flyttfågel.
Starhemberg, 1) Ernst Rüd, gref. v., f. 1635 Graz, försvarade 83 Wien mot turk., d. 01. — Hans kusin 2) Guido, gref. v., f. 1657, fältherre mot turk., i Italien o. Spanien, d. 37.
Starkad (Starkodder), ryktbar kämpe i Bråvalla slag.
sta'rosta, ry., byföreståndare, bydomare; i Böhmen borgmästare.
starover'ster, ry., l. raskolniker, gammaltroende.
starr, ögonsjukdom, s. har sitt säte i linsen (grå s.), kärlhinnan (grön s.) l. näthinnan (svart s.). Den sistnämnda nära nog obotlig, den grå botlig gm operation (linsens aflägsnande); den gröna s. botlig efter omständigh. o. i ett tidigare skede.
start, eng., ansats, språng, uppbrott, affärd. -are, en som ger signal till täflingens början.
Stassfurt, preuss. stad vid Bode, 18,308 inv. Saltverk.
stat, oafhäng. samhälle af personer på ett begränsadt område; efter styrelseformen republik l. monarki.
Statenhuk, se Farewell.
statīk, gr., läran om kroppars jämvikt.
station, lat., uppehållsort, hållplats.
