Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/782

Den här sidan har inte korrekturlästs

Syd-Carolina (South C), förk. S. C., n.-amer. fristat vid Atlanten, 80,411 kv.km., 1,453,818 inv. Hst. Columbia.

Syd-Dakota (South D.), förk. S. D., n.-amer. fristat, 200,927 kv.km., 465,908 inv. Hst. Pierre.

Sydenham (sidd'önhem), s. först. till London, m. Kristallpalatset.

Syd-Holland, se Holland.

Sydney (sidd'ne), st. i Nya Sydwales vid Pt Jackson, 530,000 inv. Bisk.; kat. ärkeb.; palats, bibliot., botan. trädg., observat., univ.

syenīt, grofkorn. bergart, bestående af ortoklas och hornblände. Djup plutonisk bildning.

syfilis, gr., läk., venerisk sjukdom, en kron. infektionssjukdom, som fås gm öfverförande af schankergiftet. Botemedel: kvicksilfver o. jod samt det s. k. Hata-medlet.

sykofan', gr., vinningslysten o. illvillig angifvare.

sykomōren, se Ficus.

sylf, luftande. Sylfīd, kvinnl. luftande.

syll'abus, lat., förteckn. öfver alla af påfvarna förkastade läror, is. den af Pius IX 1864.

syllogism', gr., slutledning.

Sylt, preuss. ö i Nordsj., 110 kv.km., 4,500 inv. Badort.

Syltoppen, berg på Kölen i Jämtland, 1,790 m. h.

Sylves'ter, 3 påfvar, af hka S. II, 999/03, eg. Gerbert, var berömd för sin lärdom.

Syl'via, pseud. för fru Pfeiffer.

symbōl, gr., sinnebild. -īk, förklaring af den kristna kyrkans lärosatser.

symboliska böcker, af en kyrka erkända trosbekännelseskrifter.

symfonī, gr., tonk., orkestermusikstycke i sonatform.

symmetrī, gr., jämnmått, delarnas öfverensstämmelse med afseende på mått och tal.

sympatī, gr., medkänsla. -sera, öfverensstämma.

sympāt|isk l. -ētisk, deltagande; vinnande.

sympo'sion, gr., dryckeslag.

symtōm, gr., tecken, is. sjukdomstecken. -atisk, betecknande, hänvisande.

syn, förmågan att uppfatta ljusintryck. Jfr ögat.

synagōga, gr., judetempel.

syndafloden (af fornhögty. sin, stor, allmän), den i 1 Mos. 6 f. omnämnda öfversvämn., som blott Noa och hans familj öfverlefde; förekommer äfven i andra folks sagor (babylonier, greker m. fl.).

syndētikon, gr., ett slags starkt, flytande lim.

syn'di|cus, gr., lagkunnig ordförande l. ombud för ett samfund l. skrå. -kat, hans ämbete; hand., konsortium.

synēdrium, gr., l. sanhedrin, höga rådet i Jerusalem.

synergism', gr., läran, att den mänskliga nåden i viss mån samverkar med den gudomliga vid omvändelsen.

syngenesīa, bot., 19:e klassen af Linnés sexualsyst., innefattar växter med smnväxta ståndare.

syn'kope, gr., utstötn. af en vokal l. stafvelse inuti ett ord; läk., svimning, vanmakt.

synkretism', gr., försök till smnjämkning mel. 2 stridande partier.

synkrets, se horisont.

synkronism', gr., samtidighet.

synōd, se koncilium.

synonym, gr., liktydig, liknämnig.

synop'sis, gr., öfversikt, smnställn., is. evangelisk s., smnställn. af de 3 första, Jesu lif o. lära behandlande evangelierna.

syntax', gr., ordfogningslära, satslära, handlar om ordens ordnande till satser.

syntēs, gr., 1) smnsättning; 2) filos., s. l. syntetisk metod, fr. de allm. lagarna till det enskilda nedstigande metod; 3) kem., framställn. af kem. föreningar af deras grundämnen. Jfr analys.

synvidd, se närpunkt.

synvinkel, den vinkel, s. axlarna af båda mot sma förem. riktade ögonen bilda med föremålet själf.