-koppor, se koppor. -kräfta, se noma. -ledningar, byggnadsverk f. en orts förseende med vatten, hkt först renas o. om möjligt samlas i en högt beläg. bassäng l. i annat fall gm pumpverk utdrifves i ett rörnät af gjutjärn, lergods, bly o. d. Romarne byggde t. sina v. akvadukter. -luftpump, se aspirator. -pass, instrum. f. horisontalmätning., består af ett m. sprit fylldt rör, hvars luftblåsa ställer sig på midten v. rörets vågräta ställning. -skräck, gr. hydrofobi, lat. rabies, en från hundar på andra djur o. människor öfverförbar sjukdom; smittämnet finnes i spotten o. fradgan. V. yttrar sig hos hundar gm hesare stämma, oro, benägenh. att bitas l. fullkoml. stillaliggande, afsöndr. af fradga ur munnen, slutl. allm. förlamning. Pasteur använde med framgång skyddsympning mot sjukdomens utbrott. -snäcka, skrufformigt vridet rör omkr. en axel, s. roterar o. uppfordrar det nedtill befintliga vattnet. -sot, med., symtom v. åtskill. hjärt-, lung- lefver- o. njursjukd., yttrar sig i hudens uppsvällande, is. på benen o. underlif., i följd af vätskesaml. Behandl.: svett- och urindrifvande samt afförande medel, tappning.
Vattholma, bruksegend. i Upps. l.
Vattumannen, stjärnbild på n. himlen; 11:e tecknet i djurkretsen.
Wat-Tyler (wått-taj-), anför. i bondupproret 1381 mot eng. kon. Rik. II, mördad s. å.
Watzmann, bergstopp på Salzburgeralp., 2,658 m. h.
Vauban (våbang'), Sébast. le Prêtre de, fr. marsk. o. ber. fästningsbyggare, f. 1633 Burgund, nybyggde 33 o. förbättrade 300 gamla fästn., ledde 53 belägringar, d. 07.
Vaucluse (våklys), dep. i s.-ö. Frankr., 3,548 kv.km., 236,949 inv. Hst. Avignon. Ben. eft. byn V., ö. om Avignon, Petrarcas vistelseort 1337/57.
Vaud (vå), se Waadt.
Vautier (våtjē), Benj., schweiz. genremål., f. 1829, sed. 57 prof. i Düsseldorf, d. där 98.
Vauxhall (våx'hål), en del af London m. förr berömd lustträdgård; anläggning af liknande slag å andra orter.
vax, honungscellernas sega, gula massa. Eg. v. 0,96. Smältpkt 62/63°. Ersattes nu ofta gm konstgjordt v. l. ceresin (af paraffin), palmvax af ceroxylon och copernicia m. fl. Anv. till ljus, apotekspreparat m. m.
vaxduk, m. ogenomskinl. vaxfernisslager öfverdragen väfnad. Svart l. tryckt i mönster.
vaxfärgmåleri, se enkaustik.
Vaxholm, st. på Vaxön i Sthms l., v. en fjärd af Östersj., 2,450 inv. (08). Privil. 1652. Fästning.
vaxpalmen, se Ceroxylon.
vaxpapper, i smält vax l. ceresin indränkt papper.
vaxtaft, med vaxfernissa gmdränkt linne.
W. C, (döbbljusī), förk. för water-closet.
Weber, 1) Karl Maria, frih. v., ty. komp., f. 1786 Eutin, d. 26 London. Romantiker. Komp. oper. Friskylten, Preciosa, Oberon, uvertyr., kantat. m. m. — 2) Ernst Heinr., ty. fysiol. o. anat., f. 1795, d. 78 ss. prof. i Leipzig. En af undulationsteor:s grundl. Förf. — Hans bror 3) Wilh. Edu., ty. fys., f. 1804, d. 91; undersökn. om undulation., elektricitet, magnetism m. m. Förf. — Hans bror 4) Edu. Friedr., fysiol., f. 1806, d. 71 ss. prof. Leipzig. Arb. om muskelrörelsen m. m. — 5) Georg, hist, f. 1808, 48/72 skoldir. i Heidelberg, d. 88. Skr. allm. världshist. m. m.
Vecelli (-tjell'i), se Tiziano.
Vecht, en af Rhens mynn., går t. Zuidersee.
Wecksell', Jos. Julius, fin. skald, f. 1838, 62 vansinnig, d. 09. Skr.: Daniel Hjort m. m.
veda, bramanernas heliga bok.
